Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster KARLSKRONA JÄMJÖ KYRKA 1:1 - husnr 1, JÄMJÖ KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

JÄMJÖ KYRKA (akt.)
2020-05-26
Historik
I samband med uppförandet av den nuvarande kyrkan i Jämjö revs en äldre sannolikt medeltida stenkyrka. Kunskaperna om denna äldre kyrka är mycket knapphändiga, bland annat beroende på att församlingens äldre arkivmaterial förstördes i en brand i slutet av 1700-talet. På äldre kartor avbildas kyrkan med långhus och rakt avslutat kor och i vissa fall även vapenhus i söder.

Bristande underhåll i kombination med 1800-talets allmänna befolkningsökning ledde till att en ny kyrka började planeras runt 1818 och Jacob Wilhelm Gerss, arkitekt vid Överintendentsämbetet, fick i uppdrag att ta fram ritningarna. Gerss stod bland annat bakom kyrkan i Jämshög och högvaktsbyggnaden i Karlskrona och var vid denna tid dessutom i stånd med att rita Augerums kyrka. De ursprungliga ritningarna visar en tornlös kyrkobyggnad som efter önskemål från församlingen omarbetades med ett lanterninförsett torn indraget i det fullbreda koret i väster. Av kostnadsskäl blev emellertid slutresultatet ett lägre torn med huv istället för lanternin. Interiört gestaltades koret med invändig absid.

Arbetena leddes av byggmästare Nils Fredrik Wahlqvist från Karlskrona och i början av 1820-talet var den äldre kyrkan riven och den nya grundläggningen klar. Platsen blev i princip densamma som tidigare och valda delar av den äldre byggnaden kom att integreras eller återanvändas i den nya konstruktionen, däribland viss grundläggning, gråstensmurverk och ett fåtal takbjälkar. Den nya kyrkan, officiellt döpt till Oscars kyrka, kunde invigas först 1826 efter utdragna ekonomiska problem som bland annat utmynnade i såväl privatlån med lokala garanter som dagsverken av Jämjös invånare.

1882 köps orgelfasaden in. Samma år ersätts de ursprungliga blyspröjsade järnfönstren med träfönster och järnkaminer installeras. Den spåntäckning som tidigare avtäckt tornet byts mot galvaniserad plåt på 1890-talet. Melchior Wernstedt, arkitekt och professor vid Chalmers, genomför 1926 en interiör restaurering som bland annat innefattar att en ny fristående predikstol tillkommer utmed södra väggen. I den ursprungliga altarpredikstolen i absiden placeras två träskulpturer.

1941 tillkommer ny piporgel från A. Mårtenssons Orgelfabrik i Lund. Efter förslag av länsarkitekt Erik Fernqvist genomförs 1949–1951 en större restaurering. Kyrkorummets tunnvalv reveteras och den främre och bakre bänkraden tas bort. I vapenhuset tillkommer ny läktartrappa, golvet beläggs med kalksten, taket reveteras och en ny vägg med dörrparti uppförs mot kyrkorummet. Utvändigt läggs taken om och skorstenarna rivs över nock eftersom elektricitet installeras för såväl värme, belysning som klockringning. Året efter avslutad restaurering tillkommer altartavlan av konstnären Olle Hjortzberg. Under trappan i vapenhuset byggs 1957 en wc och 1968 läggs heltäckningsmattor i mittgång, kor, sakristia och predikstol. 1969 installeras fasadbelysning och året därpå tillkommer hängrännor och stuprör i koppar längs långhusfasaderna 1972 installeras ny orgel. Inför kyrkans 150-årsjubileum genomförs en yttre renovering och interiört ommålas och förgylls delar av inredningen. 1980 isoleras tunnvalvet med stenullsmattor.

Arkitekt Lars Holmer upprättar ett restaureringsförslag som utförs 1992–1994. Samtliga takfall beläggs med kopparplåt. Konservator Herman Andersson konserverar altarpredikstolen och marmorering återskapas på bland annat altarringen. Tunnvalvets ursprungliga blå bemålning i limfärg rekonstrueras av Viking Fransson, Nättraby. Den främre bänkraden avlägsnas och en förbindelse mellan korets norra och södra utrymme skapas genom att nya öppningar tas upp i absidmuren. Ny textilkammare inrättas i absiden under altarpredikstolen. På läktarens undersida och i vapenhusets tak rivs revetering och den ursprungliga panelen friläggs. Läktartrappan glasas delvis in och en tillgänglighetsanpassad toalett byggs. Sedan denna restaurering har de åtgärder som utförts på Jämjö kyrka främst varit av underhållskaraktär.