Stäng fönster HÄSSLEHOLM RÖKE 19:1 - husnr 1, RÖKE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| RÖKE KYRKA (akt.) | |
| 2021-05-04 |
| Historik |
|---|
|
Under 1800-talet ökade Skånes befolkning kraftigt, vilket bland annat fick till följd att den absoluta merparten av landskapets många medeltida kyrkor kom att byggas ut eller ersättas av nya kyrkor. När Rökes gamla kyrka slutligen revs 1905, trots att den byggts ut i flera omgångar under 1800-talet och trots protester från såväl Riksantikvariens representant Otto Rydbeck som domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin, blev den den sista skånska medeltida kyrkan som revs för att ersättas av en ny helgedom. För ritningarna till den nya kyrkan i nygotisk stil stod arkitekt Gustaf Hermansson, bland annat känd för att ha ritat Oscarskyrkan och Sofia kyrka i Stockholm, Gustaf Adolfs kyrka i Helsingborg samt Asmundtorps kyrka. I förhållande till dessa byggnader fick Röke nya kyrka en enkel utformning och putsade murverk till skillnad från nygotikens typiska röda tegelfasader. Kyrkorummets putsade väggar försågs med tidsenlig kvaderimiterande bemålning. Den fasta inredningen ritades av arkitekt Oscar Hägg som annars främst gjort sig känd för ett större antal bostadshus i Malmö och Lund, ofta i en kraftfull kombination av jugend och barock med berlinsk inspiration. Byggmästare Per Pettersson ansvarade för såväl rivning av den gamla som uppförandet av den nya kyrkan, där byggmaterial från den förra återanvändes. Sedan kyrkan invigdes sista advent 1906 har få förändringar skett. Från den medeltida kyrkan hade predikstolen från 1635 överförts och uppsatts i kyrkan medan andra delar av den äldre inredningen bevarats utan att tas i bruk. 1911 sätts baldakinen över predikstolen upp och på initiativ av kyrkoherde Gunnar Celander som tillträder 1927 sätts den äldre altaruppsatsen upp, dock i långhuset och inte vid altaret, liksom de äldre psalmnummertavlorna. På 1950-talet genomförs en interiör restaurering av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe, där den största förändringen är ändrad färgsättning. Väggar och tak som tidigare varit målade i sandgula kulörer med accentfärger i rött och grönt målas vita. Väggarna var ursprungligen kvadermålade men dessa hade målats över vid ett tidigare okänt tillfälle. I kyrkans underhållsplan (2004) uppges felaktigt att bänkinredningen byts ut. Dock täckmålas de ursprungligen ekådrade bänkarna i polykrom färgsättning med utgång från predikstolen och andra delar av den fasta inredningen målas i grått. Elektrisk uppvärmning ersätter ett tidigare kalorifersystem. 1961 förändras den ursprungliga exteriöra färgsättningen med gul spritputs och vitkalkade listverk och omfattningar till helvitt utförande. Ändringen sker efter putslagningar med kalkcementbruk som sannolikt var relativt omfattande. 1975 knackas sedan större delen av fasadputsen ner och ersätts med rent kalkbruk. Vid syneprotokoll inför dessa arbeten uppges taken vara täckta med dubbelfalsad förzinkad plåt. När den ursprungliga beläggningen av svartplåt byttes ut är okänt. Invändigt tillkommer ny orgel 1964, vilken byggs om 1992. 2001 avlägsnas bänkrader under orgelläktaren för att ge plats för underbyggnader för wc i norr och kapprum i söder. 2004 sker en utvändig restaurering där takplåt på torn och långhus byts ut mot galvad plåt som målas med vattenburen plastfärg. Korets plåt målas endast. Även takkupor, krön och inspektionsluckor kläs om och tornets treklöverformade kröndekorationer och den kopparklädda kulspiran renoveras. Fasaderna rengörs, putslagas och målas med silikatfärg (Keim), en färgtyp tornet tidigare var målad med medan åtminstone långhuset var kalkavfärgat. 2006 installeras brand- och inbrottslarm och 2013 nytt styrsystem för befintligt värme- och klimatsystem. 2017 genomförs en invändig restaurering där takets polykroma bemålning med röda och gröna detaljer delvis återskapas. De ljusgula väggarna målas i två ljusare kulörer. Bänkarna, som tidigare varit målade i blått, blågrönt, grått, rött samt marmorerade fyllningar målas om i två blå kulörer med röda detaljer och tidigare gråmålad inredning målas om i kulörer lika eller snarlika befintliga. Nya skåp för textilförvaring tillkommer liksom ett skåp inrymmande pentry mot läktarunderbyggnaden i norr. I söder rivs lättväggen mot kapprummet för att skapa en större yta för kyrkkaffe. En heltäckningsmatta i vapenhusets avlägsnas och det gjutna golvet flytspacklas. Kyrkporten förses med glasade innerdörrar. |
