Stäng fönster KARLSKRONA NÄTTRABY 5:26 - husnr 1, NÄTTRABY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| NÄTTRABY KYRKA (akt.) | |
| 2020-10-09 |
| Historik |
|---|
|
Nättraby kyrka antas ha uppförts kring år 1200 enligt romansk kyrkobyggnadstradition med långhus samt lägre och smalare kor med halvrund absid i öster. Ett bredare västtorn tillkom sannolikt inte långt senare, vilket anslöts till långhuset genom två rundbågiga muröppningar i västväggen. Flera romanska kyrkor i både Blekinge och nordöstra Skåne har haft denna typ av breda och tvärrektangulära västtorn. När tornet i Nättraby har rivits är okänt, en teori är att det skedde efter Nordiska sjuårskriget på 1560-talet då många kyrkor härjades svårt och Nättraby kyrka enligt traditionen ska ha fått sitt tak nedbränt. De två strävpelare som idag återfinns i väster har med all sannolikhet tillkommit för att ta upp lasten sedan tornet försvunnit och omnämns första gången 1669, men skriftligt källmaterial innan 1600-talet saknas emellertid. Under 1500-talet kan även ett vapenhus i korsvirkesteknik ha tillkommit. 1603 målas ett innertak över långhuset och möjligen tillkommer även taket vid detta tillfälle. Detta skulle kunna ses som ett avslutande moment i en lång återuppbyggnadsprocess, vilket inte var ovanligt i de hårt krigsdrabbade landskapen Blekinge och Skåne. 1600-talets dryga tre sista decennier är en mycket viktig del i kyrkans historia, då tillkommer merparten av den nuvarande fasta barockinredningen i trä (se vidare Fast inredning och inventarier). Under denna period, 1672 respektive 1674, läggs även furugolvet i långhuset om och korgolvet stenläggs. 1710 inköps sparrar till takstolen som får antas förstärkas. En av strävpelarna muras om och förstärks med ankarjärn 1739. Troligen gällde detta den södra strävpelarna då den norra 1772 är i så dåligt skick att den rivs och muras upp på nytt. 1792 läggs golvet om vid altaret och 1796 repareras vapenhuset, som vid detta lag troligen utgörs av dagens tillbyggnad i tegel och inte det äldre vapenhuset i korsvirke. 1820 upptas två stora nya fönster på långhusets norra sida, som ska vara lika två fönsteröppningar som då redan finns i söder. Furugolvet från 1672 rivs upp, gravarna grävs igen och nytt furugolv på nytt bjälklag i ek läggs. 1823 tillkommer nuvarande altaruppsats och 1835 läggs taket om med nytt tegel. Förändringar i koret sker 1846 med nytt golv av ölandskalksten och ny altarring. Dessutom muras altaret om och altarskivan från 1820 oljemålas. Nordportalen och två nischer i koret muras igen 1881. Det Raabska gravkoret, som tillkommit väster om vapenhuset vid okänd tidpunkt (den Raabska släkten köper godset Marielund i Nättraby 1756), tas ur bruk och får ny funktion som redskapsbod. Kring 1885 tillkommer ett skrank som avskiljer absiden från koret, bakom vilket sakristia inrättas. 1886 ersätts absidens avtäckning av ekspån av galvaniserad plåt. Vid en omfattande renovering 1891 kvadermålas och marmoreras innerväggarna i sandgult med dekorationsmålad takfris. Även innertaket förses med dekorationsmålerier och kassettindelas dessutom med listverk. Runt triumfbågen målas bibelord och i korets norra mur friläggs målningar från omkring 1600 som sannolikt målats över på 1700-talet. Vapenhuset repareras återigen. 1909 tillkommer ny orgel av Eskil Lundén med orgelfasad ritad av arkitekt Axel Lindegren. Läktartrappan som hittills varit placerad i mittgången rivs och ersätts av en ny i sydvästra hörnet. 1936–38 genomförs en omfattande renovering efter handlingar av ingenjör E. Svensson i Ronneby. Taken läggs om med befintligt tegel, takstolar justeras och ersätts delvis och takfönster tas upp på långhusets södra takfall. Absidtaket avtäcks åter med tjärade ekspån. Nordvästra strävpelaren grundförstärks och muras till stora delar om. Interiört avlägsnas långhustaket listverk och dekorationsmålerierna på såväl tak som väggar målas över. För färgsättningen av interiören och stora delar av den fasta inredningen, som till stora delar återfår sin ursprungliga färgsättning, ansvarar konstnären Gunnar Torhamn. Långhuset får återigen nytt furugolv och bjälklag av ek. Vattenburet värmesystem installeras, liksom elektrisk belysning installeras på läktaren och i pannrummet. 1956 installeras direktverkande elradiatorer samt elektrisk belysning. 1961 införskaffas ny orgel. Nästa större restaurering sker 1970–72 efter ett förslag från 1966 signerat domkyrkoarkitekt Eiler Græbe. Exteriört sker underhållsarbeten av tak, avvattningssystem förnyas och åskledare tillkommer. Solbänkarnas tegelpannor ersätts av kalkstensskivor och samtliga fönster byts ut mot nuvarande kopplade ekbågar med blyspröjsade antikglas. Fasaderna renknackas i stor utsträckning och putsas om. I samband med detta utförs en murverksundersökning som i flera frågor ger nytt ljus över kyrkans äldsta historia, bland annat kan existensen av det sekundära västtornet bekräftas. I vapenhusets västra del, det tidigare Raabska gravkoret som sedermera fungerat som redskapsbod, inreds sakristia, väntrum och wc. Vatten och avlopp dras in. I kyrkorummet rengörs väggar och tak och den fasta inredningens målerier bättras. Målningsfragment som påträffades på östra korväggen 1941 framkommer återigen, varpå målningarna rengörs, fixeras och överputsas av konservator Sven Wahlgren. Ett dragjärn placeras bakom en taklist i koret får att motverka sprickbildning. 1978 tillkommer tillgänglighetsramp vid vapenhuset och två år senare tilläggsisoleras långhusets och korets vindar. 1985 repareras och konserveras delar av den fasta inredningen av konservator Våga Lindell. 1991 införskaffas nuvarande orgel med ny orgelfasad. Kompletterande belysning i form av pendelarmaturer installeras i långhuset 1996 och tre år senare införskaffas skåp för liggande textilförvaring. Kyrkan har till följd av sitt läge i en slänt på åbanken haft återkommande problem med sättningar, sprickbildningar och fuktrelaterade skador. Skadeproblematiken går att följa från det att skriftliga källor finns bevarade och berör bland annat vattenfyllda gravar under kyrkogolvet och tätt upprepade reparationer av murverk och golv, i det senare fallet ofta totala omläggningar. Samma typ av problem var en av de bakomliggande till omfattande restaurering och ombyggnad som genomfördes 2017-18 med en projektgrupp bestående av bland andra Krister Wall arkitektkontor, Ivar Wenster (Ankdammen konsult), Tommy Fogelberg (ÅF Karlskrona) och med PEAB Karlskrona som generalentreprenör. Arbetena omfattar sammanfattningsvis nya golvbjälklag och beläggning av furugolv i långhuset och röd kalksten i koret. En tillgänglighetsramp i trä ansluter det lägre belägna långhuset med koret och de tidigare tre olika golvnivåerna i kor och absid reduceras till två. Altaruppsats och altarring från 1800-talet avvecklas och altaret minskas i höjd och djup och förses med ny altarskiva av hyvlad röd kalksten. Den äldre gravhäll som varit fastklamrad på altarets framsida läggs tillsammans med ytterligare två gravhällar som utgjort delar av korgolvet under långhuset golvbjälklag i närheten av predikstolen. Väggarna putsas om och vitkalkas medan taken rengörs och stryks med grå linoljefärg. Ny specialritad belysningsarmatur tillkommer i långhus och kor. Fast inredning konserveras och målas om i varierande utsträckning. Bänkrader avlägsnas under läktaren och närmast koret. Även korbänkarna i söder avlägsnas och istället flyttas prästbänken från norra till södra sidan. Läktaren förses med underbyggnader för sakristia, barnrum och förråd och i vapenhusets västra del tillkommer istället RWC och pentry. Nytt vattenburet bergvärmesystem installeras. Vapenhuset får även ny kyrkport i oljad furupanel med återanvända äldre beslag. |
