Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster SIMRISHAMN VEMMERLÖV 100:1 - husnr 1, ÖSTRA VEMMERLÖVS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

ÖSTRA VEMMERLÖVS KYRKA (akt.)
2017-08-30
Historik
Östra Vemmerlövs kyrka byggdes under 1100-talet i romansk stil; med långhus, kor och eventuellt absid. Senast under tidigt 1300-tal förlängdes långhuset mot väster och sannolikt valvslogs den nya delen. Kring 1300-1350 utfördes kalkmålningar i långhuset och möjligen också i koret som inte längre finns kvar. Därefter valvslogs övriga delar av långhuset samt eventuellt även det ursprungliga koret. Långhusets östra valvkappor har en annan uppbyggnad än långhusets västra valvtravé. Kring 1430-60 dekorerades valven av den så kallade Fjälkingemästaren. Vapenhus på norra respektive södra sidan av kyrkan tillkom sannolikt under senmedeltiden. Det södra kan vara äldre än det norra. På 1500-talet byggdes ett gravvalv under korets västra, medeltida del åt familjen Knob-Urne. Kring 1600 första hälft revs det gamla koret, helt eller kanske bara delvis, och kyrkan förlängdes mot öster med ett nytt större, rakslutet kor. Samtidigt kalkades de medeltida målningarna över och valven dekorerades istället med ornament samt genealogiska och historiska inskriptioner. De senare dekorationerna finns inte längre bevarade. År 1787 anlades ytterligare ett tunnvälvt gravvalv under korets östra del åt släkten Schönström med ingång från en liten tillbyggnad norr om koret. Vid denna tid tillkom också en altaruppsats (1760) av Johan Ullberg, Finja. En renovering av predikstolen och altaruppsatsen utfördes 1868.

År 1905 uppgjordes ett restaureringsförslag till kyrkan av arkitekt Henrik Sjö-ström. Renoveringen utfördes av byggmästare Holst och omfattade installation av nytt värmesystem, nytt golv och inredning i form av bänkar, läktare, predikstol och altarring. En värmekällare byggdes under södra vapenhuset och ingång till vapenhuset stängdes igen. Det norra vapenhuset gjordes möjligen om till bårhus i samband med de övriga arbetena. Arbetet utfördes 1900-talets första årtionde med domkyrkoarkitekt Theodor som Överintendentens inspektör. Vid besök i kyrkan 1907 upptäckte han att kalkmålningarna hade avtäckts av en osakkunnig och ”förbättrats” av byamålaren Ohlsson från Komstad. Under 1929 lades taken om med nya tegelpannor. El för värme och belysning drogs in i kyrkan år 1950.

Mellan 1962-1966 skedde en stor restaurering av kyrkan under ledning av dåva-rande domkyrkoarkitekten Eiler Graebe. Golvet reparerades, ny västdörr och nya innerdörrar tillverkades. Ytterdörren i koret mot öster murades igen och ersattes av ett fönster. Nytt altare murades upp och ställdes längre mot öster än det tidigare altaret. Bårrummet i norra vapenhuset inreddes med nytt innertak, altare och fasta bänkar. Ett nytt fönster och en mindre fönsterglugg togs upp och ny ytterdörr tillverkades. I samband med kyrkans restaurering 1965 upptäckte man målningar över gravvalvet från 1600-talet. Sydportalen som då var igenmurad togs upp och den norra delen av vapenhuset inrättades till sakristia. Sakristian inreddes med skåp och ett litet altare. Fasaderna renoverades också. Nästa yttre renovering utfördes 1996 efter handlingar av Creacon Consult AB. Nytt värmesystem installerades i kyrkan under 2004. Under 2005-2006 genomfördes en inre och yttre renovering av kyrkan efter arbetshandlingar av Barup & Edström arkitektkontor AB. Invändigt renoverades kyrkans värmesystem samt väggar och inredning sågs över. Påföljande år renoverades kyrkans understrukna tegeltak, fasaderna kalkades om och en ny vindflöjel sattes upp istället för den gamla som var dålig.