Stäng fönster YSTAD HEDESKOGA 20:1 - husnr 1, HEDESKOGA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HEDESKOGA KYRKA (akt.) | |
| 2019-02-14 |
| Historik |
|---|
|
Hedeskoga kyrka är uppförd strax efter 1132 enligt dendrokronologiska provtagningar av långhusets takstol. Den uppfördes med långhus med smalare kor och absid med murverk av så kallad komstasten, kalksten som bland annat finns i Komstad. Ingångar fanns i norr och söder. Sydportalen försågs med en rikt utsmyckad omfattning i flera språng, huggen i bland annat Komstasten av Carl Stenmästare. Han var verksam vid Lunds domkyrka och han och hans verkstads verksamhet har förlagts till tiden omkring och närmast efter 1100-talets mitt. Han har låtit hugga in sitt namn på tympanonfältet i Östra Herrestads kyrkas sydportal och utifrån stil och stenbehandling har andra arbeten i centrala och södra Skåne tillskrivits honom. En ovanlig blandning av stensorter har konstaterats i de portaler som han anses vara stenhuggare till. I slutet av 1400-talet uppfördes ett brett torn i väster av marksten, kalksten och tegel. Tornet är dendrokronologiskt daterat till tiden runt 1488. Ett vapenhus av tegel tillbyggdes på södra sidan och försågs med väggfasta stenbänkar. Samtidigt valvslogs koret med kryssvalv. Enligt uppgift ska kyrkan haft en öppen dekorerad takstol och kalkmålningar på väggarna. På 1700-talet försågs kyrkorummets platta trätak med målningar. Altaruppsats och predikstol, tillverkades 1714 av Ola Råå i Ystad. Ola eller Olof Råå var son till bildhuggaren Anders Olsson Råå samt bror till bildhuggarna Alexander och Petter Råå. Samtliga var verksamma i Skåne. 1833 beslöts att ta upp en ingång på tornets västra sida och 1843 uppfördes en orgelläktare längs med norra sidan av tornets bottenvåning. Det finns två bevarade ritningar till orgeln från 1840, en till fasaden av arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander och en till orgelverket av orgelbyggare Johan Lambert Larsson, Ystad. 1848 inrättades en sakristia bakom altaret genom att ett träskrank uppsattes. Mellan åren 1893–1894 genomgick kyrkan en genomgripande renovering, efter ritningar av arkitekt August Waldemar Lundberg. Lundberg (1836–1907) var arkitekt och civilingenjör och teknisk direktör vid Skånska Cements fabriker i Lomma. Han har ritat några kyrkor i Skåne, däribland Flädie, Fuglie, Gässie och Tygelsjö och även restaurerat medeltida kyrkor och ruiner. Han var ansvarig för en omfattande ombyggnad och renovering av Bjäresjö kyrka 1892. Det finns även ritningar från samma år av arkitekt Gustaf Petterson. Det är oklart om han som arkitekt vid Överintendentsämbetet endast godkänt ritningarna eller om han på något annat sätt varit inblandad. På Hedeskogas kyrka revs det senmedeltida vapenhuset i söder och sydportalen togs fram och lagades. Nya större fönsteröppningar togs upp och försågs med omfattningar av Övedssandsten och bågar med blyinfattade färgade glasrutor. Absidens östfönster smyckades med en glasmålning, föreställande Jesu korsfästelse. Takfallen, med undantag av absiden, försågs med skiffer. I interiören togs det äldre innertaket ned och ett nytt undertak av trä tillkom, som putsades och försågs med renässansinspirerade målningar av en målarmästare Cederholm, Ystad. Han dekorerade även kyrkorummet med kvaderstensindelad bröstning, schablonmålningar i fönsternischerna och figurmålningar i koret och absiden. Det är sannolikt målarmästare Johan eller Jöns Cederholm (1855–1925) i Ystad som avses. Han arbetade även som dekoratör och kyrkomålare och målade landskapsbilder. Han konstruerade tillsammans med bland andra sin bror Anders, som var smed, Sveriges äldsta bil 1892, som nu finns i Ystads fornminnesförenings samlingar. Kyrkorummet fick nytt golv av Viktoriaplattor och ny öppen bänkinredning. Fritz Ohlsson skriver i skriften Hedeskoga kyrka, att det skulle ha funnits ett årtal 1122, inskuret med romerska siffror på en av takbjälkarna av ek, som togs ned i samband med ombyggnaden. Nästa renovering utfördes 1931, då bl. a fasaden putsades om. Invändigt revs orgelläktaren och en ny läktare uppfördes i tornets bottenvåning efter ritningar utförda av arkitekt Iwar Ingvarsson, Hedvigsdal. Bänkarna gjordes om och predikstolen försågs med en ny trappa efter ritningar av J Skeppström. 1951 inrättades sakristian i tornets bottenvåning under orgelläktaren och kyrkorummet och inredningen målades om. Dopfunten, som varit inmurad i den norra triumfbågens nedre del frigjordes och renoverades av stenhuggare Erik Johansson, Dalby. Altartavlan flyttades till långhusets norra vägg. 1953 ersattes yttertakens skifferbeläggning med tegel. Därefter har framför allt vårdåtgärder utförts exteriört, med omputsning och lagning av sprickor på tornet samt på sydportalen. |
