Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster TOMELILLA NORRA KVÄRRESTAD 12:2 - husnr 1, KVERRESTADS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

KVERRESTADS KYRKA (akt.)
2017-03-31
Historik
Kverrestads kyrka byggdes på 1800-talet då den ersatte en medeltida stenkyrka på samma plats. Om den medeltida kyrkan i Kverrestad berättar en sägen att denna byggdes av jätten Skäggemomma. Skäggemomma bodde i en kulle som hette Skäggeberg i Södra Kverrestad invid ån öster om byn. När kyrkan nästan var färdigbyggd föll han och slog ihjäl sig. Han begravdes norr om sakristian under en märkligt formad sten. Stenen som man kopplat till sägnen låg på 1800-talet öster om kyrkan. Gravstenen finns inte kvar längre men enligt beskrivningar från denna tid var det en romansk stenkorshäll, en avlång liggande stenhäll med ett kors.

Av den medeltida kyrkan finns så vitt man vet inget kvar ovan mark och kunskapen om kyrkan är knapphändig. Kyrkan finns avbildad på en lantmäterikarta från 1792 och på en odaterad teckning av H. Tell. Den framställs med västtorn med ingång från söder och rundbågiga ljudöppningar till klockvåningen. Torngavlarna liksom ett vapenhus på kyrkans södra sida är försedda med murade tinnar. Långhuset, koret och absiden har stora rundbågiga fönsteröppningar. Taket ser ut att vara lagt med tegel. Avbildningarna stämmer bra överens med en beskrivning av domkyrkoarkitekt C. G. Brunius från 1800-talets mitt. Enligt Brunius hade kyrkan tvåkvadratiskt skepp, enkvadratiskt kor och absid med hjälmvalv samt fyrkantigt torn med murade tinnar åt söder och norr. Tornets bottenvåning var välvt med tunnvalv med vederlag i norr och söder. Tornets tunnvälvda bottenvåning tyder på att det var antingen primärt, dvs. samtida med övriga delar eller uppfört under romansk tid, sannolikt redan på 1100-talet. De tegelmurade gavlarna har dock tillkommit senare under medeltiden.

Den medeltida kyrkan revs 1871 och den nuvarande kyrkan byggdes 1871-1873 i nyklassicistisk stil efter ritningar utarbetade av Johan Fredrik Åbom. Byggmästare var Peter Eneberg från Kivik. Kyrkan byggdes som en salkyrka med västtorn och femsidig sakristia i öster. Invändigt lades golven i gångar och kor med komstadkalksten och övriga golv med brädor. Nya öppna bänkar tillverkades och en del inventarier såsom dopfunten, predikstolen, kyrkklockorna återanvändes från den gamla kyrkan.

Under 1927 gjordes en del inre målningsarbeten i kyrkan efter anvisningar av arkitekt Erik Lundberg. En värmeanläggning med pannrum under koret installerades 1938. År 1957 reparerades torntaket av galvad plåt och långhuset och sakristians yttertak täcktes om med kopparplåt. Möjligen var de också täckta med galvad plåt sedan tidigare. Mellan 1959 och 1962 gjordes en större invändig renovering av kyrkan under ledning av arkitekt Eiler Graebe. Arbetena omfattade installation av el för värme och belysning, ny bänkinredning, komplettering av golv, omplacering av dopfunten, ombyggnad av orgelläktaren och ny orgel. Läktaren som upptog hela långhusets västra sida kortades vid sidorna till samma bredd som mittskeppet. El för värme och belysning installerades i kyrkan enligt program av ingenjör Bertil Danielsson, Höör. Konservatorsarbeten på kyrkans äldre inventarier utfördes av konservator Våga Lindell-Andersson. Invändig ommålning samt arbeten på tornets övre våningar och utvändig renovering fortsatte mellan åren 1963 och 1965 under Graebes ledning. Före renoveringens början 1959 var interiörens snickerier målade i mörka toner, troligtvis träådring. I samband med renoveringen målades snickerierna i ljust grå och blå toner. Under 1967 kläddes kyrkan ytterdörrar med kopparplåt. Nästa fasadrenovering skedde under 1979 och 1981 under ledning av arkitektfirman Barup och Edström, Simrishamn. I samband med en ledningsdragning 1986 för VA-ledning gjordes en arkeologisk undersökning av delar av kyrkogården. Undersökningarna utfördes av Anna Rosberg. Vid undersökningarna påträffades brandlager från en gård som legat sydväst om kyrkan, och en murrest väster om den äldre kyrkogårdens begränsning. Sydost om absiden påträffades tuktade stenar som tolkades som lämningar från den medeltida kyrkan. År 1987 inreddes kapprum, väntrum och handikapptoalett under orgelläktaren. En utvändig fasadrenovering utfördes 1995-1996, återigen under ledning av Barup och Edström. Efter en stormskada 1999 lades långhusets koppartak om med ny plåt 2003. Arbetet utfördes av Mattiassons plåt AB.