Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster KARLSKRONA LÖSEN 7:2 - husnr 1, LÖSENS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

LÖSENS KYRKA (akt.)
2020-05-26
Historik
Lösens nuvarande kyrka har sannolikt haft två föregångare. Redan på 1000-talet bör här ha stått en träkyrka, vilket är en slutsats som dragits då tidigkristna fynd har påträffats på platsen i form av en runsten.

På 1200-talet uppfördes en stenkyrka med rektangulärt långhus, vapenhus i söder samt ett smalare och rakt avslutat kor i öster. 1665 nämns tre fönster med tegelomfattningar, ett i korets sydmur och vardera ett i långhusets norra och södra murar. Ytterligare fönster upptogs troligen under 1700-talet i korets östgavel, möjligen var det mittersta av de tre senromanska fönstren som frilades 1936. Bly täckte kyrkans sadeltak före sjuåriga kriget, då blyet såldes och ersattes med tegel. Vapenhuset hade tak av trä. Interiört var kyrkan vitputsad och golvet bestod av dels gravhällar, dels trä. Även taket var sannolikt av trä och platt i vapenhus och långhus, medan koret var valvslaget med valv av tegel och hade en spetsbågig portal. Det senare går bland annat tillbaka på en anteckning av Nils Månsson Mandelgren från 1850. Kyrkan saknade torn och hade istället en fristående klockstapel av trä.

Trots försök av biskopen 1813 att få församlingen att avstå en utvidgning av kyrkan och istället flytta till Augerum fick de igenom sitt beslut i början av 1840-talet. De första ritningarna togs fram av G.L. Westerling 1840, men kollegan vid Överintendentsämbetet Johan Fredrik Åbom gjorde året därpå en ny gestaltning. Åboms förslag kom att antas av Kungl. Maj:t först i december 1857. Enligt förslaget skulle den södra långhusmuren tillsammans med korets södra och östra murar integreras i den nya kyrkan. Bygget pågick mellan 1858–1860 med Rosenlund från Tving som byggmästare. Två år efter invigningen byggs den första orgeln av Andreas Jönsson (senare Åbergh).

Vid rivningen av den medeltida kyrkan gjordes flera fynd och iakttagelser. Bland annat hittades en tegelsten med runskriften ”ego sum lapis” vilka betyder ”jag är en sten”. Stenen förvaras idag i Statens historiska museums samlingar. Flera gravstenar med runskrift som bland annat tidigare utgjort golv i medeltidskyrkan blev enligt Anderson spridda på och utanför kyrkogården samt på gårdar runt om i socknen. Även rester av brända takbjälkar påträffades vid rivningen vilka antas vara kopplade till sjuåriga kriget.

Den nya kyrkan uppfördes i nyklassicistisk stil med västtorn, rektangulärt långhus och ett smalare kor i öst. Den ursprungliga orgeln från 1862 ersätts med en ny 1912. En första större renovering genomförs 1936–1937 efter förslag av stadsarkitekten i Karlskrona, Arvid Ruben. Exteriört läggs taken om, fasaderna kalkas och fönstren mm målas. Interiört avlägsnas de tidigare kaminerna till förmån för ett nytt värmesystem med lågtrycksångpanna och pannrum i källaren. I sakristian tas tre äldre rundbågiga fönster fram i den östra muren vilka ersätter ett tidigare rundbågigt blindfönster. Gunnar Torhamn utför en altarmålning och en mindre i sakristian, båda al secco. Den ursprungliga altartavlan från 1860 avlägsnas. En ny färgsättning i olika nyanser av grönt ersätter den tidigare ekimitation på bänkar med mera för att harmoniera med altarmålningen. Med vissa justeringar är färgsättningen i stort sett densamma idag. Bänkar kortas och byggs om samtidigt som raderna längst mot koret tas bort. Osvald Owald konserverar vid samma tillfälle predikstolen och målningar runt de medeltida fönstren. Efter att dopfunt och krucifix varit nedpackade under andra världskriget konserveras även de av Owald 1945. Åter därefter saneras kyrkan mot husbock. Karlskrona Lampfabrik utför den elektriska installationen 1936–1937, men belysning av kyrkorummet tillkommer inte förrän 1950. 1951 åtgärdas sprickor i korets östfasad genom att takstolarna förstärks under ledning av Sigge Ullén.

Under 1900-talet tredje kvartal genomförs löpande underhåll som måleriarbeten, byte av oljepanna och sanering mot strimmig trägnagare och eksplintbaggar. 1976 upprättas förslag på in- såväl som utvändig renovering. Arbetena innefattar bland annat att kyrkan målas med silikatfärg och omläggning av skiffertaket. Kormålningen konserveras av Oscar Wickström, konstnär från Karlshamn. De fem bakre bänkraderna avlägsnas. Nya rum för dop- och vigsel, toalett, förråd och byggs under läktaren. 1989 friläggs det gamla trägolvet samtidigt som koret förlängs västerut, och ytterligare en bänkrad tas bort. Löpande interiöra och exteriöra underhållsåtgärder har genomförts under 1990- och 2000-talet, bland annat målades tornets fasad om med silikatfärg 2006. I mitten av 2010-talet tillgänglighetsanpassas kyrkan med en ramp i sten vid västentrén samt en integrerad ramp från mittgången till koret. Även altarringen kortas vid detta tillfälle.