Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster GÖTEBORG ASKIM 231:3 - husnr 1, MIKAELSKYRKAN

 Byggnad - Beskrivning

MIKAELSKYRKAN (akt.)
2006-09-15
Interiörbeskrivning
Kyrkorummet har en sydväst - nordostlig sträckning med koret i nordost. Koret är fullbrett och rakt avslutat, altaret står på ett upphöjt podium innanför altarringen.

Kyrkan har en närmast kvadratisk planform och en stor lanternin som reser sig mitt i rummet. Lanterninen är uppbyggd som en fristående betongstruktur på fyra smäckra pelare.

Formspråket är stramt och avskalat, medan materialval och färgsättning ger ett ombonat intryck. Rummet domineras av gult tegel, mörkbetsat trä och mässing. Formgivning och utförande är mycket tidstypiskt och håller hög kvalitet. Inredningen är ursprunglig.

Kyrkans fönster saknar markerade omfattningar, vilket betonar murverket och takbjälkarnas dimensioner. Fönstrens utformning är ovanlig och ger byggnaden ett ganska säreget uttryck.
_____________________________________________________________________

GOLVET är täckt med rektangulära plattor av röd kalksten, lagda i rummets längdriktning. Altarpodiet är täckt med rödgrå slipad granit. VÄGGARNA är av betong klädda med ljust gult fasadtegel, i löpförband med ½ stens växelvis förskjutning. Murarna är kraftiga. Golvlist och taklist saknas, men markeras i murverket med ett skift av stående tegelstenar.

Kyrkans INNERTAK är platt. Taket domineras av den stora kvadratiska LANTERNIN som höjer sig mitt i rummet. Den är konstruerad som en fristående struktur, med fyra smäckra pelare som bär den uppskjutande byggnadsdelens släta väggar. Allt är gjutet i vitfärgad betong med synlig ballast av fin marmorkross. Innertaket i denna del vilar på ett kraftigt fackverk av limträbalkar, och i mötet mellan vägg och tak löper smala fönsterband längs alla sidor. Limträbalkarna fungerar även som fönsterposter. Innertaken, på båda nivåerna, är klädda med brädor som satts i rummets längriktning. Allt trä, brädor och balkar, är betsat i mörkbrunt.

FÖNSTREN i kyrkan har ett ganska säreget uttryck då de är uppbyggda av isolerglaskassetter som är infästa i muröppningarna utan markerade omfattningar. Glasen sitter indragna i fasaden och fönstrens utformning, utan karmar, förstärker intrycket av att kyrkan är uppförd med mycket kraftiga murar. Åt nordväst sitter sex rumshöga smala fönsterslitsar, fem i långhuset och ett vid korets norra hörn. Det mesta ljusinfallet sker dock genom lanterninen. Höga smala fönster sitter också i kyrkorummets sydvästra vägg, mot vapenhuset och sakristian. De har lågt sittande fönsterbänkar i röd kalksten.

Kyrkans INNERDÖRRAR är panelklädda och laserade i mörkbrunt. Panelen är satt som två ramar kring ett högsmalt rektangulärt mittparti. Handtagen är formade som liksidiga kors och gjutna i mässing. Mellan vapenhuset och långhuset sitter en pardörr och öster om koret en enkel dörr. Kyrkportens insida har ett likadant utförande. Dörren från vapenhuset till sakristian är en slät dörr laserad i mörkbrunt och mellan vapenhuset och resten av anläggningen sitter ett parti med en glasdörr i ett mörkbrunt ramverk. Över dörren mot vapenhuset sitter en gjuten balk av betong som målats vit.

KORET är fullbrett och rakt avslutat. Korgolvet ligger på samma nivå som långhuset, med undantag för altaret som är placerat på en avsats ett steg över långhuset. Korinredningen är ursprunglig.

ALTARET är fristående från korväggen. Det är ett bordsaltare av rödgrå slipad granit i kraftiga dimensioner. Skivan vilar på två ben som är uppbyggda av vardera två stenskivor som ställts i ett kors. Altaret står upphöjt på en avsats som täckts med rektangulära slipade plattor av samma sorts rödgrå granit. ALTARRINGEN bildas av 8 mässingsstativ, uppbyggda av fyrkantiga stänger och med plana överliggare i mörkbrunt betsat trä. Altaravsatsens kant är täckt med 10 dynor som fungerar som knäfall. Dynorna är klädda med ett rödorange tyg.

ALTARUPPSATSEN utgörs av ett textilkonstverk som hänger på korväggen. Det är utfört i blandmaterial med invävd dekor i klara färger i form av ett landskap med åkerfält, skogar, hav och berg samt sol och måne. Mittpartiet är försett med ett triangelfält i vitt och gult som flankeras av 8 snedställda strålar i vitt. Bildväven är komponerad och utförd av Gunilla Sjögren, år 1977.

Kyrkan saknar predikstol, man har istället en AMBO som placerats nordväst om koret. Utförandet är närbesläktat med altarringen, med en ram av fyrkantiga mässingsstänger som kröns av ett pulpetbord av mörkbrunt betsat trä. Ambon har vid ett senare tillfälle försetts med en extra hylla och hjul.

DOPFUNTEN står norr om koret, nära den höga fönsterslitsen vid kyrkans norra hörn. Funten är kraftig och närmast kubformad, utförd i rödgrå slipad granit. Framsidan har en försänkt dekor i form av ett oslipat cirkelfält med tre förhöjda och slipade fiskar. Ovansidan har en rund fördjupning med ett avtappningshål. Foten är låg, kraftigt indragen och rund i formen.

KYRKORUMMET är öppet och luftigt, möblerat med fasta bänkar under lanterninen och kopplade stolar i de lägre delarna av rummet.

Kyrkan har två fasta BÄNKKVARTER placerade med mittgången mitt för dörren från vapenhuset. Bänkarna är betsade mörkbruna med släta ryggar och gavlar med en enkel spegeldekor. Sitsarna är ganska djupa och bänkarna är långa med en avdelande mellangavel. Sitsar och ryggstöd täcks av släta stoppade dynor som klätts med grönt tyg. Ytterligare sittplatser har skapats med hjälp av korta rader av kopplade STOLAR. Stolarna är betsade i mörkbrunt, sitsar och ryggstöd är stoppade och klädda med grönt tyg.

ORGELN är byggd av Grönlunds orgelbyggeri år 1977. Den står öster om altaret, nära hörnet, och når upp till taket. Uttryck och utformning är väl anpassade till kyrkan i övrigt. Fasaden är av mörkbrunt betsat trä, spelbordet är i mellanbrunt omålat trä. Orgeln är enkelt utformad, med raka släta sidor och en plan ovansida. Den övre hälften är utkragad och bär de fem synliga pipfälten av metall som främsta blickfång. Det mittersta fältet är rundat i formen. Orgelns träpipor sitter på baksidan.

SAKRISTIAN ligger i byggnadens västra hörn och har en dörr in mot vapenhuset. Inredningen domineras av mörkbetsat trä.

VAPENHUSET har karaktär av foajé och ansluter till en förbindelsepassage mot resten av anläggningen. Golvet täcks av röd kalksten, som i kyrkan, och samma golvmaterial fortsätter ut i förbindelsepassagen. Innertaket är vitt, armaturen och möblemanget i utrymmet är i huvudsak senare tillkommen. I väggen mot kyrkorummet sitter kyrkans GRUNDSTEN inmurad.

Bland ÖVRIGA INVENTARIER märks kyrkans ARMATURER i form av stora ljuskronor och väggmonterade lampetter. De är uppbyggda av avlånga fyrkantiga lampskärmar av mässing monterade på svarta metallställningar. Designen stämmer mycket väl överens med kyrkorummets strama formgivning.