Stäng fönster KARLSKRONA TORHAMN 5:30 - husnr 1, TORHAMNS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| TORHAMNS KYRKA (akt.) | |
| 2020-05-25 |
| Historik |
|---|
|
rektangulärt långhus samt lägre och rakt avslutat kor i öster. Liksom på många andra håll i Blekinge och Skåne kom den medeltida helgedomen på grund av 1700- och 1800-talets befolkningsutveckling att ersättas av en nyuppförd kyrkobyggnad. 1885 invigdes en kyrka i nyklassicistisk stil med långhus, smalare och lägre kor i öster samt kvadratiskt västtorn med lanternin. För ritningarna stod den mycket produktive arkitekten Johan Fredrik Åbom vid Överintendentsämbetet, som utöver ett 40-tal kyrkor ritade ett stort antal byggnader av vilka Gamla riksdagshuset, Berns salonger, Hasselbacken och det sedermera rivna Hotell Rydberg (alla i Stockholm) hör till de mest välkända. Byggmästare var Carl Johnsson, Karlskrona. Från den gamla kyrkan, som revs 1884, överfördes bland annat den medeltida altarskivan, predikstolen, trästatyerna Tron och Hoppet, lösa inventarier samt kyrkklockan från 1500-talet som hängt i en fristående klockstapel. Många källor, bland annat Sveriges kyrkor (1926) och kyrkans underhållsplan (2010), anger felaktigt att domkyrkoarkitekt Helgo Zettervall ritat Torhamns kyrka 1871, ritningar som godkändes av Överintendentsämbetet 1875 med den enda större förändringen att kyrkan skulle uppföras i tegel istället för natursten. Den klassicistiska kyrkobyggnaden hade visserligen exteriöra inslag av den medeltidsinspirerade kyrkoarkitektur som sedan ett decennium tillbaka hade börjat utkonkurrera nyklassicismen. Men detaljer som sydportalens tempelgavelmotiv, tornets lanternin och det ljusa kyrkorummet med tunnvalv framstår tveklöst som helt främmande element för Zettervall, som med tiden skulle komma att bli nygotikens främste förkämpe, medan de är mycket vanligt förekommande, närmast karaktäristiska detaljer i Åboms stora kyrkoproduktion. Stora likheter finns bland annat med Fänneslunda- Grovares kyrka i Skara stift uppförd 1874. Möjligen har Zettervall ritat ett första förslag som sedan omarbetats mycket grundligt eller mer troligt förkastats och nygjorts av Åbom. Att Överintendentsämbetets arkitekter justerade ritningsförslag var snarare regel än undantag och ibland kunde omarbetningarna vara omfattande. Tio år senare skulle Zettervall i sin roll som nybliven Överintendent ha en avgörande roll i att nygotiken helt utkonkurrerade nyklassicismen som norm för nyuppförda svenska kyrkobyggnader under de kommande tre–fyra decennierna. Relativt få förändringar har skett sedan uppförandet 1885. 1893 införskaffas en orgel med fasad av Olof Tempelman från 1700-talet som tidigare stått i Vissefjärda kyrka. Orgelfasaden flyttas bakåt när en ny orgel tillverkad av Hammarbergs Orgelbyggeri i Göteborg installeras 1935. Vid inventeringen för Sveriges kyrkor 1913 är tornet avtäckt med galvaniserad plåt och långhus och kor med betongtegel. På äldre, odaterade fotografier är dock hela kyrkan avtäckt med plåt, ett förhållande som återställs 1936. 1950–51 genomgår kyrkan en omfattande interiör restaurering och ombyggnad efter förslag av länsarkitekt Einar Hedman. Skranket med integrerad altaruppsats som tidigare avskärmade sakristian från långhuset rivs och den breda rundbågiga triumfbågen förminskas och byggs igen med en indragen mur som förses med muralmålning av Gunnar Torhamn. Dessutom delas norra delen av sakristian av och får funktion som bårrum med nyupptagen port i norr och dörr mot kyrkorummet i väster. Altarringen kortas, bänkraderna närmast altarringen tas bort, altarringen kortas och altaret anpassas för att kunna använda kyrkans medeltida altarskiva som i den nya kyrkan hittills fått tjänstgöra som trampsten vid prästingången. Bänkarna justeras för ökad komfort och marmoreras liksom läktarbarriären i brungrå färgskala. Kyrkorummets väggar och tunnvalv målas, det senare med inslag av ljusblå moln. Elektrisk belysning och uppvärmning installeras. Vid en yttre renovering 1965–66 efter förslag av arkitekt Sigurd Brag uppges tornet återställas i sitt ursprungliga skick genom att lanterninen åter öppnas och förses med indirekt belysning. När lanterninen satts igen är oklart. En ny kyrkklocka införskaffas och klockringningen elektrifieras. Dessutom målas fasaderna vita med silikatfärg och takplåten svartmålas. Både fasader och tak ska tidigare ha varit gråmålade. På bilder från 1900-talets första två decennier framstår kyrkan som vit. Möjligen har fasaderna avfärgats grå vid en omkalkning 1949. 1974 genomförs en inre renovering och ombyggnad efter handlingar upprättade av K-Konsult, Karlskrona. Fem bänkrader i väster tas bort för att ge plats åt läktarunderbyggnader för samlingsrum, pentry samt kapprummet med wc. Kyrkorummets putsade väggar och tunnvalv kläs med glasfiberväv och målas med plastfärg och brädgolvet beläggs med grön heltäckningsmatta. Ljuskronorna som tidigare hängt i mittgången får ny placering över bänkkvarteren. Delar av den fasta inredningen i trä, däribland bänkar, läktare och altarring, får ny färgsättning i gult, grönt och blått efter färgsättningsförslag av konstnär Ivar Gustafsson. Nuvarande dopfunt införskaffas liksom skåp för textilförvaring i sakristian. 1985 blästras fasaderna och putsas och lagas med fint kalkbruk. Avfärgning sker med kalkfärg istället för tidigare silikatfärg. Underhåll och lagningen sker även av utvändiga snickerier och plåtarbeten. För arbetshandlingarna står Lennart Gustavsson, Karlskrona. Två år senare förses västentrén med tillgänglighetsramp av gallerdurk. I samband med underhåll av ut- och invändiga ytskikt 1997 installeras ny värmeanläggning med bänkvärmesystem. Senaste restaureringen utförs 2005–06 efter förslag av LewisJonsson Arkitektkontor AB, Karlskrona. I kyrkorummet tas heltäckningsmattan bort och plankgolvet slipas och såpskuras. Väggarnas glasfiberväv ersätts med kalkputs och kalkfärg medan tunnvalvet armeras med microlitväv och målas med vit emulsionsfärg. Även läktarunderbyggnadens väggar putsas. Den fasta inredning som 1974 målades i gult, grönt och blått får ny polykrom färgsättning i bland annat brunt, sandgult och blågrått och målas med linoljefärg. Predikstolen, orgelfasaden, den äldre altartavlan samt korets muralmålning rengörs och ses över av Herman Andersson konservatorer AB. Översyn sker även av elsystem och nytt brand- och inbrottslarm installeras. Det pneumatiska orgelverket från 1935 som var i ospelbart skick ersätts av en digitalorgel. |
