Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster KARLSKRONA ASPÖ 1:55 - husnr 1, ASPÖ KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

ASPÖ KYRKA (akt.)
2020-10-08
Historik
Sedan Aspö församling 1888 bildats genom en utbrytning från Nättraby församling uppfördes Aspö kyrka 1890–91 efter stadsingenjören i Karlskrona Hjalmar Thedenius ritningar, som även ritade den parallellt uppförda kyrkan på Hasslö. Kyrkobyggen, liksom andra byggen, godkändes av Överintendentsämbetet och ritningarna kom i samband med detta ofta att bearbetas av någon av ämbetets arkitekter, i detta fall Axel Lindegren medan hans äldre släkting Agi Lindegren ansvarade för Hasslö kyrka. Bland Axel Lindegrens större verk märks ett antal skol- och ämbetsbyggnader liksom biskopshuset i Växjö och Trollesunds herrgård i Södermanland. Dessutom ansvarade han för en rad större kyrkorestaureringar, däribland Fredrikskyrkan i Karlskrona 1915.

Aspö kyrka uppfördes i nygotisk stil som under andra hälften av 1800-talet var helt förhärskande gällande nyuppförda kyrkobyggnader i landet. Kyrkobyggnaderna präglas av en medeltidsinspirerad arkitektur utförd med moderna byggnadsmaterial som formtegel och betong. Teglet till Aspö kyrka hämtades med roddbåtar från Vörta tegelbruk i Nättraby medan grundstenarna höggs på ön. Taket belades med galvaniserad plåt. Invändigt fick kyrkorummet ett för stilen typiskt brutet panelklätt innertak med figursågade bjälkar medan koret avtäcktes med ett blåmålat stjärnvalv. Långhusets fönster uppges ha haft träspröjs medan korfönstret hade blyinfattat katedralglas med glasmålningar. Det senare finns på ritningar daterade 1906 och har alltså adderats senare. Den första kyrkorgeln installerades inte förrän 1912, även om ett harmonium tycks ha använts några år innan dess. Interiörens nuvarande färgsättning med koret i kraftig rosa ska vara ett återskapande av den ursprungliga färgsättningen. På fotografier från 1915 är väggarna liksom det omvittnat blåmålade valvet vita, vilket bör betyda att en första ommålning skett innan dess.

Den första restaureringen genomförs 1928 och omfattar främst utbyte av vittrade fasadtegel och fogar, bland annat muras västra gaveln och tornets västra fasad om i sin helhet. Tidigare kalkbruk ersätts av kalkcementbruk. Ny vindflöjel sätts upp och därutöver utförs underhållsarbeten som ommålning av tak och kalkning av interiören. Mindre reparationer och underhåll av ljudluckor, fönster och dörrar samt installation av brandstegar genomförs 1949 efter förslag av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe. Tre år senare elektrifieras kyrkan. Länsarkitekt Samuel Fränne ansvarar för en mer omfattande restaurering 1957, där korets rötskadade trägolv och bjälklag ersätts av betonggjutning och klinker och de ursprungliga fönstren byts ut. Två år senare isoleras innertaket med kutterspån och ytterligare två år senare, 1961, målas interiören om med latexfärg i ny färgsättning. Nytt korfönster i ek med öppningsbar ytterbåge i järn ritat av Eiler Græbe sätts in 1962 och 1966 får kyrkan ny dopfunt.

Klockringning och lucköppning elektrifieras 1975 och tio år senare genomförs en ny fasadrestaurering där vittrat tegel och samtliga fogar byts ut, liksom delar av murkrönens plåtavtäckningar. Denna gång sker murning och fogning med kalkbruk. 1988 förnyas avvattningssystem och dränering. Vid en ombyggnad och renovering 1991 efter förslag av arkitekt Rolf Berg vid K-konsult tas tre kyrkbänkar bort och ett podium byggs i långhusets sydvästra del. I vapenhuset installeras wc och en dörröppning tas upp från koret mot det tidigare bisättningsrummet som omvandlas till skrudkammare, med igensatt ytterdörr. Sakristia och städskrubb får samma dörrblad som skrudkammaren. Kyrkorummet målas om i vad som uppges vara den ursprungliga färgsättningen efter undersökning och färgsättningsförslag av antikvarie Karl-Axel Björkqvist vid Blekinge museum. Dessutom tillkommer ny VA-anläggning. Ny ljudanläggning inköps 1999. Plåttak och avtäckningar målas om med blymönja 1995, 2001 och 2008. 2016 genomförs en omfattande restaurering av exteriören där cirka 9000 fasadtegel byts ut mot nya som specialtillverkats för kyrkan vid Glindows tegelbruk i Tyskland. Därtill läggs nytt plåttak, tornet får nya drag- och midjejärn samt tornluckor och kyrktuppen blästras och målas om. Dessutom putsas tornet om interiört. Någon gång efter upprättandet av kyrkans underhållsplan 2008 har altarets podium och altarringen avlägsnats. Kyrkan har därtill nyligen fått ny ljudanläggning och ett mindre podium har byggts för mixerbordet i långhusets nordöstra hörn.