Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster SJÖBO SANDBÄCK 8:3 - husnr 1, SÖDRA ÅSUMS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

SÖDRA ÅSUMS KYRKA (akt.)
2018-10-10
Historik
Södra Åsums nya kyrka började uppföras 1901 och invigdes på Maria Bebådelsedag 1902. Bakom ritningarna daterade 1898–99 stod malmöarkitekterna Lindvall & Boklund (August W. Lindvall och Harald Boklund). Nygotiken hade vid tiden varit den förhärskande stilen inom svenskt kyrkobyggande i närmare ett halv sekel, men började nu få tydliga inslag av andra stilinriktningar, främst jugend och nationalromantik. Södra Åsums kyrka uppfördes som en hallkyrka med tre skepp vilka invändigt slogs med ribbförsedda kryssvalv i fyra travéer som enligt nygotiskt mönster försågs med färgstarka dekorationsmålerier. Ådringsmålade snickerier och viktoriaplattor på golven var andra typiskt nygotiska detaljer i interiören. Från församlingens medeltida kyrka överfördes en del äldre inventarier, bland annat dopfunt, kyrkklocka och predikstol med baldakin. Nymodigheterna var främst påtagliga i exteriören, där nygotikens strikta symmetri frångicks med sidoställt torn, dessutom i öster istället för traditionellt västtorn. De för nygotiken så typiska fasaderna av maskinslaget, delvis glaserat rött tegel försågs med inslag av natursten och gulkalkade putsytor. Bredare fönster, flackare takfall och en allmänt mer dämpad höjdsträvan än tidigare var andra signifikanta uttryck i förhållande till nygotiska kyrkor uppförda under det föregående decenniet. Banbrytande för tiden och i Södra Åsum var också att ingenjörskåren gjorde avtryck i byggnadens utformning. I Södra Åsums fall var det ingenjören P.A. Lindahl i Stockholm som utifrån arkitekternas ritningar gjorde lastberäkningar vilka föranledde att exempelvis valvens och strävpelarnas utformning ändrades.

1928 installeras värmeledning från en kokseldad panna i källaren under koret till vägghängda radiatorer i kyrkorummet. Året därpå upprättar länsarkitekt Nils A. Blanck handlingar för en omfattande exteriör restaurering föranledd av läckage och frostsprängningar, en problematik som uppmärksammats redan 1911 och därefter förvärrats. Restaureringen utfördes 1930 och innebar bland annat att samtliga tinnar och gavelkrön demonterades varpå gavelmurarna plockades ner till under de dåvarande stående sågskiften som inte återskapades vid uppmurandet. Skiffertakets anslutningar mot murverken avtäcktes med kopparplåt medan strävpelarnas och flera av fönsterbänkarnas täckning av glaserat tegel ersattes av kopparplåtsklädd betong respektive Grythytteskiffer. Fasadernas befintliga kvastade gula putsytor ersatte Blanck med slätputs i rödgrå ton då han ansåg att den ursprungliga materialblandningen gav ett rörigt intryck.

Länsarkitekten hade 1929 även upprättat förslag för interiöra förändringar i form av nytt altare, Series Pastorum, elektrisk belysning och elementskydd till radiatorerna. Möjligen utfördes elementskydden relativt snart därpå, medan övriga förändringar dröjer en tid och då inte utgår från Blancks ritningar. Altare med altaruppsats i form av en triptyk utförd av konstnären Hugo Gehlin tillkommer 1936, ritat av arkitekt Salomon Sörensen. Elektrisk belysning installeras 1937. Då hade kyrktornet två år tidigare, 1935, försetts med de nuvarande tornuren genom en donation från friherre Ramel. 1942 övermålas de nygotiska dekorationsmålerierna och två år senare hängs series pastorum ritat av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe upp.

1952 uppförs ett bårhus på kyrkogården efter ritningar av Eiler Græbe. Året därpå ersätts den mönsterlagda skiffern på kyrkans tak av kopparplåt i skivtäckning. Arkitekt Torsten Leon-Nilson upprättar 1955 förslag för invändig restaurering som utförs 1957, då bland annat valven förses med akustikputs, orgelläktaren utvidgas och wc inryms i vapenhuset. Fast inredning i trä som tidigare var ekådringsmålade, däribland bänkinredning, orgelläktare och dörrblad, målas om i ljusgrått. Predikstolens utförande i ek behålls och en ny altarring utförs i lackad ek.

1961 uppförs en ny kyrkogårdsmur i öster, återigen efter ritningar av Græbe. Tio år senare utförs en replik av den romanska dopfunten från den medeltida kyrkan av stenmästare Hans Olofsson, Sjöbo. 1976 inrättas RWC i nedre tornrummet. 1982 förses samtliga yttertrappor med handledare och två år senare förses västentrén med handikappramp i samband med en större exteriör och interiör restaurering 1984–85. Kyrkans putsade partier förses vid detta tillfälle troligen med ny puts, avfärgad i grårosa kulör, medan fönstren målas med oljefärg. Valven isoleras med 150 mm mineralull. Invändigt installeras vattenburen golvvärme i sidogångarna medan korets radiatorer ersätts av mindre konvektorer. Golvens ursprungliga viktoriaplattor byts ut mot kvadratiskt hårdbränt rött tegel och bänkraderna glesas ut för bättre komfort. Församlingen ansöker även om att avlägsna kyrkans ursprungliga orgel av Salomon Molander från 1902, vilket avslås. Istället avyttras en kororgel från 1977 till Björka kyrka som 1991 ersätts av en kororgel byggd av Smedmans orgelbyggeri i Lidköping. Samma firma renoverar 1992 Molander-orgeln. Detta år avlägsnas även akustikputsen från 1955 som hade inblandning av asbest och ersätts av ny akustikputs. Vid arbetena påträffas de ursprungliga kalkmålerierna i geometriska mönster i gult, blått, rött och brunt. Året dessförinnan hade två ytterligare bänkrader tagits bort i kyrkorummet, nu i öster mot koret där lösa stolar ersatte.

2000–01 sker en utvändig restaurering då fasaderna högtryckstvättas, 300 tegelstenar byts ut och putsytorna åter avfärgas gula, nu med kalkcementfärg. Inskriptioner på en minnessten i västra fasaden förgylls, fönstren kittas och målas med linoljefärg och koppartaket inklusive underliggande rötskadad panel repareras. 2002 tillkommer ett series pastorum med utformning efter det befintliga av Græbe från 1940-talet.

2013 utfördes exteriöra underhållsarbeten och ungefär kring samma tid installerades fjärrvärmesystem. I november 2018, några veckor efter inventeringstillfället för denna rapport, stängdes kyrkan för interiör ommålning samt för viss extern renovering (lagning av fogar). I samband med renoveringen frilades de ursprungliga dekorationsmålerierna i ett av valven i kyrkan.