Stäng fönster BROMÖLLA NÄSUM 40:1 - husnr 1, NÄSUMS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| NÄSUMS KYRKA (akt.) | |
| 2020-11-26 |
| Historik |
|---|
|
Dagens kyrka i Näsum stod klar 1871 och var då den tredje kända kyrkobyggnaden på platsen. När den första byggdes är okänt, men den ska ha byggts till med en korsarm år 1744. Lillklockan i dagens kyrka har daterats till 1300-tal vilket betyder att den med största sannolikhet tillhört kyrkans föregångare på platsen. Delar av kyrkans predikstol från 1600-talet har byggts om till ett skåp som står i kyrkorummets nordvästra del. En text på dörrens överliggare berättar att en kyrkoherde och hans två hustrur bidragit med medel till predikstolen. Samma kyrkoherde, Jens Sorbonius, och hustrun Magdalena Larsdotter Gemse införskaffade dopfunten till kyrkan. Vid tiden var Näsum annexförsamling till Jämshög i Blekinge. Den första kyrkan på dagens kyrkplats revs och ersattes av en ny kyrka uppförd mellan åren 1793 och 1796. Enligt skriften Skåne – Landskapets kyrkor hade 1700-talskyrkan i Näsum en latinsk korsplan. Detta stämmer dock inte överens med ett fotografi av kyrkan som hänger i nuvarande kyrkan. Fotografiet visar en ljust putsad salkyrka, med fem fönsteraxlar, en raksluten absid och ett torn krönt av en lanternin. Till skillnad från dagens kyrka var koret traditionellt placerat i öster och tornet i väster. Av arkivhandlingarna vet vi också att kyrkan i likhet med flera kyrkor i nordöstra Skåne hade en altarpredikstol. Nära sjuttio år efter att kyrkan byggdes var den i så dåligt skick att kostnaderna för renovering och nybygge var desamma. Valet föll på en ny kyrka. Näsums nuvarande kyrka uppfördes i murverk 1870–71, efter ritningar av arkitekten vid Överintendentsämbetet, Johan Erik Söderlund. Kyrkan orienterades med tornet och huvudingången mot byn i öster och koret mot väster, tvärt emot traditionen. Trots att kyrkan var en av de största landsbygdskyrkorna att byggas i Skåne under perioden 1860–1950, med plats för 1000 personer, var den redan otillräcklig år 1900 då socknen hade drygt 2000 invånare. Kyrkan ska ursprungligen ha varit avfärgad i en ockragul kulör och taket var täckt med tjärpapp. År 1888 införskaffades en ny orgel av orgelbyggare E A Setterqvist i Örebro. Orgelfasaden ritades av arkitekt Lindegren, troligtvis Agi Lindegren, även han anställd vid Överintendentsämbetet. På 1930-talet ersattes tjärpappen på kyrkans tak med kopparplåt och kyrkan avfärgades i vitt. Kyrkan renoverades invändigt och ett pannrum grävdes under sakristian. På 1950-talet lades koppartaken om. Under 1960-talets första år genomgick kyrkan en omfattande renovering. En diskussion om att kyrkan var för stor för församlingen, med alltför många sittplatser, hade väckts redan under 1950-talet och Domkyrkoarkitekten Eiler Graebe presenterade då förslag på hur detta kunde åtgärdas. Renoveringen som kom att genomföras 1961 till 1962 skedde under ledning av länsarkitekten i Växjö. Det är oklart i vilken omfattning Graebes planer kom till användning. Kyrkorådets mål var ett förminskat och mer smyckat kyrkorum. Antalet sittplatser i kyrkan halverades, bland annat genom att de bakre bänkraderna togs bort och ersattes med läktarunderbyggnader. Likaså togs bänkrader bort i koret så att detta kunde utvidgas. Det för kyrkan ursprungliga korskranket och altaruppsatsen vändes mot sakristian och en vägg byggdes mot koret där en ny altaruppsats och altarring tillkom. Orgelläktaren utökades en meter åt väster och ett nytt ryggpositiv sattes in i läktarbarriären. Golvet i kyrkorummet fick ett nytt betongbjälklag och lades med kalkstensplattor. På 1980-talet tillkom innerfönster av gjutjärn. Fönstren ritades av arkitekt Torsten Leon-Nilsson. Under 2012 och 2013 genomgick kyrkan en inre renovering med syfte att öka tillgängligheten och förbättra förutsättningar för social samvaro i kyrkorummet. En ramp och dörrautomatik installerades vid norra porten och plats för rullstolar och rollatorer gjordes genom att en bänk halverades och en annan togs bort i de främre bänkkvarteren. De bakre bänkraderna togs också bort och ersattes med bord och stolar. Framför hörnrummen i kyrkorummets västra del byggdes teknik- och förvaringsutrymmen. I koret flyttades altaret och altarringen närmre varandra. |
