Stäng fönster YSTAD SÖVESTAD 50:1 - husnr 1, SÖVESTADS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| SÖVESTADS KYRKA (akt.) | |
| 2019-04-11 |
| Historik |
|---|
|
Jes Wienberg, professor vid Institutionen för arkeologi vid Lunds universitet, skrev 1990 en detaljerad beskrivning av Sövestads kyrkas byggnadshistoria. Beskrivningen nedan bygger i huvudsak på hans forskning. Sövestads kyrka uppfördes av marksten under senare delen av 1100-talet med långhus, lägre och smalare kor med absid. Koret försågs ursprungligen med tunnvalv och absiden med hjälmvalv, medan långhuset sannolikt hade ett platt trätak. Absidens valv och triumfbågen ska ha försetts med romanska kalkmålningar. Enligt en beskrivning av domkyrkoarkitekt Carl Georg Brunius 1840 ska kyrkan då haft en rundbågig sydportal och spår fanns efter en motsvarande ingång på norra sidan. Långhuset valvslogs sannolikt på 1300-talet med kryssvalv. Omkring 1500 förlängdes kyrkan med en travé åt väster och sannolikt tillkom samtidigt vapenhuset på kyrkans södra sida. Västförlängningen försågs med stjärnvalv och den västra gaveln fick en rik dekoration med blinderingar. Stjärnvalvet och långhusets kryssvalv målades med kalkmålningar i sengotik. Något senare, eventuellt också under 1500-talet, tillkom tornet vid kyrkans västra gavel. 1627 fick kyrkan en altaruppsats och sannolikt tillkom kalkmålningar på korets norra vägg. Under 1600-talet höjdes tornet ca 1,8 m och fick tre runda ljusgluggar. Förhöjningen kan eventuellt utförts då Ivar Krabbe fick patronatsrätt. På 1720-talet blev absiden omgjord till sakristia och en tunn vägg av tegelsten uppfördes mellan kor och absid. Det medeltida altarbordets östra del avlägsnades sannolikt i samband med ombyggnaden. Kyrkan försågs med ny predikstol, krucifix samt stuckdekoration på väggen över altaruppsatsen av bildhuggaren Johan Jerling, vilket bekostades av Christina Piper på Krageholm. Mellan 1837-1844 togs en ny dörr upp i absidens östmur och 1848 utfördes en ritning till ny orgelfasad av orgelbyggare Johan Lambert Larsson, Ystad. 1854 utfördes en invändig renovering, då vapenhuset öppnades upp mot kyrkorummet och fick funktionen som tvärskepp och ett nytt tunnvalv murades. Sannolikt tillkom då västportalen. Predikstolen flyttades något österut och fick ny trappa och nytt räcke och ommålades i vitt och guld. Ny bänkinredning, nytt golv och nya fönsterbågar tillkom. 1885-1886 utfördes ytterligare en renovering, då taket lades om med galvaniserad korrugerad plåt och sannolikt förnyades takstolen samtidigt. Tre nya fönster tillverkade av Jern Gjuteriet i Ystad. Invändigt försågs kyrkorummet återigen med ny bänkinredning samt nytt trägolv och ny orgel. De medeltida kalkmålningarna upptäcktes, men bedömdes vara i för dåligt skick så de borthackades. En avritning utfördes av intendent Georg Karlin, som grundade Kulturen i Lund. 1915 utfördes ritningar till uppmätningar av domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin. 1916 restaurerades interiören efter ritningar av Theodor Wåhlin och kyrkan fick ett nytt uppvärmningssystem och en källare grävdes ut under korsarmen. På ritningarna framgår det att det fanns en gravkammare under det f d vapenhuset. Målarmästare Svante Thulin, Lund målade om predikstolen. 1955-56 renoverades kyrkan efter ritningar av domkyrkoarkitekt Eiler Gaebe. Hela kyrkan försågs med ett nytt tegelgolv, ett valv murades mellan långhus och det f d vapenhuset, där bänkarna togs bort. Vapenhusets dörr i söder murades igen och ersattes av ett fönster. Ny värmecentral installerades. Delar av det medeltida altaret upptäcktes. Nya dörrar och ny trappa till tornrummet tillkom. Nytt orgelverk tillverkades av Fredriksborgs orgelbyggeri. Konservering av inventarier och ommålning av interiören utfördes. 1957 lades taket om med rött enkupigt vingtegel och 1960 försågs torntaket med kopparplåt. Därefter har framför allt vård – och underhållsåtgärder utförts, bl a konservering av altaruppsatsen 1994. |
