Stäng fönster KARLSKRONA TVING 4:8 - husnr 1, TVINGS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| TVINGS KYRKA (akt.) | |
| 2020-05-26 |
| Historik |
|---|
|
Under perioden 1760–1860 uppfördes tretton nya kyrkor i Blekinge. En av dessa var Tvings kyrka. Bygget utfördes 1841–1843 och för ritningarna, daterade 1838, stod arkitekten Carl Ståhl vid Överintendentsämbetet. Johan Gustaf Rosenlund, murarmästare tillika klockare från Tving, hade rollen som byggmästare och församlingens invånare kom att bidra med dagsverken för att slutligen kunna inviga en av Blekinges rymligaste landsortskyrkor med plats för 1200 personer. Om Tvings medeltida kyrka som tidigare låg på platsen är uppgifterna mycket knapphändiga, men den antas ha uppförts kring år 1200 och omnämns tidigast i skrift 1460. 1817 dömdes kyrkan, som vid tillfället rymde omkring 260 personer, ut som för liten och otjänlig. Trots att den revs så sent som 1841 är dess utformning inte helt känd, och den enda avbildningen återfinns på storskifteskartan från 1797 som vagt visar en byggnad som kan tolkas ha långhus och rakt avslutat kor. I början av 1800-talet ska kyrkan ha haft vapenhus. En klockstapel omnämns 1730 och ersätts med en ny 1793. Tvings nya kyrka uppfördes i gråsten som brutits i trakten och med tegel från Tromtö. Fasaderna spritputsades och avfärgades i vitt. Taket var från början spånklätt men byttes senare mot tjärpapp. Tidigare nämnda Rosenlund stod för murarbeten och för arbeten i trä ansvarade byggmästaren Jonas Elmqvist från Vederslöv. Den ljusa nyklassicistiska byggnaden fick sin första orgel 1847, byggd av Anders Jönsson Åberg i Hjortsberga. Tvings kyrka sällar sig därmed till de tre sockenkyrkor som fick en orgel före 1860. Bakom ritningen till orgelfasaden, upprättad redan 1844, stod arkitekten Johan Fredrik Åbom vid Överintendentsämbetet. Två järnkaminer värmde upp långhuset och fanns placerade invid kyrkans södra och norra ingång. Några inventarier kom att återanvändas från den äldre kyrkan, däribland ett rikt skuret altarskåp av trä från tidigt 1500-tal. Kyrkan har efter uppförandet genomgått relativt få förändringar. 1915 tillkommer nuvarande dopfunt i ek genom donation från församlingsföreningen. 1931–1932 utför domkyrkoarkitekt Eiler Græbe en större renovering som bland annat resulterar i att kyrkans fasader kalkas om i gulvit ton samt att lanternin och fönstersmygar avtäcks med kopparplåt. Interiört får vapenhuset nya dörrar, innerfönstren förses med katedralglas och bänkarna byggs om för ökad komfort. Bänkdörrarna och orgelläktaren marmoreras medan altarskåpet från 1500-talet konserveras och flyttas in till långhuset efter att ha förvarats i sakristian. Därtill dras värmeledning med lågtrycksånga in. 1954 elektrifieras kyrkan och fyra år senare utarbetas ett förslag för toalett och skrudskåp i sakristian. En ljuskrona i mässing hängs upp över altaret 1963, 1967 införskaffas nuvarande orgel och 1974 tillkommer ytterligare två ljuskronor. Tre år senare installeras högtalarsystem och året därpå isoleras vinden. Efter förslag från 1985 av Johan Ellfors vid K-konsult, Växjö förses sakristian med skåpsinredning från Arvid Jönssons Möbelfabrik i Lönsboda. Delar av långhuset och bänkraderna under läktaren tas i anspråk för bland annat toalett, förråd och kapprum. Året därpå tillkommer en utvändig handikappramp vid långhusets södra portal. 1993 inköps en kororgel och vid en renovering 1997 utförs underhållsarbeten såväl exteriört som interiört. Kyrkorummet, fast inredning och inventarier målas till stor del om. Färgsättning av inredning och inventarier sker efter färgundersökning av konservator. Nytt värmesystem med bänkvärmare installeras. Under 2000-talet uppdateras ljud- och värmesystem och brand- och inbrottslarm installeras. Arbetena under 2010-talet har främst underhållsmässig karaktär, däribland ommålning av fönster och dörrar utvändigt samt reparation av lillklockan. |
