Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster GÖTEBORG BACKA 766:856 - husnr 1, BACKA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

BACKA KYRKA (akt.)
2005-06-30
Interiörbeskrivning
Backa kyrka är en salskyrka med tresidigt avslutat kor i öster. Vapenhuset ligger i västtornets bottenvåning och ytterligare entréer finns via vindfång i antydda korsarmar på de norra och södra fasaderna.

Kyrkorummet är öppet och luftigt. Det första intrycket domineras av det blå taket med Joël Milas takmålning över koret (1964) samt den stora altaruppsatsen från 1906. I inredningen dominerar nyklassicismen med bl.a. predikstol, läktarfront, orgelfasad och (ombyggda) bänkkvarter bevarade sedan 1860-talet. Glasmosaikfönstren från olika tider är också betydelsefulla för kyrkans karaktär.

Kyrkans medeltida dopfunt berättar om församlingens kontinuitet sedan medeltiden. Från den tidigare kyrkan finns även bevarat bl.a. golvur, ljuskronor, den mindre av kyrkklockorna och låsanordningen på kyrkporten. De skulpterade figurerna Tron och Hoppet på altaruppsatsen har tillsammans med de två keruberna på nummertavlorna och krucifixet vid predikstolen ingått i den gamla kyrkans altaruppsats.
________________________________________

I hela kyrkorummet ligger ett ljust oljat GOLV av gran, utan nivåskillnader. I bänkkvarteren är golvet målat med ljust grå linoljefärg. En röd gångmatta ligger i mittgången samt från den södra sidoentrén och innanför altarringen ligger en ljus textilmatta. I utrymmet bakom altaruppsatsen ligger en äldre ekparkett och i vindfången åt öster, norr och söder ligger kalkstensplattor. På läktaren samt i flera biutrymmen ligger linoleum- eller plastmattor.

VÄGGARNA i kyrkans samtliga utrymmen är slätputsade (murverk) eller av släta skivmaterial (innerväggar) och färgsatta i brutet vitt. Alla putsade väggytor är kalkmålade. Den norra läktarunderbyggnaden har glasväggar.

INNERTAKET i kyrkorummet är ett flackt tunnvalv, över koret välvt i tre fält. Taket är slätt och i grunden målat enfärgat himmelsblått. Det dekorativa måleriet av konstnären Joel Mila tillkom vid Backa kyrkas 100-årsjubileum år 1964. Målningen över koret föreställer Jesu liknelse om "Det stora gästabudet" och runt de fyra takkronornas lampfästen utförde konstnären enklare rosettdekorationer. I anslutningen mellan vägg och tak löper en bred profilerad list, målad i grågrönt, brunrött och mörkgrått.

FÖNSTREN är förmodligen ursprungliga. De sitter djupt i rundbågiga nischer som vidgar sig inåt rummet. De okopplade bågarna är av trä och målade med vit linoljefärg. Posterna bildar två rundbågar krönta av ett runt fönster. I kyrkorummet finns det 13 stora rundbågiga fönster, varav ett är dolt bakom altaruppsatsen. Det mittersta (dolda) korfönstret har 8 spröjsade lufter och diagonalställt glas i starka färger. Det skiljer sig till utseendet från de övriga och är förmodligen från tiden när kyrkan uppfördes. De två andra korfönstren har en mildare färgställning med dekorerat blyinfattat glas av sen 1800-talskaraktär. Mitt på dem sitter glasmosaikmålningar av Axel Lindegren från 1913. De övre delarna av koret och långhusets fönster fick en enhetlig utformning 1913, med färgat blyinfattat glas som bildar ett kors omgivet av strålglans i mittrundeln. Övriga delar av långhusets fönster har blyinfattat antikglas i milda färger, mest grön- och rosatonade. Fönstren ovanför långhusets sidoentréer har 8 lufter, de övriga har 10. Fönsterbänkarna är av polerad svart sten.

Samtliga entréer är försedda med kompletterande INNERDÖRRAR. Vid västingången finns en dubbeldörr av fyllningsutförande med tre lika stora speglar. Den är ursprunglig men flyttad. Från vapenhuset leder en dubbel spegeldörr från 1927 in till utrymmet under läktaren, och en dubbel svängdörr i fyllningsutförande med glas i den övre spegeln leder vidare in i kyrkorummet. Likadana dörrar sitter vid sidoentréerna, men med strukturerat glas i den översta spegeln. I övrigt finns det flera typer av enklare innedörrar i kyrkan, tillkomna vid olika tider. Alla dörrar är målade med linoljefärg i en ljust grå kulör.

Kyrkorummet har fyra slutna BÄNKKVARTER. Kyrkbänkarna har moderniserats och byggts om år 1934 och 1979-1983, men har behållit mycket av sin ursprungliga karaktär. Färgsättningen härrör från renoveringen 2004, med två nyanser grågrönt och marmorerade speglar inramade med rött och en smal guldlist. Ursprungligen var bänkarna förmodligen målade i en pärlgrå nyans.

Den stora ALTARUPPSATSEN tillverkades 1906 efter ritningar av arkitekt Axel Lindegren. Den är utförd i trä, grundfärgen är vit med marmorerade fält och förgyllning på lister och dekorationer. Uppsatsen har en arkitektonisk uppbyggnad med stilelement hämtade från barocken, såsom två spiralvridna kolonner och ett mjukt svängt överstycke med enkla voluter. I mittfältet sitter en altartavla som förställer Kristus på korset, utförd av professor Gottfrid Kallstenius. Över tavlan sitter ett skulpterat Gudsöga omgivet av strålglans. Mitt på de spegeldekorerade flygelpartierna står skulpterade kvinnofigurer som symboliserar Tron och Hoppet. Skulpturerna är bevarade från den gamla medeltidskyrkan och tillverkades sannolikt på 1700-talet. De har ingått i en äldre altaruppsats tillsammans med krucifixet som hänger vid predikstolen samt de två änglafigurerna som är monterade på kyrkans nummertavlor.

ALTARRINGEN är hästskoformad med utsvängda ändar och avslutas med fyrkantiga fundament. Färgsättningen är lik altaruppsatsen. Barriären utgörs av svarvade marmorerade balusterdockor. Knäfall och överliggare är klädda med mörkt rödbrunt läder.

DOPFUNTEN i täljsten är kyrkans äldsta inventarium, daterad till 1200-talets senare del. Den är ursprungligen huggen i tre block. Foten ersattes 1934 med ett kalkstensfundament som är infällt i golvet. Cuppan är halvsfärisk med bandartad förtjockning vid överkanten. Uttömningshål saknas.

PREDIKSTOLEN vid korets norra sida är ursprunglig, möjligen utformad av arkitekt Fredrik Johan Åbom. Den är tillverkad av snidat trä. Korgen är åttakantig, delvis sammanbyggd med norrväggen och har en trappa mot öster. På sidopartierna återfinns ett brinnande hjärta, budtavlorna, en bibel med en palmkvist, ett latinskt klöverbladskors samt en kalk. Ovanför korgen hänger en rikt snidad baldakin som kröns av en kungakrona. Predikstolen är färgsatt i samstämmighet med resten av kyrkorummet, i grågrönt, rött och vitt, med mycket förgyllning på lister och skulpterade delar. Tidigare målerier frilades och kartlades i samband med restaureringen 2004.

LÄKTARENS bröstning har ett klassicistiskt utförande med enkla speglar. Färgställningen är densamma som på bänkkvarterens utsidor. Läktaren tillkom i samband med kyrkans uppförande och på den södra sidan finns bänkarna bevarade. År 1934 flyttades läktarbröstningen fram ungefär en meter för att skapa mer utrymme för organist och kyrkokör.

Kyrkans ORGEL byggdes 1868 av Carl Söderling som hade orgelbyggeri i Gathenhielmska huset i Göteborg. ORGELFASADEN är ursprunglig. Stommen är av trä och formen följer takvalvets båge. Den är klassicistiskt utformad med dekorelement hämtade från den klassiska tempelarkitekturen, såsom arkitrav, joniska pilastrar och äggstavslister. Fasaden kröns av förgyllda skulpterade ornament, bl.a. två lyror. Pipverket är exponerat. Grundfärgen är ljust grå med marmorerade partier i grått och i gult, fält av rött och förgyllda lister. ORGELVERKET har byggts om ett antal gånger. Det hade ursprungligen 21 stämmor som var fördelade på två manualer och en pedal. Det renoverades år 1907 av Eskil Lundén, Göteborg, samt år 1943 av Hammarbergs orgelfirma. I slutet av 1900-talet krävde den gamla träorgeln en mer omfattande renovering som genomfördes av Åkerman & Lunds Orgelbyggeri, Knivsta, år 1994. Den fick 28 stämmor, varav tio originalstämmor. Det ursprungliga orgelhuset och fasaden bevarades i originalskick.

Kyrkans LÄKTARUNDERBYGGNAD är från 2004 och inrymmer sakristia (södra sidan) samt barnrum/pentry (norra sidan). Sakristian är sluten inåt kyrkorummet medan barnrummet har väggar av glas. Trappan upp till läktaren löper längs barnrummets östra sida. SAKRISTIAN flyttades 2004 från utrymmet bakom altaruppsatsen. Det nya utrymmet har golv likt kyrkorummets, ett tak i slät panel och väggar av gipsskivor. Piscinan är flyttad från den gamla sakristian och sitter vid fönstret i den södra väggen.

VAPENHUSET har ett rödaktigt kalkstensgolv som tillkom på 1980-talet. Vid passagen mot kyrkorummet finns MÅLNINGAR av Hilma Mila, tillkomna i samband med att Joël Mila utförde takmålningen över koret. Vapenhusets väggar är putsade och målade med brutet vit kalkfärg, innertakets släta panel är linoljemålat i ljust grått. Längs de södra och norra väggarna finns väggfasta bänkar under långsmala rektangulära fönster. De okopplade fönsterbågarna sitter i djupa nischer. Innerbågarna är försedda med blyspröjsat antikglas. Bredvid entrén finns spiraltrappan upp till tornet.

För en utförligare materialgenomgång hänvisas till "Inventering av Göteborgs kyrkobyggnader, Rapport IX, Backa kyrka", Göteborgs kyrkoförvaltning, 2002, samt "Backa kyrka - beskrivning för invändig renovering/ombyggnad", Lindholm Restaurering AB 2003.