Stäng fönster HÄSSLEHOLM TORUP 57:1 - husnr 1, VÄSTRA TORUPS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| VÄSTRA TORUPS KYRKA (akt.) | |
| 2021-05-04 |
| Historik |
|---|
|
Västra Torups kyrka antas ha uppförts under sent 1100-tal enligt romanskt mönster med långhus, smalare och lägre kor samt halvrund absid i öster. Långhuset hade ingångar i både söder och norr medan koret hade ingång i söder. Långhuset förlängdes på 1300-talet åt väster och ett vapenhus tillkom vid sydentrén. Eventuellt skulle västutvidgningen kunna röra sig om ett romanskt torn som införlivats i långhuset. Under senmedeltiden valvslogs kyrkorummet vilket även medförde att de högt sittande romanska fönsteröppningarna murades igen och nya öppningar, oklart var, upptogs. 1496 göts den nuvarande lillklockan av Knut Grudnick. Från 1614–15 finns uppgifter om att kyrkans tak är avtäckta med bly och spån. Den nuvarande altaruppsatsen tillkommer på 1630-talet och 1662 införskaffas altare och predikstol (som bemålas först 12 år senare). Vid denna tid var golven belagda med sten och kyrkan har ett mindre fönster i väster och två i söder. Under de dansk-svenska krigen på 1600-talet och Stora nordiska kriget under 1700-talets första decennier uppges kyrkan ha utsatts för skadegörelse vid upprepade tillfällen, bland annat genom inslagen kyrkport, krossade fönster och en raserad vägg. Kring år 1700 ersätts dopfunten i sten av en ny i trä tillverkad av Christian Stub och 1728 tillkommer läktare och nya stolar (bänkar) utförda av snickaren Casper Callenberg. 1760 kompletteras altaruppsatsen med ett krucifix av bildhuggaren Johan Ullberg från Finja, vilken året därpå levererar ny predikstol med baldakin samt dopfuntsbaldakin. Kyrkans underhållsplan (2005) uppger att ”takstolen läggs om” på 1760-talet, möjligen avses att en medeltida konstruktion byts ut mot nuvarande i furu. Den första större ombyggnaden sedan senmedeltiden genomförs 1860–61 då ett kraftigt västtorn uppförs. I samband med detta rivs både vapenhus och den fristående klockstapeln och såväl ny huvudentré som klockrum inrättas i tornet. Ritningarna till tornet uppges i kyrkans underhållsplan felaktigt vara utförda av en G. Söderlund, de är däremot godkända av överintendenten vid byggnadsstyrelsen Gustaf Söderberg. 1882 införskaffas en orgel, troligen tillverkad av A.V. Lundahl, Malmö. Under tidigt 1900-tal, efter 1908 och troligen kring 1910, ändras de tidigare fyrkantiga fönsteröppningarna till dagens rundbågiga och nuvarande bänkinredning tillkommer. 1912 införskaffas en storklocka gjuten av K.G. Bergholtz. Efter svampangrepp på bänkar, orgelläktare och paneler föreslår domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin 1925 ny färgsättning som av arbetsbeskrivningen att döma bör ha liknat det tidigare ekådrade utförandet. Troligen elektrifieras kyrkan på 1920-talet medan elektrisk uppvärmning installeras 1948. 1968 genomförs en omfattande restaurering där de medeltida syd- och nordportalernas placering lokaliseras i samband med putsarbeten. Absidtaket beläggs med kopparplåt (tidigare beläggning oklart). Invändigt påträffas fragmentariska medeltida kalkmålningar och orgeln byggs om. Tornets skiffertak ersätts 1972 av kopparplåt. Delar av fasaderna har vid en eller flera renoveringar, troligen främst under 1980-talet, putsats med cementhaltigt bruk som vid fasadrestaureringar under kommande decennier fram till nutid ersätts med hydrauliskt kalkbruk. Vid en utvändig restaurering 1994 får sakristian i absiden ny dörr och skorstenen rivs ovan nock. Markeringar för det medeltida vapenhusets placering görs i putsen. Två år senare tas kyrkbänkar bort under läktaren för att ge plats åt klädhängare och bokbord mm. 2007 genomförs omfattande arbeten såväl exteriört som interiört. Utvändigt utförs partiell omputsning och i samband med arbeten kring västentrén påträffas en portalomfattning under nuvarande utanpåliggande portal. Huruvida tornet i ett tidigt skede haft en annan portal eller om ändringen skedde redan under byggnadstiden är oklart. På tornritningen från 1860 finns inte den utanpåliggande portalen. Invändigt målas väggarna som tidigare var målade med limfärg om med linoljeförstärkt emulsionsfärg. En äldre kalkmålning upptäcks och lämnas frilagd på norra väggen. Läktarens södra del förses med underbyggnad för wc och innerfönster av svart pulverlackerat stål med lamellglas tillkommer efter förlaga från befintliga innerfönster i tornet. Nytt värmesystem med bergvärme installeras, bänkkvarteren får nya brädgolv och en heltäckningsmatta med underliggande parkett innanför altarringen tas bort. En kopia av det medeltida krucifix som sedan tidigt 1900-tal förvaras på Historiska museet tillverkas av Mårten Hultenberg, Bjärred och monteras på en ny trabesbjälke i triumfbågen. 2012–13 konserveras altaruppsats, predikstol och baldakiner av Skånes Målerikonservatorer efter program av Herman Andersson. Bänkgavlarna förses 2014 med ljus- och blomsterhållare och året därpå avtäcks solbänkarna med plåt. Efter förfrågningsunderlag upprättat 2017 restaureras tornet. Utöver nedknackning av västra fasadens cementputs, ny putsning och putslagning med hydrauliskt kalkbruk samt kalkavfärgning byts torntakets inbrädning till grövre dimension och beläggs med ny kopparplåt. Efter detta har västentrén tillgänglighetsanpassats med ramp i lättmetall. |
