Stäng fönster RONNEBY LISTERBY 1:5 - husnr 1, LISTERBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| LISTERBY KYRKA (akt.) | |
| 2019-09-12 |
| Historik |
|---|
|
Under 1840-talet slutfördes fem kyrkobyggen i Blekinge. Till dessa räknas även den omfattande till- och ombyggnaden av Listerbys kyrka 1845–1849 (i källorna anges dock såväl 1845–47 och 1845–1849 som 1847–1849). På platsen fanns sedan tidigare en romansk kyrka, sannolikt uppförd i slutet av 1100-talet. Kyrkan hade successivt genomgått mindre förändringar. Exempelvis tillkom en sakristia av gråsten intill den norra korväggen 1738 som en följd av kyrkoledningens strävan efter enhetliga kyrko-rum i hela landet. Upptagande av nya fönster skedde vid dels predikstolen 1686, dels i koret någon gång före 1833. Trots detta beskrivs interiören 1843 som ”ovanligt mörk” (Anderson 1932). Ett målat platt innertak 0nns omnämnt från 1600-talet och 1693 nämns ett vapenhus av gråsten (möjligen medeltida). Den ursprungliga avsikten var att kyrkan skulle byggas om och expanderas åt väst med en partiellt bevarad plan. För ritningarna stod arkitekten Johan Fredrik Åbom vid Överintendentsämbetet som arbetat om en ritning av lantmätaren Otto Emanuel Ödman från Ronneby. På en av Åbom signerad ombyggnadsritning daterad 1843 framgår att den romanska kyrkan i Listerby hade samma plan som den i Ronneby, med ett svagt trapetsoidformat långhus och ett absidavslutat kor. Koret var väsentligt mindre än långhuset och något excentrisk placerat vilket åstadkom en relativt smal triumfbåge. Något torn var inte uppfört, men en fristående klockstapel av trä (tidigast omnämnd 1673) fanns placerad söder om byggnaden. Ombyggnaden 1845–1849 kom radikalt att förändra Listerby kyrka. Den då drygt hundra år gamla sakristian behölls, liksom delar av de norra kor- och långhusmurarna. Resterande delar revs och uppfördes på nytt. Placeringen av korets och långhusets sydliga murar förflyttades söderut. I kombination med att långhuset expanderades västerut skapades ett rymligare kyrkorum. Även triumfbågen förstorades. Genom att bredda korets yttermurar 0ck kyrkan en enhetlig fasad i liv. För att åstadkomma ett symmetriskt takfall breddades även nordmuren ovan sakristian. Absiden försågs med en centralt placerad port med ett stort rundbågigt överljus. Murarna uppfördes av gråsten medan murtegel utgjorde omfattningar vid fönster, dörrar och luckor. För murningsarbetet svarade J. Rosenlund, byggmästare och kantor från Tving. Taket spåntäcktes. Fortfarande var Listerby kyrka tornlös. 1871 tillkom emellertid ett nygotiskt västtorn efter en ritning från 1869 av Johan Adolf Hawerman, lärare vid Konstakademien och arkitekt vid Överintendentsämbetet. Samtidigt revs klockstapeln. 1882 får kyrkan en ny orgel tillverkad av Åkerman & Lund i Stockholm, med fasad tillverkad efter ritning av arkitekt Claes Grundström vid Överintendentsämbetet. I och med ett rymligare långhus tilläts den nytillverkade bänkinredningen i två rader att skjutas in från nord- respektive sydväggen bildandes totalt tre gångar. Absiden dekorerades med en målad Golgataframställning och änglar. Den östra korväggen, ovan absiden, smyckades med en strålsol. Med absidportens överljus som fond stod träaltaret omgärdat av en kolmårdsmarmorerad altarring med balusterformade dockor. Ovanpå altaret fanns ett avskalat förgyllt kors med svepduk, typiskt för senempiren och 1800-talets eklekticism. Korset hänger idag i långhuset på den södra muren. Predikstolen från omkring år 1600 återanvändes men målades om och försågs med ett nymålat draperi nedtill. På väggen ovanför målades en gul drapering. Något ljudtak uppsattes aldrig. Från den äldre kyrkan behölls även läktarbarriären. Bortsett från mindre förändringar som att tornspiran, gesimser och lister avtäcks med galvaniserad plåt runt 1920 kom nästa stora omdaning att vänta till 1947–1950. Under ledning av Karlskronas stadsarkitekt Sigge Ullén genomförs en restaurering som främst omfattar interiören, även om också kyrkans tak läggs om och täcks med enkupigt taktegel, häng- och stuprännor monteras och samtliga dörrar och fönster ersätts med nya. I kyrkorummet gjuts ett betonggolv som beläggs med nytt trägolv. Pardörrarna i absiden sätts igen och konstnären Gunnar Torhamn målar 1950 verket ”Kristi uppståndelse” al secco. På predikstolen avlägsnar konservator Osvald Owald 1800-talets gråvita övermålning. Efter konservering av Owald placeras även det ursprungliga ljudtaket ovan predikstolen, som länge hade legat förvarat i tornet. Owald avlägsnar även 1800-talets övermålningar på läktarbarriären. Under läktarbarriären tillkommer vigselrum, kapprum, elcentral samt toalett. Även i sakristian installeras en toalett. Ett altare av tegel med skiva av kalksten tillkommer, liksom altarskrank. Under de kommande åren återvänder Gunnar Torhamn vid ett par tillfällen för ytterligare arbeten i kyrkans interiör. Bland annat står han bakom en ny dopfunt av granit 1953 som ersatte en vitmålad och delvis förgylld träfunt från 1866, och 1959 utför han fyra evangelistreliefer till predikstolen. 1962 får torntaket kopparplåt samtidigt som spiror och tornkors förgylls. Orgeln från 1882 byggs om 1952, men ersätts helt 1985. Bakom den nya orgeln står J. Kunkels orgelverkstad i Lund. 1986–1987, 1991 samt 1996 utförs puts- och måleriarbeten i enlighet med tidigare kulörschema. Efter upptäckten att taket läcker läggs hela norrsidan om med ny papp, läkt och tegel 1997. Mindre underhåll görs även på södra sidan. År 2000 kräver barnverksamheten mer utrymme och långhusets två bakre bänkrader avlägsnas. I syfte att modernisera värmesystemet genomfördes en större renovering 2009. I samband med installation av ett vattenburet system kom stora delar av kyrkans golv att bytas, delar av interiören att målas om och utrymmena under läktarbarriären att byggas om. Även koret kom åter att omgestaltas. Golvet av trä byttes mot kalkstensplattor och ett nytt altare samt altarskrank ersatte de från restaureringen 1947–1950. Arbetena leddes av arkitekt Hans Ponnert. En exteriör restaurering av kyrkan genomfördes 2018 då fasaderna putsades om och avfärgades i bruten vit kulör med kimröksgrå sockel. Fönstren renoverades och målades i en ljusockra ton. Under arbetet uppdagades skador på takkonstruktionen vilket ledde till att även takstolarna reparerades. |
