Stäng fönster KRISTIANSTAD KRISTIANSTAD 4:31 - husnr 2, HELIGA KORSETS KAPELL
Byggnad - Beskrivning
| Heliga korsets kapell (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
1935 fick staden av Wendes artilleriregemente den så kallade laboratorietomten i sydvästra delen av den nuvarande begravningsplatsen. Platsen projekterades för ett jordfästningskapell med krematorium av länsarkitekt Nils A. Blanck, men befintlig bostadsbebyggelse direkt väster om laboratorietomten ansågs störas av verksamheten. 1937 hade både platsen för krematoriet och dess ritningar förkastats, och istället föreslogs en ny placering i begravningsplatsens sydöstra hörn. I maj 1938 anordnades en tävling för krematoriets utformning. Tävlingen stod mellan tre inbjudna arkitekters förslag: länsarkitekt Nils A. Blanck, Malmö, arkitekt Bo Bergström, Stockholm och arkitekt Herbert Kockum, Stockholm. Förslagen bedömdes av arkitekt Ragnar Hjort, byggnadsråd och chef för byggnadsstyrelsens kulturhistoriska byrå, som fann Herbert Kockums tävlingsförslag med mottot ”Ps. 102” som det mest tilltalande alternativet. I december 1939 godkändes Kockums slutgiltiga ritningar av Byggnadsstyrelsen. Antalet sittplatser i kapellet hade nu minskats samtidigt som bisättningsrum och tekniska lokaler hade omdisponerats enligt synpunkter som inkommit från bland annat Eldbegängelseföreningen. I april 1941 anlitades byggmästaren Einar Nyström i Kristianstad som huvudentreprenör och 12 september 1942 kunde kapellet och krematoriet invigas av biskop Edvard Rodhe. Herbert Kockum gav Heliga korsets kapell ett klassicistiskt utförande om än väl förankrat i det sena 1930-talets funktionalism. Fasaderna putsades och kapellet försågs med ett flackt sadeltak som kröntes av ett klocktorn i trä med synlig klockbock. Huvudfasaden med centralt placerad portal förlades åt väster medan södra fasaden gavs ett högt placerat ljusinsläpp bakom en framskjuten loggia. Mot norra sidan placerades en lägre byggnadskropp under flackt sadeltak krönt av en lanternin med spira. Samtliga dörr- och fönsteröppningar, utom till krematoriedelen, gavs rundade övre hörn och fönstren delades av en tunn kolonnett. Kapellets interiör gestaltades i ljusa kulörer där sex kolonner i ljus konststen bar upp ett omålat platt brädtak. Den östra väggen smyckades med en altartavla i mosaik som anordnades noga för att synas genom en katafalk med pelarburen baldakin i rummets mitt. Över entrén med väntrum och kapprum i väster inrättades en fullbred läktarvåning där orgeln placerades. 1955 genomfördes de första större förändringarna av kapellet. Baldakinen, som både upplevdes skymma altaret och störa kontakten mellan bänkkvarteren, ersattes av en ”falsk” katafalkhiss närmare östväggen efter ritningar av arkitekterna Curt Laudon och Robert Larsson. Kistan sänktes vid begravningsaktens slut ned i schaktet som en symbolik över eldbegängelsen men hissades sedan åter upp för att föras till krematoriet. Dessutom flyttades Anders Olsons ursprungliga altartavla till norra sidoväggen och ersattes av en al fresco-målning av Bertil Landelius. 1961 skedde inre förändringar som främst rörde krematoriedelen och teknisk utrustning. I kapellet revs kisthissen men dess kalkstensbeklädda sarg behölls som katafalk. Samma år flyttades klockan från klocktornet på kapellets tak till en nyuppförd klockstapel i gult tegel placerad ett hundratal meter väster kapellet. Det öppna klocktornets sidor försågs i samband med detta med gallerverk av målat trä. De ursprungligen kalkputsade och kalkavfärgade fasaderna sprutades 1968 med plastcementputs. 1985 genomfördes en större om- och tillbyggnad av lågdelen efter förslag av Owe Rubin Arkitekt och Ingenjörsbyrå AB. Omorganisering av rumsindelningen skedde samtidigt som tillbyggnader eller fasadförändingar gjordes åt samtliga väderstreck. Östra fasaden förändrades helt genom att sakristian revs till förmån för en tillbyggnad för kylrum, kremeringsugn, kistintag och lastkaj. I väster revs den pelarförsedda vänthallen, entrén till bisättningsrummet på norra fasaden sattes igen och lanterninen revs. Lågdelens samtliga fasader fick ny fönstersättning, men med fönsterformen anpassad till de äldre fönster- och dörröppningarna med rundade övre hörn upptill. Fönstren hade ursprungligen varit försedda med kolonnetter som nu togs bort på kvarvarande fönster i både kapellet och lågdelen. Efter ombyggnaden i mitten av 1980-talet har kapellets ursprungligen omålade trätak målats i en ljusgrå kulör, nya pendelarmaturer har ersatt de ursprungliga och väggarnas ursprungliga dekormålning har vitmålats. Det stora fönstret vid loggian i söder har fått nytt fönster med plåtinklädd karm. På 2010-talet ersattes de ursprungliga kyrkbänkarna till större delen av lösa stolar. Under 2000-talet konstateras att krematorieanläggningen inte har tillräcklig kapacitet till följd av en växande befolkning i kombination med större andel kremeringar och färre krematorier i området. En stor tillbyggnad med nya arbetsytor, kylanläggning och två nya kremeringsugnar uppfördes därför söder om huvudbyggnaden under åren 2021–2023. Tillbyggnaden anslöts till huvudbyggnadens sydöstra hörn, där lastbryggan från 1985 revs, genom en glasad förbindelsegång. Utbyggnaden från 1985 i nordöst fick två nya dörrar med utformning och färgsättning lika övriga dörrar. Den tidigare krematoriedelens stora sammanhängande ytor delades in i mindre rumsvolymer för pausrum, urnförvaring, städförråd m.m. Det ursprungliga klocktornets ersattes på grund av sin tyngd och stora vindlast av en spira av stål med krönkors i hamrad aluminium. Tillbyggnaden medförde även att delar av en trädrad av pelarekar samt kransgården söder om kapellet togs bort. I kapellet togs katafalken framför altaret bort och ny stolsinredning tillkom. |
