Stäng fönster SKÖVDE HÄGGUM 39:1 - husnr 1, HÄGGUMS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HÄGGUMS KYRKA (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
Häggum 39:1 Häggums kyrka Häggums nuvarande kyrka föregicks av en romansk kyrka belägen på samma plats. Gamla kyrkan var uppförd på 1100-talet i huggen sten och omfattade långhus, lägre smalare rakt avslutat kor samt ett romanskt västtorn. Från denna kyrka finns bevarat dopfunten från 1200-talet, en möjligen medeltida järnbeslagen dörr, ett epitafium, en predikstol samt två gravstenar från 1700-talet. Nuvarande kyrkobyggnad uppfördes 1863-1864 efter ritningar av Per Ulrik Stenhammar. Byggmästare var storbyggmästaren Petter Anders Pettersson från Värsås. Exteriören representerar den nyklassicistiska kyrkotypen men med vissa historiserande inslag i form av nyromanska muröppningar samt en mer originellt utformad tornhuv i form av sadeltak med takryttare. Från byggnadstiden är bland annat bevarat en nyklassicistisk predikstol och en altaruppsats. 1945 installerades elektrisk belysning och värme med bänkvärmare. 1953 skedde en större invändig renovering under ledning av arkitekt Anders Ekman. 1966 genomfördes en yttre renovering efter ett förslag av länsarkitekt Edgar Haasum. 1971 skedde förändringar interiört. 1997-1999 gjordes en stor renovering, framför allt interiört då bl.a. nuvarande färgsättning tillkom. Kyrkogården har en karaktärsfull oregelbunden fyrsidig form med åtskilliga äldre gravvårdar i sin äldsta del. Kvar från gamla kyrkans tid är det mycket värdefulla sockenmagasinet från 1789-1790 (se ovan), delvis inbyggt i bogårdsmuren samt Gamla Prästgården som ligger intill, vilka båda ger mycket stark prägel åt kyrkomiljön. En mindre utvidgning av kyrkogården gjordes nog 1864 och 1927 utvidgades kyrkogården mot öster. 1976 byggdes en faluröd förrådsbyggnad sydväst om kyrkogården. Kyrkogården av idag är en väl sammanhållen helhet med kallmurad muromgärdning, ståtlig trädkrans av lindar, och entréer med smidesgrindar. Kyrkogården har en mycket genuin äldre prägel av sockenkyrkogård, bl.a. med en mycket stor mängd av tidstypiska variationsrika utformade gravvårdar från sent 1800- och tidigt 1900-tal. Exempelvis kan nämnas traditionella kalkstensvårdar med förankring i kambrosilurområdet, varav den äldsta är från 1650, samt gjutjärnskors från 1800-talet. 30 bevarade stenramgravar med grusbädd ger också mycket stark karaktär. Gravvårdarnas utformning och inskrifter med gårdsnamn och titlar som hemmansägare och kyrkoherde återspeglar agrarsamhället under 1800- och 1900-talet, framför allt den helt dominerande jordbruksnäringen, men även tiden som eget pastorat och kyrkligt bygdecentrum. Mot bakgrund av ovanstående har Häggums kyrkogård inklusive hela kyrkomiljön mycket stora kulturhistoriska värden. |
