Stäng fönster SKÖVDE VRETEN 1:30 - husnr 6, VRETENS EGENDOM
Byggnad - Beskrivning
| Vretens egendom (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
Vreten 1:30, Edåsa socken, Vreten Vretens egendom är en komplex herrgårdsmiljö med en rad intressanta byggnader. Huvudbyggnaden uppfördes ursprungligen 1791, men fick sitt nuvarande utseende efter engelska förebilder främst vid en ombyggnad 1888, men också under 1900-talet. Av gårdens ursprungligen två flyglar, samtida med huvudbyggnaden, återstår endast den norra sedan den södra köksflygeln rivits. I mangårdens trädgård står även den gamla inspektorsbostaden och ett f.d. magasin, båda från 1860-70-talen. Samtida är troligen även flera av gårdens ekonomibyggnader. Två av ekonomibyggnaderna, ett f.d. stall och ett f.d. smör- och ostlager, är uppförda av gråsten, ett karaktäristiskt byggnadsmaterial i ekonomibyggnader i trakten. Alldeles intill Ösan ligger ladugårdsförmansbostaden, idag kallad ”Åstugan”, ett timrat bostadshus från 1800-talets första halva. Strax norr om ångsågen ligger fyra bostadshus på rad, ett område som idag kallas för ”Radbyn”, varav det sydligaste är såväl äldst som mest oförändrat. Bostadshuset kallas för ”Tegelmästarens bostad” och har anknytning till Vretens tegelbruk, som låg strax nordost om platsen där ångsågen byggdes 1886-87. Vretens ångsåg består av ett såghus i trä och ett maskinhus i tegel, och är ett av landets få bevarade sågverk från det sena 1800-talets sågverksepok. Strax intill sågverket står en liten tegelbyggnad, som förefaller ha koppling till sågverket, dock nämns den inte källmaterialet om sågverket. Sågverket var drift fram till 1971, restaurerades 1982-83 och förklarades för byggnadsminne 1982. Utöver de fyra bostadshusen för gårdens anställda norr om sågverket finns flera personalbostäder i områdets norra och västra del, bl.a. det s.k. ”Tuppahuset”, ett ombyggt hönshus från 1800-talets mitt vid norra utfarten från gården samt ”Idas” strax intill Vretens idrottsplats. Idrottsplatsen Björkvallen är ett intressant inslag i miljön, som visar på 1900-talets historia och det ökade intresse för idrott som blev en följd av sociala reformer som reglerade arbetstid och gav utrymme för fritidsaktiviteter för de breda massorna. |
