Stäng fönster SIMRISHAMN JÄRRESTAD 99:1 - husnr 1, JÄRRESTADS KYRKA (SANKT JOHANNES KYRKA)
Byggnad - Beskrivning
| JÄRRESTADS KYRKA (SANKT JOHANNES KYRKA) (akt.) | |
| 2018-01-18 |
| Historik |
|---|
|
Kyrkans äldsta delar bestående av ett långhus och kor med absid uppfördes på 1100-talet. Murverket bestod av kalksten lagd i jämna skift med detaljer av finhuggen kalksten. Murarna var relativt höga i förhållande till kyrkans storlek. Koret var tunnvälvt och absiden täcktes av ett hjälmvalv. Mellan kor och långhus fanns en rundbågig triumfbåge med skråkantade vederlag. Ingångar till kyrkan var genom långhusets nord- och sydportaler. Enligt C. G. Brunius som besökte kyrkan vid 1800-talets första hälft var portalerna utförda med tre stora rätvinkliga hörns-prång och halvrunda betäckningar samt där inom ett vanligt dörrfält. Endast delar av portalomfattningarna är numera synliga i fasaden. En ingång för prästerna har funnits i korets södra sida. Under medeltiden tillkom kyrkans västtorn. Detta kan möjligen ha skett före valvslagningen då valven anpassats till en öppning i muren mellan tornets andra våning och långhusvinden. På 1400-talet tillkom långhusets spetsbågiga kryssvalv av tegel. Någon gång under medeltiden byggdes också ett vapenhus utanför kyrkans sydportal. Samtidigt bör nordportalen ha satts igen. Enligt en kyrkobeskrivning från 1830 var ingång till tornet vid denna tid i tornets västra sida. Förbindelse mellan tornets bottenvåning och kyrkorummet saknades. Tornets bottenvåning användes som materialbod och därifrån ledde först en smal stentrappa och sedan en trappa av trä till tornets övre plan. Under en restaurering 1832 reparerades taken över kyrkan och tornet. Yttertaken var vid denna tid täckta med tegel. Tornets konstruktion förstärktes också med sex stöttor som fästes på ömse sidor om klockvåningens klockor. Invändigt fanns fuktskador som åtgärdades varefter interiören kalkavfärgades. Omkring 1869-70 byggdes en orgelläktare för en ny orgel tillverkad av Sven Fogelberg. Orgelfasaden ritades möjligen av arkitekt Helgo Zettervall. På 1880-talet genomgick kyrkan en omfattande renovering. Vapenhuset revs och en ny ingång togs upp i tornets västra sida. Sydportalen murades igen och nya större fönster togs upp i långhuset och korets fasader. En prästingång togs upp i absiden och korportalen murades igen. Tornets strävpelare byggdes också om. Yttertaken lades om med järnplåt och förstärkningar gjordes på kyrkans takstolar. Fasaderna kan ha avfärgats i en färgad kulör med vita fönster och dörromfattningar vid samma tillfälle. Invändigt tillkom ny dopfunt, korskrank och underrede till predikstolen samt ny klockstol i tornet. Sannolikt breddades också kyrkans triumfbåge vid detta tillfälle och triumfbågsmurens övre del byggdes om. Möjligen orsakade ombyggnaden skador på korets romanska tunnvalv vilket någon gång efter 1860-talet har ersatts med ett kryssvalv. År 1929 ersattes de befintliga fönsterbågarna med nya fönster av smidesjärn. En inre renovering utfördes 1936 då de blått limfärgade väggarna och valven i kyrkan vitmålades. År 1948 installerades elektrisk belysning och värme i kyrkan och 1952 utvidgades orgelläktaren österut. Nästa större renovering skedde 1957. Träinredningen som var träådrad målades i grå toner med detaljer i rosa. Nästa yttre renovering genomfördes 1983 efter arbetshandlingar av Barup & Edström Arkitektkontor AB. I samband med putsrenoveringen genomförde arkeolog Mats Anglert en murverksundersökning av kyrkans tre ursprungliga portaler. Invändig renovering utfördes 1988-89 efter handlingar av byggingenjör Bengt Persson och Anita Persson. Vid detta tillfälle installerades innerfönster och i tornets bottenvåning byggdes utrymmen för toalett, städförråd och textilskåp. Trappan till orgelläktaren breddades och förlängdes. Övre delen av absidens mur målades i en himmelsblå kulör och övriga väggar och valv avfärgades i antikvit färgton. Kyrkans plåttak lades om 1993 och ett par år senare putslagades och målades fasaderna om. Arkitekt vid dessa åtgärder var Hans Ponnert. |
