Stäng fönster STRÄNGNÄS ASPÖ KYRKA 1:1 - husnr 1, ASPÖ KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ASPÖ KYRKA (akt.) | |
| 2007-08-30 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
LÅNGHUS OCH KOR Långhuset och koret består av mitt- och sidoskepp i tre travéer. Koret ligger två steg högre än resten av kyrkorummet. Långhusets mitt- och sidogångar har ett golv av rött, rektangulärt tegel lagt parvis, vridna 90° i förhållande till varandra. Bänkkvarteren har ett obehandlat brädgolv. I gångarna är flera gravhällar infogade, främst i mittgången med även i sidogångarna och vid ingången till vapenhuset. Huvuddelen av hällarna är av kalksten men nedanför koret ligger en järnhäll. Korets golv är lagt med kvadratiska, grå och röda kalkstensplattor. I golvet är ett relativt stort antal gravhällar från 1500-, 1600- och 1700-talen infogade. I korets södra sidoskepp är dopfunten placerad på en låg plattform av kalksten. Innanför altarringen är golvet förhöjt två steg av ett brädgolv som är täckt av en grå heltäckningsmatta. Väggarna är putsade, kvastade och vitkalkade. På långhusets västra vägg är fragment av medeltida målningar framtagna och två medeltida konsekrationskors på långhusets två östra valvpelare. Runt de två västra valvpelarnas baser finns draperimålningar i grått och blått från 1710. I korets norra vägg finns en kvadratisk nisch med en kraftig planka inmurad som stöd för ovanliggande murverk. I den rundbågiga öppningen mot vapenhuset sitter en pardörr med ett halvrunt, spröjsat överljusfönster upptill. Dörrbladen består av ramverk med en spegel. Dörren är målad i grön, röd och gul marmorering. I det norra sidoskeppets västra vägg leder en stickbågig dörröppning in till tornets bottenvåning. I öppningen sitter en järndörr. I sidoskeppets norra del leder två trappsteg ned till sakristians rundbågiga dörröppning (se nedan). Kyrkorummets höga, rundbågiga fönsteröppningar har djupa smygar som är putsade och vitkalkade. Långhusets och korets innerfönster är monterade i träkarmar med en tvärpost. I vartdera fönstret sitter tre innerbågar fastskruvade i karmen med överfalsat mittmöte. Bågarna är glasade med glasningslister av trä. Den halvrunda överbågen är utförd i ett stycke. Fönstersnickerierna är målade i blågrått. Mittskeppet täcks av tre stjärnvalv och sidoskeppen av nio ribbvalv vardera. Stjärnvalvens mönster blir rikare mot koret. Valven vilar på fyra fristående, åttakantiga pelare och höga, breda arkadbågar som avdelar mittskeppet från sidoskeppen. I det norra sidoskeppet samt vid kyrkans gavlar vilar valven på sköldbågar medan ribbvalven i det södra sidoskeppet vilar på vederlagsmurarna. VAPENHUS Vapenhuset har ett golv av rött, rektangulärt tegel lagt parvis, vridna 90° i förhållande till varandra. I golvet är infogat en gravhäll av gjutjärn över biskop Stephan Insulin (död 1808), hans fru Christina (död 1806) och hans son Lars (död 1790). Väggarna är putsade och vitkalkade. I väster leder en rundbågig, tvåsprångig portal till kyrkorummet. I öppningen sitter en kraftig plankdörr upphängd på bandgångjärn. Dörrbladet är utfört av fyra breda plankor som hålls samman av två horisontella naror på insidan. Dörren är mot kyrkorummet beslagen med dekorativa järnbeslag. Dörren kan vara medeltida och har troligen suttit i kyrkans sydportal. I den västra väggen finns en djup fönsteröppning med putsade smygar. Fönstrets karm och bågar är målade i blågrått. Vapenhuset täcks av ett sexdelat ribbvalv som vilar på pilastrar och sköldbågar. Ribborna har en enkel, rätvinklig profil. Väggarna och valvet är putsade och vitkalkade. I vapenhuset förvaras en runsten, ett fragment av ett förhistoriskt gravklot, en kalkstensplatta som har utgjort underlag för dopfunten och två mindre kistor, varav en är av gjutjärn och tillverkad vid Hällefors bruk 1794. SAKRISTIA Sakristian har ett lackerat brädgolv. Väggarna är putsade, kvastade och vitkalkade. I den södra väggen leder en korgbågig smyg med en rundbågig öppning till kyrkorummet. I öppningen sitter en dörr bestående av en stomme av järnplåtar vilken mot kyrkorummet är förstärkt med vertikala och horisontella järnband. I den östra väggen finns en djup, korgbågig fönsteröppning med putsad smyg. Innerfönstrets karm och spröjsade bågar är målade i ljust blågrått. I fönstersmygen är ett kraftigt järngaller inmurat. Innanför järngallret sitter kraftiga, plåtklädda brädluckor. Rummet har ett ljust brunlaserat brädtak. I sakristians nordöstra hörn finns ett mindre altare framför det medeltida altarskåpet. På den norra väggen finns en spetsig förvaringsnisch med järnbeslagna brädluckor. Längs rummets västra vägg finns en skåpsinredning för förvaring, vilken är målad i blågrått. På den södra väggens östra del är inrett skåpsinredning med bland annat ett pentry. TORN Tornet har fyra våningsplan över bottenvåningen. Bottenvåningen har ett golv av rött, rektangulärt tegel. Väggarna är uppförda av natursten utom i öster, där den tidigare tornbågen är igenmurad med rött tegel. I den östra väggen leder en stickbågig dörröppning till kyrkorummet. I den västra väggen finns en hög, smal fönsteröppning med tegelomfattning. Fönstret är förstärkt med stormjärn på insidan. Bottenvåningens tak utgörs av ovanliggande plans bjälklag och plankgolv. En tvåloppstrappa leder upp till våningsplan 1. Tornets övre våningsplan har plank- eller brädgolv. Väggarna är uppförda av natursten och taken består av ovanliggande plans bjälklag och golv. Kyrkans klockstol är placerad på tornets tredje plan, där kyrkans två klockor hänger bredvid varandra. FAST INREDNING ALTARE Altaret består av en trästomme, troligen klädd med plywood. Det är målat i gråblått. Altarskivan är av trä. ALTARRING Altarringens tresidiga barriär består av ramverk med släta fyllningar. Altarringen är marmorerad i blå och grå nyanser. Knäfallet är klätt med rött tyg. Barriärens mittparti är öppet framför altaret. Den nuvarande altarringen tillkom troligen på 1850-talet. BÄNKINREDNING Kyrkans slutna bänkinredning i fyra kvarter härrör från 1700-talet men byggdes om något vid restaureringen på 1930-talet. Bänkarna är marmorerade i huvudsak blå och gröna nyanser, men även i röda. I det norra sidoskeppet står en klockarbänk som är byggd av delar från en äldre bänkinredning. Möjligen kommer delarna från den inredning som Hans snickare tillverkade 1627-28. I koret står invid den norra väggen delar av en bänkinredning som möjligen också kan vara från 1600-talet. PREDIKSTOL Predikstolen skänktes 1696 av fru Elsa Cruus på Säby, änka efter riksrådet Christer Bonde. Predikstolen består av en vägghängd, femsidig korg, en trappa med dörr samt ett dekorativt, sexsidigt ljudtak. Korgens fält är prydda med skulpturer av Kristus och de fyra evangelisterna. På ljudtaket finns vapensköldar för Christer Bonde, hans första hustru Ebba Leijonhufuvd samt för Elsa Cruus. Predikstolen är målad i grå och blå nyanser med förgyllda detaljer. ORGEL Orgelfasaden härrör från 1878 års orgel, byggd av Åkerman & Lund, Stockholm. Fasaden är indelad i tre sektioner med synliga pipor. Mittsektionen är något högre än sidosektionerna och avslutas av två rundbågar, sidosektionerna av en rundbåge. Sidosektionerna flankeras av pilastrar vilka bär upp ett utskjutande bjälklag. Fasaden är målad i blå och grå nyanser med förgyllda lister och dekorationer. LÄKTARE Orgelläktaren i långhusets västra del bärs upp av fem åttakantiga pelare målade i blågrått. Läktarens undersida är brunlaserad. Trappan till läktaren är placerad i långhusets nordvästra hörn. Läktaren har ett obehandlat brädgolv. Läktarens barriär är utförd med en genombruten balustrad med ett framskjutande mittparti. Barriären är målad i blå, grå och bruna nyanser. SPECIFIKA INVENTARIER ALTARSKÅP På altaret står ett altarskåp från 1477 som troligen är ett svenskt arbete utfört i ek. Altarskåpet skänktes av Erik Axelsson Thott, Lagnö. Mittpartiet framställer Korsfästelsen och omges av fyra mindre scener: Korsbärandet, Törnekröningen, Korsnedtagningen och Begråtandet. På den vänstra dörren framställs Kristus inför Pilatus, Gisslandet, Kristus i Getsemane samt Judaskyssen. Den hägra dörren framställer Kristus i underjorden, Kristi uppståndelse, Gravläggningen samt Kristus i örtagården. Altarskåp från 1400-talets andra hälft som troligen är ett nordtyskt arbete utfört i ek. Skåpet framställer Kristi döda kropp, framvisad av två änglar och flankerad av Petrus och Paulus. Skåpet är placerat i sakristian. DOPFUNT Dopfunt av sandsten som är ett gotländskt arbete från omkring 1200. Cuppan är dekorerad med en rundbågig arkad med skrånande underkant. GRAVMINNEN I kyrkan finns ett stort antal gravminnen. I koret finns två underliggande gravkor, i norr Lagnögraven och i söder Säbygraven. På korets norra vägg finns landshövdingen Bengt Bagges (död 1660) huvudbanér och 16 anvapen från hans begravning. På korets östra vägg, norr om altaret, hänger huvudbanéret för hans son, hovmarskalken Peder Bagge (död 1712). På korets södra sida hänger fanor och vapen för ätten Bonde på Säby. Öster om korets fönster hänger ett anonymt Bondevapen från mitten av 1600-talet. Väster om samma fönster hänger huvudbanéret för riksrådet Christer Bonde (död 1712). På vardera sidan om detta finns pyramider prydda med vapen för fädernet och mödernet för riksrådet Bonde. På långhusets norra vägg finns vidare ett epitafium över kyrkoherde Daniel Salomonis Fromme (död 1603) och en minnestavla över kyrkoherde Daniel Trautzel (död 1712). Riksföreståndaren Erik Axelsson Tott begravdes i kyrkan efter sin död 1481. Hans gravsten var snidad av trä och fanns ännu kvar vid antikvarie Johan Peringskiölds besök år 1684. I kyrkan finns två medeltida gravstenar, båda från 1400-talet. Inskrifterna är dock nästan helt bortnötta. I koret ligger en gravsten över fru Ingeborg Trolle till Lagnö (död 1590). Hennes två söner, riksråden Axel och Per Ryning lät hugga stenen samma år. I kyrkan finns också två gravhällar över biskopen Stephan Insulin (död 1803) och hans familj, en gjutjärnshäll i vapenhuset och kalkstenshäll i koret. KISTOR I kyrkan finns flera välvda kistor, i huvudsak järnbeslagna. I vapenhuset står en gjutjärnskista som göts 1794 vid Hällefors. LJUSKRONOR I kyrkan hänger fyra malmljuskronor från 1600-talets slut. En krona skänktes 1687 av kammarrådet Gustaf Carlsson Banér och Anna Christina Bååth, dotter till Seved Bååth vid Skärholms gård. En annan ljuskrona är skänkt av baron Arvid Ulric Benedikt Wrangel. LJUSPLÅTAR I kyrkans långhus hänger fyra försilvrade ljusplåtar med dekor av bland annat blommor. Ljusplåtarna är troligen från 1600-talet. NUMMERTAVLA Tre rektangulära nummertavlor av trä med trekantiga överstycken. Tavlorna är svartmålade medan ramarna är målade i brunt och guld. I en tavlas överstycke avbildas en triangel omslutande tre fanor. PROCESSIONSKRUCIFIX Processionskrucifix av ek som troligen är utfört i Mälardalen i mitten av 1300-talet. SKULPTURER En skulptur av lövträ föreställande en biskop som troligen är tillverkad i Mälardalen under 1400-talets andra hälft, skåpets bakstycke av ek. En skulptur av lövträ föreställande Anna själv tredje som troligen är tillverkad i mitten av 1400-talet, dorsalet av furu. STOL Karmstol av svarvat trä som sannolikt är tillverkad på 1200-talet. TRIUMFKRUCIFIX Triumfkrucifixet är sedan 1930 åter placerad på en tvärbjälke i triumfbågen mellan koret och långhuset. Krucifixet är troligen utfört i Mälardalen under 1400-talets sista fjärdedel. |
