Stäng fönster RONNEBY BACKARYD 1:70 - husnr 1, BACKARYDS KYRKA (HELIGA TREFALDIGHETS KYRKA)
Byggnad - Beskrivning
| BACKARYDS KYRKA (HELIGA TREFALDIGHETS KYRKA) (akt.) | |
| 2020-04-22 |
| Historik |
|---|
|
Det träkapell som 1630 uppfördes i Backaryd fick namnet Heliga Trefaldighets kapell. Här hölls gudstjänster elva gånger om året. Timmerbyggnaden utgjordes ursprungligen av endast av ett rektangulärt långhus, vilket i omgångar fram till tidigt 1700-tal kom att utökas med vapenhus i söder, kor i öster ett stort vapenhus i norr samt sakristia norr om koret. Senare under 1700-talet kom kapellet allt mer att förfalla och ansågs varken värdigt eller stort nog att fungera som gudstjänstrum för den allt mer växande församlingen. Ritningar för ett nytt kyrkobygge upprättades 1787 av Erasmus Gabriel Henschen, son till församlingens kyrkoherde och fortifikationsofficer i Karlskrona. Ritningarna kom senare att justeras av Olof Tempelman vid Överintendentsämbetet i Stockholm. Under ledning av timmermästaren Trued Ekelund från Karlskrona påbörjades bygget 1795, på en tomt på andra sidan landsvägen i förhållande till kapellet. Inför invigningen 29 september 1799 hade församlingen lagt fram önskemål om att den nya kyrkan skulle namnges Carls kyrka istället för Heliga Trefaldighets kyrka, men önskemålet avslogs av Kunglig Majestät. Kyrkan uppfördes med rödfärgat liggtimmer i skiftesverk med långhus, fullbrett kor i öster och korsarmar sakristia och vapenhus i norr och söder. Den symmetriska fasadgestaltningen och sadeltaken med samma nockhöjd, ett så kallat korstak, gjorde att kyrkan gav intryck av en korskyrka tros att tvärskeppet var kortare än mittskeppet. Interiört utgjorde sakristian och vapenhuset egna rumsenheter ovanpå vilka läktare var belägna. Vid invigningen var interiören ännu omålad och predikstolen provisorisk. Församlingen hade inte heller haft råd att täcka yttertaket med annat än bräder. Ett år efter invigningen såldes kapellet på auktion och flyttades till Ronneby där det blev mangårdsbyggnad till hemmanet Carlstorp i Ronneby, och sedermera brunnskontor vid Ronneby Brunn. Kapellets gamla klockstapel blev emellertid kvar och kom att restaureras tio år senare. Efter upprepade problem med det läckande brädtaket fick kyrkan äntligen taktäckning av ekspån 1825. Åtta år senare, 1833, reveterades kyrkan, med spritputsade fasader och slätputsade pilastrar, lisener, listverk och omfattningar. 1838 införskaffades kyrkans första orgel och året därpå uppfördes orgelläktaren i väster. I ett brandförsäkringsprotokoll från 1858 beskrivs kyrkan på följande vis, citerat från kyrkans underhållsplan: Den i trä uppförda kyrkan hade bottenbjälklag av ek med väggar av furu. I korsarmarna fanns mot norr sakristia och vapenhus, ”med källare under och läcktare öfver”. Mot söder fanns vapenhus samt läktare. Till de båda läktarna ledde trappor av furu i nitton steg och på läktarna stod tio bänkrader. Sakristian och vapenhusen var inredda med väggfasta bänkar utmed sidorna, skåp och kistor. I vapenhuset mot söder hängde kyrkans votivskepp. Kyrkan var försedd med sjutton fönsterlufter med glas kittade i bly. De tre ytterdörrarna var beklädda med brädor, oljemålade och försedda med trappor av ekplankor fästade med järnband. De med ekspån belagda taken avvattnades med takrännor av furu och ek, de sistnämnda beklädda med bly. Invändigt var den fasta inredningen, takvalvet med gesims och kolonner samt golven av oljemålade furubrädor. Väggarna var nedtill oljemålade och upptill målade med vattenfärg. 1869 tillkom ny orgel. 1885–87 genomfördes omfattande arbeten. En utbyggnad för ny sakristia i vitputsat tegel uppfördes öster om koret och väggarna mot vapenhuset och sakristian med ovanliggande läktare i revs så att hela korsarmarna kom att ingå i kyrkorummet. Fyra kolonner i korsmitten revs för att öka sikten mot koret, bänkarna justerades och ny inredning i form av predikstol, altartavla, altarring och nummertavlor tillkom. Interiören målades om och kyrkan fick nya fönster. 1903 införskaffas kyrkans tredje orgel, ritad och tillverkad av orgelbyggare C. Elfström i Ljungby. Året därpå tillkom inskriptionen ÄRA VARE GUD och årtalet 1799 med Gustav IV Adolfs monogram över huvudentrén. Nästa orgel i ordningen, av A. Mårtenssons Orgelfabrik AB i Lund, installerades 1932 bakom Elfströms bevarade fasad. 1938 utförs en genomgripande restaurering under ledning av stadsarkitekten i Karlskrona Sigge Ullén. Fasaderna putsas och avkalkas och norra takfallets spån läggs om. Kyrkorummets högresta fönster spröjsas och öst- och västfasadernas fönster förses med antikglas och sätts invändigt igen med masonit. Interiört höjs korets golvnivå ett steg, kolonnerna som togs bort på 1880-talet återställs, entréerna förses med inre dörrblad och ett förrum byggs innanför huvudentrén under läktaren. Dopfunten från 1200-talet som använts i kapellet restaureras och tas i bruk, altarringens överliggare och knäfall kläs med grovt linnetyg och predikstolens trappa med öppet räcke ersätts av en sluten barriär. Bänkinredningen byggs om med nya gavelpartier, dörrar och bänkskärmar och får liksom predikstolen ny färgsättning. Övriga interiöra måleriarbeten, vars omfattning är okänd, rör sig troligen främst om underhåll. Elektrisk belysning installeras, liksom vattenburen värme med kulvert till pannrummet i skolbyggnaden. 1972–73 restaureras kyrkan under ledning av arkitekt Hanna Victorson vid Arkitektgruppen i Karlshamn AB. Exteriört är arbetena av underhållskaraktär medan interiören får sin nuvarande färgsättning. Ytterligare nytillskott och förändringar utgörs av nya dörrar i tvärskeppet, ny textilförvaring i förrummet och nya förråd i sakristian. De elektriska systemen uppdateras och åskledare installeras. 1981 sker nya åtgärder exteriört, troligen även denna gång underhållsarbeten. 1988 införskaffas ny orgel tillverkad av Olof Hammarberg i Göteborg och fyra år senare tillkommer wc i ett tidigare förrådsutrymme i kyrkans västra del. 1997 genomförs ny utvändig restaurering, denna gång efter program av Creacon AB i Karlskrona. Fasaderna putslagades och avfärgades fönster målades om. Fönsterbeslag byttes ut, liksom plåttak och avvattningssystem och vindskivor. Spåntaket byttes partiellt ut mot tjärimpregnerad sågad ekspån. I början av 2010-talet tillgänglighetsanpassas södra entrén och blir ny huvudentré. 2017 installeras styr- och reglersystem. Församlingen planerar för en större restaurering och ombyggnad, bland annat att ta bort bänkrader i korsarmarna för att skapa utrymme för barn-, kör, och församlingsverksamhet. |
