Stäng fönster SIMRISHAMN HAMMENHÖG 116:1 - husnr 1, HAMMENHÖGS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HAMMENHÖGS KYRKA (akt.) | |
| 2017-07-26 |
| Historik |
|---|
|
I Hammenhög byggdes under 1100- eller 1200-talet en kyrka bestående av långhus och rakavslutat kor. Avsaknaden av absid kan tyda på att kyrkan är uppförd under 1200-talet snarare än 1100-talet. Senare tillfogades ett torn i väster samt vapenhus i söder och norr. Tornet var smalare än långhuset i bredd och hade murade trappgavlar mot söder och norr. Kyrkans långhus och kor skall ha varit uppbyggd av kalksten och gråsten medan tornet var byggt av gråsten. Ett fristående torn eller en kastal fanns också på kyrkogården. Vid 1800-talets mitt påbörjades en planering för ombyggnad av kyrkan och förslag till ombyggnad upprättades av domkyrkoarkitekt Carl Georg Brunius. Det ursprungliga förslaget bestod troligen av en mindre ombyggnad genom förlängning av kyrkan mot öster. Vapenhusen skulle rivas, dessa såg Brunius som ett sentida tillägg och en förvanskning av den ursprungliga romanska kyrkan. Tornet skulle delvis byggas om. Efter ett ras av norra långhusmuren bedömdes dock kyrkans murverk vara i så dåligt skick att man beslöt att riva hela kyrkan och bygga en ny. Brunius medhjälpare, murmästare Magnus Cederholm, tog över ombyggnaden. Förslag till den nya kyrkan upprättades av Brunius och omarbetades något av Johan Adolf Hawerman vid Överintendentsämbetet. Den gamla kyrkan revs ned till grunden och den nya kyrkan uppfördes 1848-1849. Delar av västtornet bevarades och ingår i den nuvarande tornbyggnaden, ungefär upp till andra våningsplanet. Den nya kyrkobyggnaden fick ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutande korparti i öster. Den medeltida kyrkan var kortare och smalare än dagens som i praktiken kan ha byggts runt den gamla kyrkogrunden. Den kvarvarande torndelen byggdes på med två övre våningsplan. Eftersom tornet rider på, dvs. är uppbyggd på, kyrkans västra gavel är det troligt att delar av kyrkans ursprungliga västgavel finns bevarad i nedre torndelen mot öster. Långhuset kryssvälvdes med tre valvtravéer av tegel samt ett trekappigt valv längst i öster. Till en början fick kyrkan en ny predikstol, troligen ritad av Brunius. Några år senare upprättade O A Mankell ritning till altaret och orgeläktaren. En orgel byggdes av orgelbyggare Johansson i Bröaryd. Kyrkan fick vid uppförandet yttertak av tegel och fasaderna var putsade och målade i en mörkare färgton än dagens med kontrasterande ljusa detaljer såsom list-verk och fönsteromfattningar. Efter ett av läckage på 1890-talet lades yttertaket om med papp. Under 1892 ersattes det ursprungliga golvet av ett nytt golv av svarta och vita cementplattor, så kallade viktoriaplattor. I början av 1900-talet fick kyrkan ny bänkinredning och nytt orgelverk införskaffades 1925 men den gamla orgelfasaden bibehölls. År 1934 utfördes en utvändig renovering av kyrkan då kyrkans fasader putslagades och vitkalkades. Året därefter ersattes papptaket av ett nytt tegeltak. Värme och el drogs in i kyrkan under 1937-1938. Till kyrkans hundraårsjubileum 1949 gjordes en större restaurering under ledning av arkitekt Eiler Graebe. Bland annat utvidgades korgolvet och lades om med kalkstensplattor. År 1981 målades väggar, valv och all träinredning inne i kyrkan om. En inre restaurering utfördes under år 2000 efter handlingar av Hans Ponnert arkitekter AB. Inredning, väggar och valv sågs över och målades och golven reparerades. Året därefter, 2001, utfördes en utvändig renovering av Petrus Entreprenad efter handlingar av Ponnert arkitekter AB. Bland annat målades fasaderna om med silikatfärg vid detta tillfälle. Ytterligare renoveringsåtgärder utfördes inne i kyrkan under 2004 efter arbetshandlingar av samma arkitektfirma samt E. Troelsgaard Ingenjörer A/S. Arbetet utfördes av Petrus Entreprenad AB och Lindsteéns elektriska AB. De västra bänkraderna demonterades och ny el- och värmeanläggning installerades. Dessutom lades nytt golv i vapenhuset och fönsterbågarna renoverades och kompletterades med innerfönster. |
