Stäng fönster SIMRISHAMN GLADSAX 134:1 - husnr 1, GLADSAX KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| GLADSAX KYRKA (akt.) | |
| 2018-04-05 |
| Historik |
|---|
|
Kyrkan i Gladsax uppfördes troligen senast kring mitten av 1100-talet. De första källorna där Gladsax kyrka omnämns är en avskrift av ett privilegiebrev utfärdat av dåvarande ärkebiskopen Eskil vid 1100-talets mitt. I brevet omnämns kyrkan som prebende till Tommarps kloster. Kyrkan bestod till en början av långhus och kor samt, sannolikt, en absid. Koret hade en lite ovanlig konisk form, vilken smalnade av mot öster. I ett senare skede, före 1400-talet, förlängdes långhuset mot väster, den nuvarande västra valvtravén. Därefter byggdes kyrkan till med ett västtorn. Tornet är inte byggt i förband med långhusets västförlängning och bör därför ha tillkommit något senare. Över tornets bottenvåning slogs ett kryssvalv av tegel, vilket sannolikt är ursprungligt och grovt kan dateras till 1400-tal. Ungefär samtidigt kan även valv ha slagits inne i långhuset. Kring 1450-1475 dekorerades valven med kalkmålningar av Vittskövleverkstaden. Under medeltiden tillkom också ett vapenhus vid sydportalen och en sakristia vid korets norra sida. Vapenhuset kan dateras till någon gång mellan 1300 och 1550 medan sakristians tillkomsttid är mer osäker. Under koret byggdes någon gång ett gravvalv åt riksrödet Knud Pedersen Bille (d. 1555) och hans hustru Dorte Olufsdatter Daa (död 1512). Senare anlades en utbyggnad vid korets norra sida med förbildelse till gravvalvet genom en trappa. Under 1600 och 1700-talet togs gravvalvet i bruk av släkterna Beck-FriisVid korets norra sida tillkom också vid någon tidpunkt det Bille-Beck-Friisiska gravkoret. Gravkoret var täckt av ett korsvalv invändigt och hade ingång från norr samt ett fönster mot öster. Förbindelse fanns också med koret genom en dörr i korets norra vägg. Gravvalvet kan ha uppförts i samband med att den förste av Knud Petersens Billes hustrur död (Dorte Olufsdatter Daa) 1512. Vid 1800-talets första hälft började man planera för kyrkans utvidgning. Både nybyggnad och ombyggnadsplaner prövades. Slutligen skedde en ombyggnad av kyrkan år 1857 efter domkyrkoarkitekt Carl Georg Brunius planer. Kyrkans medeltida kor och absid samt gravkoret revs och ersattes av ett tvärskepp och ett tresidigt östparti. Kyrkans fönster byggdes om samtidigt och kyrkans murar försågs med en rundbågsfris och gesims. En ny ingång togs upp från väster. Byggnads-material till tvärskeppet och östpartiet togs troligtvis från ruinen efter Gladsaxehus. Under 1883 förhöjdes kyrkans torn efter ritningar av arkitekt Carl Möller. Tornet försågs med vindflöjel och krönkors, samt ett tornur installerades. På 1880-talet byggdes läktare i korsarmarna och en orgel tillverkad av Sven Fogelberg uppsattes på en ny läktare i långhusets västra del. Kakelugnar installerades och nytt golv lades i kor och sakristia. Ny inredning i form av predikstol och altare med altarring tillverkades också, sannolikt efter Carl Möllers ritningar. Under 1898 gjordes en hårdhänt framtagning och restaurering av kyrkans medeltida kalkmålningar av H. Olsson som även dekorerade korvalvet. År 1926 rengjordes målningarna av konservator H. Erlandsson och Justus Berg. Större delen av den västra valvtravén kalkades över igen då målningarna i denna del ansågs vara i mycket dåligt skick. Kopior målades istället upp i kyrkans korsmitt. Kyrkan fick elektrisk belysning vid 1930-talets början. På 1930-talet lades kyrkans yttertak om med tegel med undantag av sakristians tak som täcktes med plåt. En inre renovering under ledning av arkitekt Eiler Graebe genomfördes under 1938. En ny orgel byggd av M J & H Lindegren i Göteborg installerades, orgelläktaren förlängdes och ny trappa till läktaren byggdes. Ytterligare renoveringsarbeten utfördes under 1953 med Graebe som ansvarig arkitekt. Sättningar i södra korsarmen åtgärdades med undergjutning. Den övre delen av sydportalen murades igen och dörren byttes ut. År 1955 installerades en ny oljeeldad värmeanläggning och en källare för pannrum byggdes, mellan norra korsarmen och långhuset. Nästa renovering genomfördes 1961 med Torsten Leon Nilson som arkitekt. Renoveringen omfattade ny inredning i form av bänkar, predikstol, altare, altaruppsats och dopfunt. Nytt golv av kalksten lades i kyrkans östra delar. Valven rengjordes igen av Våga Lindell-Andersson som åter tog fram målningar i västra valvkappan och en scen på norra väggen i västra travén. Några år senare, år 1979, gjordes inbyggnader under läktaren för toalett och städförråd efter ritning av Söderberg & Ask Arkitektkontor i Simrishamn. Efter rökskador invändigt i kyrkan genomfördes en inre rengöring 1987 av väggar, valv och inventarier. Arbetena utfördes av konservator Herman Andersson. En större utvändig renovering utfördes 1993 under ledning av Hans Ponnert arkitekter. Renoveringen omfattade putsarbeten och ommålning av fasader och ommålning av snickerier. Taken sågs också över. I samband med putsarbetet gjordes en murverksdokumentation av Helen Lilja vid Länsmuseet Kristianstad. År 2004 utfördes en dränering kring pannrummet. Under 2016 genomfördes en renovering av tornet vilken omfattade taklag, yttertak och fasader. Projektering inför renoveringen utfördes av Senn Arkitekter AB. Samma arkitektfirma ritade också en ramp som byggdes 2017 vid kyrkogårdens norra mur. |
