Stäng fönster YSTAD SJÖRUP 27:1 - husnr 1, SJÖRUPS GAMLA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| SJÖRUPS GAMLA KYRKA (akt.) | |
| 2018-11-22 |
| Historik |
|---|
|
Sjörups kyrka är uppförd omkring 1150–1170 och tillskriven stenhuggaren Carl Stenmästare, som var verksam vid Lunds domkyrka. Han och hans verkstads verksamhet har förlagts till tiden omkring och närmast efter 1100-talets mitt. Han har låtit hugga in sitt namn på tympanonfältet i Östra Herrestads kyrkas sydportal och utifrån stil och stenbehandling har andra arbeten i centrala och södra Skåne tillskrivits honom. En ovanlig blandning av stensorter har konstaterats i de portaler som han anses var stenhuggare till. Det finns spår, förtagningar i murarna, i den nuvarande kyrkan som indikerar att den kan ha föregåtts av en träkyrka. Barbro Sundnér har i sin forskning om de skånska stenkyrkorna tolkat att kyrkans kor och absid och långhusets östra del uppförts något tidigare än den västra delen. Hon har även tolkat att koret och tornets tunnvalv tillkom i samband med den något senare byggnadsetappen. Den äldsta stenkyrkan uppfördes med långhus, kor och absid samt jämnbrett torn i väster. Kyrkan försågs med syd- och nordportal. Byggnadens grundplan är något ojämn, genom att den södra väggen är förskjuten mot väster. Det har tolkats som en symbolik med Jesus korsfästelse, då hans huvud sjönk ned mot vänstra sidan i dödsögonblicket. Det romanska tornet revs sannolikt omkring 1270 i jämnhöjd med långhuset och samtidigt förlängdes långhuset västerut och ett nytt torn uppfördes. På 1300-talet försågs långhuset med kryssvalv, långhusmurarna höjdes något och de romanska fönsteröppningarna på södra sidan murades igen och samtidigt uppfördes ett vapenhus vid sydportalen. Återanvänt virke i takstolen är dendrokronologiskt daterat, dvs årsringsdaterat, till tiden runt 1396, vilket kan ange tiden för valvslagningen. År 1829 ersattes absidens fönster i öster med en prästingång. I mitten av 1800-talet påbörjades diskussioner om till- eller nybyggnad av kyrkan för att erhålla mer plats för den ökade befolkningen. Ett förslag var att riva den medeltida kyrkan och uppföra en ny på samma plats. Lösningen blev dock att en helt ny kyrka uppfördes på en ny plats några kilometer nordost om den gamla kyrkan. När Vallösa kyrka stod klar 1882 beslutades det att Sjörups gamla kyrka skulle användas för konfirmationsundervisning och som gravkapell. Alla inventarier auktionerades bort och kyrkan byggdes om för sitt nya ändamål. Runt sekelskiftet 1900 uppfördes en särskild sal för konfirmationsundervisning på prästgårdens ägor och kyrkan övergavs. Kyrkan förföll kraftigt och såväl taken över vapenhus som torn rasade in. Från antikvariskt håll visades stort intresse för kyrkan och en restaurering. År 1910 utförde arkitekt Anders Roland vid Överintendentsämbetet /Kungliga byggnadsstyrelsen uppmätningsritningar av Sjörups kyrkoruin och 1932–33 utförde även museimannen Ragnar Blomqvist utförliga uppmätningsritningar. Arkitekt Erik Lundberg gjorde ett förslag till nödtorftig restaurering som i stort sett gick ut på att rensa den förfallna kyrkan från växtlighet och rasmassor och därefter bygga upp murar och se över taktäckning och lägga nytt golv. Mellan åren 1932–35 restaurerades kyrkan efter hans ritningar. Erik Lundberg (1895–1969) var arkitekt och antikvarie vid Riksantikvarieämbetet samt professor i arkitekturhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan. Han var en av förgrundsgestalterna inom kyrkorestaureringskonsten några decennier innan och runt 1950-talet. Tornets raserade murar återuppfördes i höjd med långhuset, murarna frilades och befintlig puts knackades ned. Absidens dörr från 1800-talet sattes igen och nya fönsterbågar sattes in på den södra sidan. År 1954 utfördes ytterligare en renovering efter ritningar utförda av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe och kyrkan återinvigdes i maj 1954 av biskop Anders Nygren. Arbetena innebar framför allt säkringsarbeten på murar och tak, men även den medeltida fönsteröppningen i absiden återskapades. Konservator C O Svensson tog fram och konserverade de äldre kalkmålningarna. Eiler Graebe stod även för ritningarna 1969 då tornet påbyggdes med tegel för att kunna bära en kyrkklocka. Tornet försågs med ny dörr och invändig trappa och samtidigt renoverades kyrkans övriga murar. Därefter har framför allt vårdåtgärder utförts på tak, murar, fönster och dörrar. |
