Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster HÄSSLEHOLM TYRINGEMÖLLA 1:174 - husnr 1, TYRINGE KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

TYRINGE KYRKA (akt.)
2021-05-03
Historik
Initiativet till en egen gudstjänstlokal i Tyringe, där invånarna hade lång väg till sockenkyrkan i Finja, kom från kyrkoherde Olof Fredfeldt och föreningen Församlingshemmets Vänner i Tyringe som bildades 1914. Som namnet antyder var tanken initialt att bygga ett församlingshem, men 1917 ändrades planerna till att uppföra en kyrka på den tomt som året innan hade skänkts till föreningen av Tyringe Badanstalt och Sanatorium. En annan version av historien är att det var Byggnadsstyrelsen som påpekade att arkitekt Carl Andréns församlingshem snarare var att betrakta som kyrkobyggnad eller möjligen kapell, vilket också stämmer överens med ritningarna där byggnaden i det utförande den kom att uppföras ännu benämns församlingshem.

Andrén är främst känd för att ha ritat skolhus, sjukhus och andra institutionsbyggnader, men stod också bakom det torn som parallellt med uppförandet av Tyringe kyrka adderades till den närbelägna medeltida kyrkan i Hörja. Likheterna mellan de båda kyrkorna, inte bara i de medeltidsinspirerade tornen med trappstegsgavlar, är påtagliga, där den nya helgedomen i Tyringe följer de traditionella romanska byggnadsmönstren med ett kor som är lägre och smalare än långhuset. Tomtens belägenhet med Sanatoriegatan i öster föranledde dock att kyrkan planlades med torn i öster och kor i väster, i motsats till den för kyrkobyggnader traditionella väst-östliga riktningen.

Sedan kyrkan invigdes av biskop Edvard Rodhe i augusti 1925 har få förändringar skett. 1950 ersätts ett äldre harmonium av kyrkans första orgel. Församlingsrummet som funnits på läktarens bakre del försvinner i och med detta samtidigt som läktaren byggs om och utvidgas med ny barriär. Kyrkan målas därtill om in- och utvändigt och korets fönster förses med glasmålningar av konstnären Hugo Gehlin. 1960 sker ommålningar i utrymmen i tornets bottenvåning och källare och 1969 ytterligare interiöra ommålningar, flytt av dopaltare (som varit placerat norr om triumfbågen) samt utbyte av psalmnummertavlor. Möjligen är arkitekt Torsten Leon Nilson, som i januari samma år upprättar uppmätningsritningar av kyrkans interiör, ansvarig för dessa arbeten. 1979 genomförs relativt omfattande arbeten som utöver nytt taktegel samt höjning av läktarbarriären är av underhållskaraktär. 1993 byggs kapprummet om till wc och skötrum och utrymme för nytt kapprum tillskapas genom att de bakre bänkraderna i kyrkorummet tas bort. Den ursprungliga raka altarringen ersätts av en bågformad. Troligen är det även vid detta tillfälle som korets golvnivå sänks och möjligen tillkommer även den ramp som idag tar upp nivåskillnaden från mittgången i långhuset. 2005 avvecklas den tolv år gamla altarringen och kring samma tid installeras brand- och inbrottslarm.