Stäng fönster ÅTVIDABERG ÅTVIDABERG 6:9 - husnr 4, SOLKANONTORNET
Byggnad - Beskrivning
| solkanontornet (akt.) | |
| 2022-05-25 |
| Historik |
|---|
|
Under 1800-talet utgjorde Kanonkullen med Solkanontornet en del i den stora engelska park som hörde till Adelsnäs herrgård. Parken är till stora delar bevarad idag och utmärks av ett omfattande bestånd av ekar. 1800-talets herrgårdsparker gestaltades ofta utifrån de ideal som kännetecknar den så kallade engelska parken. Typiska karaktärsdrag är slingrande gångsystem, högväxta trädbestånd, ofta med inslag av exotiska träd och öppna gräsytor. För utformningen av parken lades stor vikt vid siktlinjer och utsikter. Särskilda blickfång kunde skapas genom byggnadsverk i form av exempelvis ett ekotempel, en medeltidsruin eller en eremithydda. Av mer ovanligt slag är det solkanontorn som finns inom Adelsnäs ursprungliga parkområde. Ett förslag till park för Adelsnäs, utformad i en stil kallad anglo-chinoise det vill säga engelsk park, hade gjorts av fortifikationsofficeren P M Adlerfeldt redan under 1780-talet. Det kom inte att utföras i sin helhet men kom att bli grund för den engelska park som baron Eric Göran Adelswärd och hans son Jan Carl Adelswärd lät anlägga under första hälften av 1800-talet. Bland den tidens karaktäristiska inslag eller märkvärdigheter som då tillkom, är det ekotempel som finns drygt 500 meter sydost om kanontornet. Templet byggdes 1809 och är utformat som ett nyantikt rundtempel, vars inre kupolvalv har målningar som knyter an till gruvdriften i Åtvidaberg. Målningar är utförda av den samtida konstnären Pehr Hörberg och länsbyggmästare Casper Seurling ansvarade för byggandet. Parken var tänkt för rekreation och utevistelse men den kunde också ses som en statussymbol för ägaren och visades gärna upp för gäster vid besök. För Adelsnäs del kunde detta bland annat inbegripa medlemmar ur kungafamiljen. Enligt uppgift omfattade parken en rad märkvärdigheter. En dagboksanteckning från 1850-talet nämner bland annat orangeri, labyrint, vattenkonst, eremitage, lusthus och kinestempel. Den musikbåt, Vågspelet, som finns i sjön idag har haft två föregångare. Till att börja med var det brukets egen orkester som svarade för musikspelandet. Baron Seth Adelswärd, son till Jan Carl Adelswärd, lät 1853 uppföra Solkanontornet. För byggnationen anlitades den vid herrgården och bruket ofta anlitade storbyggmästaren Jonas Jonsson. Det sägs att Seth Adelswärd, då han var på resa med sina föräldrar i Frankrike på 1810–20-talet, såg en solkanon och att den ska ha varit inspirationen till att förse Adelsnäsparken med en liknande anordning. För salutskjutningen installerades en speciellt konstruerat så kallad solkanon. För att avfyras har kanonen en mekanik som kan ställas in efter solens olika middagshöjder så att solens strålar kan antända kanonen och skott avlossas. I nära anslutning till kanontornet fanns under 1800-talet det så kallade Kastellet. Det var anlagt 1820 och bestod av en kulissartad liten fästningslik anordning utrustad med åtta salutkanoner. Utöver detta fanns även en speljakt, det vill säga en fast båt förankrad i sjön mitt emot kastellet, varifrån det sköts fyrverkerier. Att skjuta kanon tillsammans med fyrverkeri var ett uppskattat inslag i dåtidens parkupplevelse i slotts- och herrgårdsmiljöer. Den del av Adelsnäs park där Solkanontornet står övergick på 1960-talet genom försäljning i kommunens ägo och blev utlagd som grönområde och idrottsplats. Sedan 1980-talet svarar Solkanonklubben i Åtvidaberg för salutskjutning och visningsverksamhet. Klubben ombesörjer att en middagssalut från Solkanonen kl. 13.00 fyras av varje dag under sommarsäsongen. Den är en ideell föreningen, bildad 1986, med syfte att vårda traditioner och bidra till turismens utveckling i Åtvidaberg. Det finns ett avtal mellan klubben och kommunen som reglerar ansvarsfördelningen. |
