Stäng fönster YSTAD LÖDERUP 105:1 - husnr 2
Byggnad - Beskrivning
| 2019-05-09 |
| Historik |
|---|
|
Löderups kyrka uppfördes av kalksten, s k komstadsten och marksten under 1100-talet med rektangulärt långhus, smalare kor med absid mot öster. Det är oklart i vilken etapp det breda västtornet uppfördes. Tornets nedre våning är något bredare än de övriga våningarna och har i de västligaste delarna en välhuggen, kraftigt profilerad sockel i kalksten. Sockelns utförande har förknippats med Carl Stenmästares stenarbeten. En gravhäll som också har tillskrivits hans verkstad påträffades på kyrkogården 1918 och förvaras nu på statens Historiska museum i Stockholm. Stenen har formen av en sakrofag med liggande lejon i hörnen. Den typen av gravhällar saknas i Skåne, men finns i Danmark. Carl Stenmästare har signerat portalen i Östra Herrestads kyrka och gett namn till den skola eller riktning som låtit hugga sten till en rad kyrkobyggnader, dopfuntar och gravhällar. Carl Stenmästare och hans verkstads verksamhet är förlagd till tiden omkring och närmast efter 1100-talets mitt. Enligt arkeologen och forskaren Henrik Jacobsen ska tornet ha haft en emporvåning, d v s ett avskilt rum eller kapell för kyrkans patronus, där aktiviteterna i kyrkorummet kunde beskådas via en öppning i tornets östra mur. Långhuset ska ha haft syd- och nordportal, vilka försågs med vapenhus sannolikt under senmedeltiden. Enligt Barbro Sundnérs forskning om Skånes medeltida kyrkor var det norra vapenhuset uppfört av kalkstensflis med tunnvalv och det södra var uppfört av tegel. Kyrkorummet försågs med valv under 1400-talet och ska enligt uppgifter av bl. a Nils Månsson Mandelgren haft kalkmålningar från 1400-talet. Nordost om kyrkan uppfördes ett friliggande murat torn, en s k kastal av kalksten och marksten. Dess ursprungliga ålder och funktion är okänd, och det finns olika dateringar, allt från 1100-talet till 1400-talet eller omkring 1500. Kastaler finns även bevarade på kyrkogårdarna i Benestad och Valleberga och det har funnits flera i sydöstra Skåne. Det har spekulerats i att de kan haft funktion som försvarstorn genom sitt läge utmed kusten. På Bornholm är fristående klocktorn från senmedeltid eller 1500-tal vanliga. 1850 dokumenterade Nils Månsson Mandelgren kalkmålningar i kyrkans korvalv och 1853 installerades ett tornur. Kyrkoherden och fornforskaren Magnus Bruzelius tjänstgjorde i Löderups och Hörups församlingar sedan 1820-talet och kontaktade domkyrkoarkitekt Carl George Brunius i början av 1830-talet för utvidgning av Hörups kyrka. Brunius gjorde 1842 även uppmätningsritningar av Löderups kyrka. 1860 ombyggdes kyrkan efter ritningar av Brunius. Carl Georg Brunius (1792–1869) var professor i grekiska vid Lunds universitet och även medeltidsspecialist. Han engagerade sig i ett flertal restaureringar av medeltida byggnader och kom att bli en av tidens främsta förespråkare för en medeltidsromantik. Han ledde själv även arbetena i Löderups kyrka. Kor, absid och vapenhusen revs. Långhuset försågs med korsarmar och ett nytt korparti tillkom. Långhusets murar höjdes och fick nya takstolar, tornet och kastalen försågs med gavelrösten i tegel. En ny port togs upp på tornets västra sida. Fönsteröppningarna fick omfattningar av tegel samt gjutjärnsbågar. Interiört byggdes tornets bottenvåning om och de dubbla bågarna med mittpelare mellan torn och kyrkorum revs och en orgelläktare nyuppfördes i väster. Kyrkan fick en ny orgel byggd av Johan Niklas Söderling, Göteborg 1864. Mellan kastalen och kyrkan uppfördes en mindre byggnad för en ny värmeanläggning. 1878 fick kyrkan ett nytt altare och altaruppsats med altartavla målad av Carl Bloch. 1897 byggdes orgelläktaren om och en ny trappa i tornets norra del tillkom samt ny orgelfasad efter ritningar av domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin, samt en ny orgel byggd av Johannes Magnusson, Göteborg. 1929 tillbyggdes en sakristia i öster med underliggande pannrum efter ritningar av arkitekt Einar Lundberg. Kyrkobyggnadens gjutjärnsbågar ersattes av träfönster med dekorativt etsat glas i koret, porten i södra korsarmen kompletterades med en ytterdörr. Byggnaden som uppfördes 1860 mellan kor och kastal och som innehöll den äldre värmeanläggningen revs. Interiört omgjordes koret med höjning av golvet och återanvändning av den äldre kalkstenen. Skranket till sakristian togs bort, altaruppsatsen gjordes om och ett nytt altare av tegel med kalkstensskiva uppfördes. Vindfånget i södra korsarmen avlägsnades och altaruppsatsen från 1700-talet placerades där. Bänkarna byggdes om och de och övrig inredning ommålades. Predikstolens ljudtak konserverades och återuppsattes. Äldre träföremål konserverades av konservator Alfred Nilsson, Stockholm. 1950-1951 försågs kyrkan med ny orgel, byggd av Fredriksborgs Orgelbyggeri, Hilleröd och samtidigt ombyggdes orgelläktaren. Dörrpartiet mellan tornets bottenvåning och kyrkorummet ändrades, efter ritningar av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe. 1954 inreddes kastalens nedre våning till bårhus efter ritningar av Eiler Graebe. Rummet inreddes med ett nytt altarbord, golv av kalkstensplattor, friliggande trappa, ny fönsterbåge mot öster samt en ny port av ek mot söder. 1969 ommurades tornets gavelrösten, vilket även gjordes på övriga tegelytor på 1990-talet. Därefter har framför allt vård- och underhållsåtgärder utförts som t ex målning av utvändiga portar m.m. |
