Stäng fönster YSTAD HERRESTAD 83:1 - husnr 1, STORA HERRESTADS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| STORA HERRESTADS KYRKA (akt.) | |
| 2020-01-30 |
| Historik |
|---|
|
Stora Herrestads kyrka anses tillhöra en av Skånes äldsta stenkyrkor. Enligt professor Carl Georg Brunius skulle kyrkan vara uppförd år 1102 enligt en uppgift i ett brev, som skulle vara utfärdat av ärkebiskop Birger Gunnersen i Lund. Det har senare diskuterats att det kan röra sig om ett förfalskat brev, skrivet så tidigt som i slutet av 1600-talet eller under 1700-talets början. Kyrkan uppfördes av kvaderhuggen köpingesandsten sannolikt under 1100-talets början med långhus och rakslutet kor utan sockel. Det senare har konstaterats genom murverksdokumentation och arkeologiska utgrävningar. Vid grävningar har även gravar som är äldre än kyrkan påträffats, vilket kan indikera att den nuvarande stenkyrkan har föregåtts av en träkyrka. Vid den senaste murverksdokumentationen som utfördes 2016 kunde det även konstateras att kor och långhus är murade i förband och har tillkommit i samma byggnadsskede. Kyrkan hade ursprungligen syd- och nordportal, vilka var placerade nära västmuren. I slutet av 1100-talet tillkom ett brett västtorn av kalksten med profilerad sockel samt med två rundbågiga valv med mittpelare mot kyrkorummet. Även andra våningen, som inrymde en emporvåning, hade en liknande utformning. Det finns flera olika teorier om emporens användningsområden. Den kan ha uppförts som ett avskilt utrymme för kyrkans byggherre eller för kringresande kungligheter att kunna övervaka mässan. En annan tolkning är att den varit en del i en liturgisk procession. Kenth Hansen, doktorand i historisk arkeologi i Lund, har delat in emporen i fyra typer, arkadempor, fönsterempor, läktarempor och kapellempor. Under 1300-talets första hälft valvslogs kyrkorummet och försågs med kalkmålningar, som har daterats till 1325–1350 och tillskrivits den s.k. Snårestadsgruppen. Namnet kommer från att målningarna i den nu rivna kyrkan i Snårestad hade en datering 1347. Målningarna karaktäriseras av en enhetlig stil och en ljus färgton. Sannolikt under senmedeltiden uppfördes ett vapenhus vid den södra ingången, vilket revs 1821. På 1750-talet, 1751, uppfördes en nykyrka eller korsarm av gråsten och återanvänd sandsten på långhusets norra sida och 1765 byggdes en ny läktare på södra sidan och koret försågs med draperimålningar. 1791 togs trappstegsgavlarna på tornet och vapenhuset ned. 1799 uppgjordes ritningar av arkitekt P W Palmroth, Överintendentsämbetet. 1821 revs vapenhuset i söder och en ny huvudentré togs upp på tornets västra sida. Den tidigare södra portalen ersattes av ett fönster. Tornets bottenvåning och första våning byggdes om och mittpelaren och de dubbla valven mot kyrkorummet revs. 1854 försågs kyrkan med sin första orgel, byggd av J L Larsson, som även ritade orgelfasaden. Johan Lambert Larsson (1818–1877) var son till amatörbyggaren Anders Larsson och tog examen 1840 och övertog därefter faderns verkstad i Ystad. Han har tillverkat ett stort antal orglar till skånska kyrkor. 1881 togs blytaket ned och taket täcktes med skifferplattor och takstolen förnyades med återanvändning av äldre delar. 1881 eller 1896 revs tornets tunnvalv och korets kryssvalv och ett nytt kryssvalv slogs över koret. Långhusvalven murades delvis om. 1887 upptäcktes de medeltida kalkmålningarna, som var i mycket fragmentariskt skick och 1892 kalkades de över. Kalkmålningar från 1300-talet i långhuset och från 1500-talet i koret dokumenterades dessförinnan av signaturen J.C. 1896 utfördes en omfattande interiör renovering efter ritningar av Peter Boisen, då eller redan 1881 bl. a långhus och kor delvis försågs med nya högre kryssvalv, tornets tunnvalv revs och en ny orgelläktare byggdes i tornets andra våning. Kyrkorummet fick nytt golv av viktoriaplattor samt nya öppna bänkar. Ny värmeanläggning med pannrum under långhusets östra del. Kyrkan försågs även med nya spetsbågiga järnfönster. Peter O Boisen (1836–1908) var stadsarkitekt i Ystad och har bland annat utfört ritningar till en rad profana byggnader, däribland Ystad teater och ett flertal stationsbyggnader. Han har även ritat några kyrkobyggnader, bland andra Öja och Glemminge kyrkor. 1911 fick kyrkan ett nytt orgelverk byggt av orgelbyggaren J Magnusson i Göteborg. 1927 utfördes ytterligare en omfattande renovering efter ritningar av arkitekt Einar Lundberg, som samtidigt var engagerad i återuppbyggnaden av Borrie kyrkoruin. Kyrkan i Stora Herrestad försågs med nya lägre fönsteröppningar med träbågar, som ersatte järnfönstren. Norra korfönstret murades igen och nya ytterportar insattes. Interiört avdelades nykyrkans norra del till sakristia och det tidigare sakristieutrymmet bakom altaret byggdes om. Kyrkorummet försågs med nytt golv av komstadkalksten och nya slutna bänkar, koret fick nytt altare och altarring. Orgelläktaren förlängdes mot öster och fick ny barriär av bänkgavlarna eller framskärmarna från 1896. Inventarierna konserverades av konservator Hans Erlandsson, Lund. Pannrummet fick ingång från korets östra sida. 1959–1960 utfördes invändiga förändringar efter ritningar av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe. Den norra delen av nykyrkan som fungerat som sakristia sedan ombyggnaden 1927 gjordes om till bårhus och en ny sakristia inreddes i den södra delen och en ny vägg murades mot kyrkorummet. Orgelläktarens undersida försågs med nytt undertak och interiören ommålades. Den fasta inredningen och inventarierna konserverades av konservator Våga Lindell. Under 1970- och 1990-talen genomfördes flera omputsningar av kyrkans fasader. I samband med putsrenovering 1983 dokumenterades murverket. 1993 togs en ny dörröppning upp mellan sakristian och bårhuset. 2016 utfördes en utvändig renovering med omläggning av yttertak med nya skifferplattor, rötskadat virke i takstolen byttes mot friskt virke, putslagning, ommålning av fasaderna, dörrar och fönster. Framtagning av ett igenmurat fönster på korets norra sida med originalglas. Murverksdokumentation utfördes samt konservatorsundersökning av tornets sandstenskolonetter. Nya kalkmålningar på korvinden upptäcktes. Under åren 2017–2018 utfördes en invändig renovering, då bänkarna togs bort och ersattes av lösa stolar, nytt kalkstensgolv i kyrkorummet. Bårrummet i korsarmens norra del togs bort och lokalerna byggdes om för hwc, pentry och förråd. I vapenhuset togs en tidigare torrklosett under trappan till orgelläktaren bort. |
