Stäng fönster HÄSSLEHOLM MELLBY 57:1 - husnr 1, NORRA MELLBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| NORRA MELLBY KYRKA (akt.) | |
| 2020-10-07 |
| Historik |
|---|
|
Norra Mellby kyrka tros ha uppförts kring 1137, en datering som gör den till en av de äldsta romanska stenkyrkorna i regionen och som utgår från en dendrokronologisk undersökning som visar att en inmurad bindbjälke har fällts vintern 1136–37 +/- 7 år. Två bjälkar i korets takstolskonstruktion som daterats till tiden kring 1063–64 antas härstamma från en tidigare kyrka eller annan byggnad på platsen. När den gamla prästgården norr om kyrkan revs 1928 påträffades rester av en välvd källare och tio skelett, fynd som gett upphov till teorier kring att detta varit platsen för en äldre kyrka eller en medeltida huvudgård, alternativt var kyrkogården ursprungligen större. Nuvarande kyrka uppfördes med långhus, lägre och smalare kor samt halvrund absid i öster. Byggnadsarkeologiska undersökningar tyder dessutom på att långhusets i dag västra travé ursprungligen utgjordes av ett fullbrett västtorn som sannolikt uppförts samtidigt som övriga romanska byggnadsdelar. När tornets övre del rivits är inte känt, en teori är att byggnadsmaterialet återanvänts i det på 1300-talet tillkomna vapenhuset i norr. Strax dessförinnan, under 1200-talets sista fjärdedel, tros långhusets unika kalkmålning, det så kallade livshjulet, ha utförts. På 1400-talet slås valv i kyrkorummet vilka förses med kalkmålningar och troligen läggs även tegelgolv vid detta tillfälle. 1482 uppförs klockstapeln, vilket också skulle kunna vara en alternativ tidpunkt för rivning av tornet. Storklockan göts redan 1428 och kan ha hängt i tornet eller en äldre klockstapel. Kyrkan är ovanligt stor för att vara en skånsk romansk sockenkyrka, vilket enligt en teori förklarats med att den skulle varit pilgrimskyrka. Sockensigillet består av en mussla, pilgrimernas symbol. Kring år 1600 får kyrkan sin första predikstol och 1616 inköps 300 taksten. Vid samma tillfälle fogas och kalkas väggarna och möjligen tillkommer också absidens strävpelare. Fyra år senare uppges blyskivor från taket ha blåst ner. På 1630-talet införskaffas altaruppsats och 1648 får sätesgården Maglö patronatsrätt över kyrkan, vilket bland annat får till följd att ett gravkor inrättas under koret. På 1680-talet sätts den romanska sydportalen igen. 1716 byts korets blytäckning ut mot spån. Under århundradet tillkommer fler delar av den fasta inredningen i trä, predikstolens baldakin 1738 och 1771–72 ny altaruppsats, dopställ, triumfkrucifix, dörr till predikstol samt en herrskapsläktare utmed långhusets norra vägg. I samband med detta renoverades även den äldre läktaren i väster och bänkinredningen målades om. Kyrkans nuvarande stora fönsteröppningar tas upp under 1830-talet. 1869 upphävs patronatsrätten och tre år senare för kyrkan sin första orgel. 1888 installeras två värmekaminer och 1904 ersätts den äldre slutna bänkinredningen av öppna kvarter. Året därpå upptäcks medeltida kalkmålningar men lämnas orörda. Efter diskussioner som pågått ett halv sekel förses kyrkan 1916–17 med ett västtorn efter ritningar av domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin. Den västportal som i och med tillbyggnaden försvinner dateras av Wåhlin till 1500-tal. Ett fotografi från 1919 visar ett kyrkorum med victoriaplattor på golven, kvadermålade väggar och valvpelare samt bårder och fönsteromfattningar i rankornamentik. Möjligen är detta förändringar som utförts vid en renovering som omnämns 1909. 1929 installeras centralvärme och kolrum med underliggande pannrum inrättas i vapenhusets östra del. Nytt taktäckningsmaterial 1932 i form av tegel föranleder förstärkningar av takstolarna och fyra år senare inreds sakristia i absiden. En omfattande interiör restaurering genomförs 1954–55 efter förslag av arkitekt Erik Lundberg. Långhusets golv sänks till medeltida nivå, där senmedeltida golvtegel påträffas och blir förlaga för nytt golv som bränns av lokal lera. Vid golvsänkningen återfinns även flera kvaderstenar som används i restaureringen av altaret. Elektrisk uppvärmning installeras med radiatorer under ny bänkinredning. Kolrummet kan därmed avvecklas om omvandlas till sakristia. Flera delar av fast inredning och inventarier konserveras, däribland altaruppsatsen som får nuvarande placering på norra långhusväggen. Därtill förstärks valven, nya fönster sätts in, absidfönstret förses med glasmålningar och en ny orgelläktare byggs i väster där nuvarande orgel invigs 1956. Vid en exteriör restaurering 1963 ersätts fasadernas spritputs av kalkcementbaserad slätputs. Tegeltaket läggs om och tornet beläggs med kopparplåt. Vid en interiör renovering 1988 konserveras kalkmålningarna och ett flertal träföremål. Dessutom utförs nya elinstallationer. Två år senare renoveras kyrkan exteriört och putslagningar sker då med kalkbruk och avfärgning med kalkfärg, möjligen med undantag för tornet som redan innan var målat med silikatfärg. 2010 lagas vapenhusets undertak av stickespån och taken läggs om med nytt tegel lika befintligt. Efter kopparstölder 2020 har avvattningssystem bytts ut till galvad plåt. |
