Stäng fönster KARLSKRONA ÖSTRA RÖDEBY 3:1 - husnr 1, RÖDEBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| RÖDEBY KYRKA (akt.) | |
| 2020-05-26 |
| Historik |
|---|
|
1875 revs Rödebys medeltida kyrka. En ny kyrka stod färdig 1877, och var då en av de första kyrkorna i Blekinge att utföras i utpräglad nygotik. För ritningen stod Per Ulrik Stenhammar, arkitekt på Överintendentsämbetet och tidigare lärare vid Konstakademin. Rödebys medeltida kyrka uppfördes troligen under 1100- eller 1200-tal. Den medeltida kyrkan finns beskriven i mitten av 1600-talet och bestod då av ett rektangulärt långhus med lägre och smalare rakavslutat kor. Murarna utgjordes av vitputsad gråsten och fönster och dörrar var rundbågiga. Intill den södra fasaden uppfördes på 1630-talet ett vapenhus i korsvirke och tegel, vilket emellertid revs 1755 och ersattes av ett nytt i tegel. Invändigt var den gamla kyrkans murar vitmenade och delvis bemålade med scener, medaljonger och inskrifter. Tak och golv var av trä, det förstnämnda platt med ”enkla ornamenter och figurer”. Flera av kyrkans äldre inventarier från 1500- och 1600-talen finns beskrivna, så som dopfunt, predikstol och bänkar, men är idag försvunna. Andra äldre objekt finns emellertid bevarade, däribland altaruppsatsen och en brudbänk. ”Rödeby kyrka, kanske den äldsta, men säkert den skröpligaste i Blekinge är snart gammal nog och kommer innan kort att som fyllning uppslukas af en ny och tidsenlig”. Detta gick att läsa i Blekinge Läns Tidning 1875. Två år senare kunde den växande församlingen inviga sin nya rymliga kyrka med plats för 740 personer. Ansvarig byggmästare var Nils Peter Carlstedt från Kristianstad. Den nya kyrkan fick planen av ett latinskt kors med murar av gråsten med spritputsade och vitkalkade fasader. Sadeltaken avtäcktes med skiffer. Interiört slätputsades väggarna och triumfbågen försågs med textbandet ”Nåd och sanning är kommen genom Jesus Kristus Joh. 1:17”. Golv och innertak av trä och stora delar av inredningen var av ”modern snickerivara i ekmålad furu”. 1878 tillkom orgeln och en materialbod. Först 1889 förses kyrkan med uppvärmning i form av järnkaminer. Kyrkan genomgår sin första större restaurering 1927 under ledning av arkitekt Melchior Wernstedt. Korgolvet utvidgas och altaret från den gamla kyrkan placeras i koret efter att ha varit deponerat på Blekinge museum. Taket kläs med vitmålad kryssfaner och bänkarna målas i blågrön kulör. Under koret anläggs ett pannrum och järnkaminerna avlägsnas. 1936 installeras elektricitet. 1954 genomförs en interiör ombyggnad under ledning av arkitekt Sigge Ullén. Bänkinredning avlägsnas för att göra plats åt kapprum, inventariekammare och läktartrappa i en ny läktarpassage. Vid samma tillfälle sänks orgelläktaren och delar av läktarbarriären byggs om. Vid en restaurering 1976–1977 byggs delar av läktarpassagens utrymmen om efter ritningar av arkitekt Jörgen Egmose, Växjö. Bland annat installeras en tillgänglighetsanpassad WC. 1986 förses absidfönstren med glasmålningar av konstnären Per Andersson tillverkade av N.P. Ringström. 2011 leder arkitekt Krister Wall en interiör restaurering där golv läggs om och bänkarna målas i kulörer inspirerade av läktarens 1950-talsfärgsättning. Altare, altarring och dopfunt av smide nytillverkas för koret och delar av norra korsarmens bänkar ersätts av lösa stolar framför den äldre altarordningen. 2013 genomförs en takrenovering där skiffern på långhusets södra takfall och delar av korsarmen ersätts av spanskt skiffer som är mörkare och slätare än det ursprungliga glavaskiffret. Vid en renovering av tornet 2016 förses spiran med samma skiffertyp. 2015 tillkommer nytt textilskåp och glasmonterskåp för inventarier. Efter problem med att färg under sommarmånaderna smiter från den 2011 ommålade bänkinredningen målas bänkarna 2016 om på nytt. Problemen kvarstår varför bänkarna 2018 lackas med sidenmatt alkydlack. En ljuskrona från 1877 som förvarats i tornrummet restaureras 2019 och hängs upp i vapenhuset. |
