Stäng fönster TOMELILLA ELJARÖD 24:1 - husnr 1, ELJARÖDS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ELJARÖDS KYRKA (akt.) | |
| 2018-04-19 |
| Historik |
|---|
|
Eljaröds kyrka som är helgad åt S:ta Gertrud är en av Skånes få medeltida tegelkyrkor. Tegel var ett ovanligt och mycket exklusivt material vid denna tid vilket tyder på att kyrkans byggherre måste ha varit en betydelsefull person med goda kontakter. Genom släkten Galen finns koppling till landets styrande maktelit. Enligt äldre berättelser ska kyrkan vara uppförd 1149 vilket inte är särskilt troligt då tegel började användas som byggnadsmaterial först vid 1100-talets slut i det medeltida Danmark. Ursprungliga fönsteröppningar utförda i spetsbågig gotisk stil samt dopfunt och triumfkrucifix pekar i stället på en datering till 1200-talets första hälft eller kring 1250. En annan möjlighet är att tegelkyrkan ersatte en äldre kyrka, av trä eller sten, på platsen. En madonnaskulptur som tillhört Eljaröds kyrka dateras nämligen till 1100-talet, dvs före tegelkyrkan. Tegelkyrkan uppfördes med långhus och ett lägre kor med rakt avslutad gavel mot ös-ter. Långhuset hade spetsbågiga ingångar i norr och söder och högt sittande gotiska fönsteröppningar. Invändigt var kyrkans kor, och sannolikt även långhuset, valvslaget med kryssvalv. Uppmätningar av kyrkan utförda på 1800-talet av domkyrkoarkitekt C. G. Brunius visar att kyrkans ursprungliga västgavel har varit utförd med två rundbågsfönster, spetsbågsblinderingar i gavelspetsen och spetsbågslistverk. Murade socklar fanns också mot öster och väster. Senare under medeltiden ersattes de ursprungliga valven i långhuset med nya kryssribbvalv på murade pilastrar. Spår av de äldre valven syns ännu på vinden ovan de senare valvkapporna. Från senmedeltiden kan kyrkan ha varit putsad invändigt och dekorerade med kalkmålningar. Fragment av målade växtslingor har påträffats på både valv och väggytor i kor och långhus. Under senmedeltiden uppfördes ett vapenhus framför sydportalen och ett torn i väster. Vapenhuset hade rundbågig portal och gavelröste med murade tinnar. Under sent 1500-tal eller tidigt 1600-tal tillverkades ett nytt altare med altaruppsats samt en ny predikstol till kyrkan. Vid denna tid hade möjligen Jochum Beck, dåvarande ägare till Andrarums bruk, visst inflytande över kyrkan. Ett gravkor byggdes åt familjen Beck under långhuset, täckt med ett kryssvalv. Det har spekulerats i om en gravhäll som återfunnits i långhusgolvet kan ha huggits för Jochum Beck. Gravhällen saknar inskription, vilket kanske kan förklaras med att Beck dog utfattig och inte hade råd att låta färdigställa gravhällen. Tornet som var uppfört i marksten raserades delvis 1719 medan vapenhuset revs helt samma år. Tornets övre våningar ersattes av en låg lanterninpåbyggnad. Inflytandet från familjen Beck kvarstod under 1700-talet. År 1724 gifte sig Jochum Lave Beck, son till Jochum Beck, i kyrkan med Anna Maria Hansdotter Esbjörn. Paret bodde på Hovgården i Eljaröd. Till minnet av vigseln skänkte de en ny bänkinredning till kyrkan och predikstol, altare och altaruppsats renoverades. Bänkarna dekorerades av dekormålaren Torsten Wennerberg. Även läktarbröstningen bör vara från denna tid. Tornets övre del återuppfördes med tornspira 1870 efter ritning av arkitekt J. F. Åbom. Vid samma tid ska de nuvarande stora, rundbågiga fönstren ha tillkommit. Vid en okänd tidpunkt hade korets östra mur förstärkts med två strävpelare. Mellan dessa uppfördes 1875 en sakristia efter Åboms ritning. De gamla bänkarna från 1700-talet ersattes 1896 av en ny bänkinredning i nygotik ritad av G. Lindgren. De gamla bänkarnas spegelfyllningar med målningar i rokoko återanvändes. År 1928 nytillverkades en orgel utan fasad åt Eljaröds kyrka. För att få plats med den nya orgeln byggdes läktaren om 1932. Läktarpelare och barriär återanvändandes. Kring mitten av 1900-talet gjordes utvändiga renoveringar då takpapp på trekantslist ersattes med rött, enkupigt taktegel, en del takstolar byggdes om, nya fönster tillverkades och grundförstärkning av långhusmurarna utfördes. I samband med renoveringen tillkom en putsad taklist utmed kyrkans gavelkrön som ersättning för vindskivor. Fönstren som ritades av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe utfördes som kopplade bågar i ek med gult antikglas. Renoveringen omfattade även kyrkans interiör. Spricklagningar utfördes och dragstag drogs mellan ytterväggarna. I samband med spricklagningen upp-täcktes medeltida målningar på väggar och valv. Av ekonomiska skäl togs kalkmålningarna inte fram. Predikstolen flyttades och fick nytt fundament. Elvärme och belysning insallerades också i kyrkan vilket föranledde grävarbeten inne i kyrkan. Vid arbetena påträffades gravar och gravhällar. I koret påträffades ytterligare ett gravkor, förutom det Beckska, med fynd av sporrar och kistbeslag. På 1970-talet och 2001 gjordes utvändiga renoveringar då fasader och tak sågs över. Vid den senare togs cementputs ner och ersattes med hydrauliskt kalkbruk, tornspirans plåt lagades och ny avvattning gjordes i titanzink. Den sockelmarkering som kyrkan haft vid åtminstone två tillfällen tidigare togs bort. En stor invändig renovering utför-des 2008 under ledning av Ponnert Arkitekter AB. Belysningen kompletterades och ett nytt vattenburet värmesystem installerades. I kyrkorummet rengjordes och renoverades, tak, väggar och inredning. Kalkmålningsfragment som blottades i korvalvet i samband med renoveringen undersöktes av konservator Herman Andersson före putslagningen. Målningsfragmenten tolkades stilmässigt höra till olika perioder från senmedeltiden, 1600-1700-tal och mitten av 1800-talet. Konserveringsåtgärder utfördes även på delar av kyrkans träinredning. På kyrkvinden byggdes en landgång, nya skåp för textilierna tillverkades och det friliggande bårhuset byggdes om till pannrum och personalrum med handikappanpassad toalett. |
