Stäng fönster KARLSKRONA FRIDLEVSTAD 6:10 - husnr 1, FRIDLEVSTADS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| FRIDLEVSTADS KYRKA (akt.) | |
| 2020-04-29 |
| Historik |
|---|
|
Fridlevstads kyrka har tidigare antagits vara uppförd kring år 1200 men enligt senare forskning går det inte att utesluta en nybyggnadstid under senare delen av 1200-talet. På kyrkogården finns en gravhäll som konsthistoriskt daterats till 1100- eller 1200-tal, en datering som i det tidigare fallet skulle kunna indikera en tidigare kyrka på platsen. 1200-talskyrkan, som är helgad till S:t Martin, uppfördes i romansk stil med långhus, tvärrektangulärt kor och grund halvrund absid i öster. Ett vapenhus adderades senare, troligen efter medeltiden. I östra delen av långhusets norra mur finns en trappa som tidigare tolkats som att kyrkan fungerat som försvarskyrka och enligt den lokala traditionen ska ha lett till en underjordisk gång mot prästgården. Senare teorier pekar istället mot att trappan snarare haft en sakral funktion, exempelvis hört samman med en lektoriemur eller ett korskrank. Under Nordiska sjuårskriget på 1560-talet brandhärjas kyrkan och enligt vissa källor står den sedan oanvänd i närmare hundra år, en uppgift som motsägs av kyrkoherde Anders Bagers sockenbok från 1600-talet som uppger att såväl nytt tak som predikstol och dopfunt tillkommer kring 1570-talet. Vid en murverksdokumentation år 2000 påträffades årtalet 1601 ristat i det understa putslagret, vilket ytterligare borde avfärda teorierna om ett hundraårigt brukaruppehåll. Dessutom kan slutsatsen dras att de yttre murverken innan denna tid var oputsade. Under andra hälften av 1600-talet införskaffas ny fast inredning. Altartavla 1653 som målas och förgylls 1671, dopfunt med baldakin 1682 och predikstol 1692. Den brädade triumfbågen byggs om rivs och 1675 och förses 1681 med figurativa målningar av Mäster Peter Starck. Minnestavlor i kyrkan minner om ombyggnader 1725, då nya fönster tillkommer i norr och söder, samt att koret målas 1727. Sakristian norr om koret uppförs 1741 (årtalet 1714 förekommer felaktigt i flera källor) och den nuvarande klockstapeln 1750. 1781 utökas långhuset västerut med cirka nio meter. I samband med ombyggnaden rivs vapenhuset framför sydportalen, som muras igen, och takstolen förstärks. 1837–38 slås långhus och kor med tunnvalv i trä och nya fönster tillkommer, två i norr och ett i söder. Vid ombyggnaden påträffas i en igenmurad nisch vid altaret Anders Bagers sockenbok. Bager var kyrkoherde i församlingen 1660–1691 och denna bok, som idag förvaras på Landsarkivet i Lund, utgör den främsta källan till kyrkans äldre historia. Tio år senare införskaffas kyrkans första orgel och orgelläktaren uppförs. Nuvarande brädgolv läggs 1856 och 1862 tas prästingången upp i sakristians västra mur. Bibelcitatet ”Saligt är det folk, hwilkets Gud Herren är” som ännu pryder triumfbågen målas 1893. Domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin utarbetar 1912 ett restaureringsförslag för kyrkan, varav enbart en fönsterupptagning i absiden genomförs. Det medeltida altarskåp som tidigare stått i Sillhövda kapell och sedermera deponerats till Blekinge museum sätts 1924 upp på altaret. Kyrkklockorna hängs om 1931 och fotdriven ringning installeras. Två år senare byggs orgeln om och fasaden flyttas bakåt. Elektrisk uppvärmning och i begränsad omfattning belysning installeras 1940. 1946–48 genomförs en större restaurering efter förslag av stadsarkitekten i Karlskrona Sigge Ullén. Bärande delar i förlaget överensstämmer med ett förslag utarbetat av arkitekt Kurt von Schmalensee redan 1927. Exteriört tillkommer solbänkar i kalksten och nya vattenrännor. Invändigt får kor och långhus plana innertak och koret golvbeläggning av kalksten. Konservator Sven Wahlgren konserverar äldre inventarier samt korets och sakristian väggmålningar. Triumfbågens bibelcitat målas över, bänkarna byggs om för ökad komfort, innerbågar med antikglas installeras och ett antal äldre gravhällar flyttas från vapenhuset till klockstapeln där de kramlas mot sockeln. Under senare delen av restaureringen hade församlingen legat i tvist med grannsocknen Sillhövda, som bildat egen församling genom utbrytning från Fridlevstad 1846, angående det medeltida altarskåpet som Sillhövda församling nu önskade återföra till sin nyuppförda kyrka. Efter att Fridlevstad förlorat i samtliga rättsliga instanser återförs skåpet 1950 till Sillhövda. 1952 bekostar kyrkvärden Ola Johansson tillkomsten av det nuvarande altaret, liksom ny brudkrona och mässkrud. 1961 uppdateras de elektriska systemen och den elektriska belysningen, som tidigare endast utgjorts av två glödlampor i kyrkorummet, utökas. Predikstolen får 1967 ny trappa ritad av stadsarkitekt Samuel Fränne, som också står bakom en femårig restaureringsplan 1968. Viss osäkerhet kring vad som uträttas, men tillstånd för indragning kommunalt vatten och avlopp beviljas, takspånen byts ut och orgeln byggs om. Nya omfattande arbeten utförs 1976 efter förslag av arkitekt Jörgen Egmose, där de exteriöra murverken blästras, lagas och kalkas och nya ytterdörrar tillverkas, med återanvända äldre beslag. Interiört läggs vapenhusets golv om och får samma nivå som långhuset, där det gamla 150 år gamla furugolvet också läggs om, slipas och den handsmidda spiken ersätts av träplugg. I vapenhuset tillkommer dessutom väntrum med wc och bänkarna i långhuset glesas ut och byggs återigen om för ökad komfort. Gravkoret restaureras och förses med belysning och i sakristian, som får nytt bjälklag och golv, inrättas wc och städrum. Vind och golv isoleras, elsystem uppdateras åter och klockringningen automatiseras. Kyrkan återinvigs i oktober 1976, även om den långa byggnaden av orgeln är färdig först året därpå. 1979 för församlingen avslag på att byta ut taktäckningen av spån mot plåt och 1983 restaureras predikstol och kyrkoherden Bagers epitafium av konservator Våga Lindell-Andersson. 1988 konserveras korets och sakristians dekorationsmålerier av konservator Herman Andersson och två år senare friläggs triumfbågens bibelcitat av Gullins måleri, Karlskrona. Samma firma målar 1997 om bänkinredningen i en något mörkare ton är tidigare. Därtill marmoreras altarringen och läktarens barriär och kolonner målas grå. Ambo, bokbord samt två pallar tillverkas av möbelsnickare Krister Svensson, Fridlevstad. Vid en restaurering år 2000 avlägsnas latexfärg på vapenhusets putsade väggar som kalkavfärgas och dekorationsmålerier och fast inredning konserveras efter program av Herman Andersson. Dessutom kompletteras ljudanläggning och hörslinga. Utvändigt sker en genomgripande upprustning som utöver att avvattningssystemet byts ut har underhållskaraktär. 2011 införskaffas ett dopträd och ljudsystemet uppgraderas. 2014 får vapenhuset nya eloljeradiatorer och i koret tillkommer en ljusramp. Ytterligare belysning installeras tre år senare i koret, som då även förses med tillgänglighetsramp. 2018 tas två bänkrader bort under orgelläktaren till förmån för lösa bord och stolar samt ett mindre pentry. |
