Stäng fönster GÖTEBORG BÖ 108:1 - husnr 1, ÖRGRYTE GAMLA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ÖRGRYTE GAMLA KYRKA (akt.) | |
| 2005-03-16 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiören präglas av 1700-talet och 1800-talets första decennier. Det tresidiga fullbreda koret från 1735, korets inredning från sent 1700-tal, takmålningen från 1741, det tidiga 1700-talets bänkinredning och korsarmarna från 1774 och 1817 samverkar till att ge rummet en sammanhållen upplevelse av en äldre kyrkomiljö. Tillbyggnaden med korsarmar har tillfört kyrkorummet en avsevärd rymd. Formen har blivit osymmetrisk latinsk korsplan. Den rikt dekorerade inredningen, ljusinfallet från långhus och korsarmar, takmålningen, bänkinredningen, de tre läktarna och avsaknaden av en markerad triumfbåge gör att uppmärksamheten inte självklart dras direkt mot koret. Kyrkans främsta karaktärsdrag ligger i den välbevarade träinredningen som helhet och i det högklassiga måleriet. __________________________________________________________________________ VÄGGARNA i LÅNGHUSET och KORSARMARNA är slätputsade och vitfärgade. GOLVET består av obearbetade skifferhällar från Bohuslän. Koret ligger i nivå med långhuset. De stickbågiga FÖNSTREN i långhuset ligger djupt in i fönsternischer som vidgar sig inåt rummet. Takkuporna på västläktaren har sidor som är klädda med gråmålat trä. I korsarmarna är fönsternischerna grundare, då murarna av tegel är tunnare där. Fönsterbågarna är målade i ljust grått. Innerbågarna har en enklare spröjsning och mellan de okopplade bågarna sitter järngaller som inbrottsskydd. INNERDÖRRARNA är marmoreringsmålade spegeldörrar. Kyrkan har en ålderdomlig, tät och lite oregelbundet placerad bänkinredning. BÄNKKVARTEREN är slutna och har upphöjda trägolv. Utvändigt är de i huvudsak marmorerade i grågröna nyanser med inslag av gult, rött, blått och svart. Invändigt är de rödbruna med marmorering på dörrspeglarna. Överliggarna är blå, bokstöden är marmorerade i gulbrunt. Trots inslagen av ett flertal ganska klara kulörer upplevs färgskalan som sammanhållen och harmonisk. LÄKTARNA vilar på fyrkantiga träpelare och läktarfronterna, ovan kraftiga profilerade lister, är marmorerade i grågrönt och blått. Bänkinredning, plankgolv, bröstning och trappor är målade i en ljusgrå kulör. Läktarna i korsarmarna har tak som delvis är putsade, delvis av trä. ORGELN på västläktaren är tillverkad av orgelbyggare Olof Hammarberg i Göteborg år 1956. Den har 19 stämmor fördelade på två manualer och en pedal. Orgelfasaden är enkelt utformad och ritades av göteborgsarkitekten Herman Norgren. LÄKTARUNDERBYGGNADER av trä finns under alla tre läktarna. I väster rymmer den en äldre loge med bänkinredning, ett kapprum och trappan upp till läktaren. I norr rymmer den sakristia och läktartrappa. I söder används underbyggnaden som förråd. Den södra korsarmen har en entré för allmänheten, en liten förhall där man når läktartrappan. Underbyggnaderna i norr och söder har dolts bakom skärmväggar som givits ett enhetligt utseende med västläktarens loger som modell. I västläktarens underbyggnad har dörrarna mot mittgången målade rokokodekorationer. KORET är fullbrett och tresidigt med djupa fönsternischer mot sydost och nordost. Golvet ligger i nivå med långhuset och kyrkan saknar markerad triumfbåge. Taket är mjukt välvt i tre fält över altaret. ALTARUPPSATSEN utgörs av en grekisk tempelfasad i nyklassisk stil, ritad av Carl Wilhelm Carlberg. Mittavlan består av en marmorerad fyllning med guldinskriften "II Cor. V 19". Framför mittpartiet står ett upphöjt segerkors och på vardera sidan om tavlan löper en krenelerad korintisk pilaster med förgyllt kapitäl. Altaruppsatsens överstycke utgörs av det allseende ögat i en triangel som är omgivet av en gloria, under vilket det återfinns tre förgyllda änglahuvuden. På den norra sidan om altaret är lagtavlan med Arons grönskande stav avbildad och på den södra sidan finns förgyllda träsniderier som föreställer Gudsordet och en nattvardskalk. ALTARET är av trä och grönmarmorerat med gulddetaljer. ALTARRINGEN har en svängd form, mjukt rektangulär, med läderklädda knäfall och överliggare. Barriären är genombruten av ovaler mitt fram och på sidorna. Utsidan är grönmarmorerad med detaljer i guld, bl a snidade akantusblad mellan ovalerna, insidans enklare marmorering drar mot brunt. Golvet innanför altarringen utgörs av ett ljust laserat plankgolv. DOPFUNTEN i röd kalksten är från 1738. Den har en åttakantig cuppa på en smäcker fot och är prydd med växtornamentik. Cuppan bär årtalet namnet på donatorn och hans maka. PREDIKSTOLEN är placerad i mötet mellan långhus och kor. Den är utförd i barockstil och marmorerad i gröna och bruna toner samt rikligt dekorerad med gulddetaljer. Utformningen tillskrivs Bengt Wilhelm Carlberg, men tillverkningen skedde dock strax efter dennes död. De förgyllda träsniderierna dominerar uttrycket och är tidstypiskt utformade. På framsidan finns tre fält som visar olika symboler för Guds ord och predikan, samt ett rikt ornamenterat predikstolsbräde som visar det brinnande hjärtat. Underdelen, som svävar fritt över golvet, är dekorerad med en eklövskrans. Baldakinen är kantad med tofsar och kröns av ett klot och ett kors omgivet av moln och änglar. Under taket svävar en silverfärgad duva under en målad himmel med mörka moln. Predikstolens trappa nås via PRÄSTSTOLEN, som liksom PRÄSTBÄNKEN på korets sydvägg härrör från tiden innan kyrkan hade en sakristia. Prästbänken fungerade ursprungligen som sittplats för prästerskapet, medan präststolen från början användes som sakristia. De är samtida med predikstolen. Dörrarna vetter mot öster och de har gardinförsedda fönster in mot koret, marmoreringen går i gröna och bruna toner. TAKMÅLNINGEN är utförd år 1741 av målarmästare Johan Ross, troligen medverkade även hans gesäll Michael Carowsky. Måleriet räknas som ett av de första uttrycken för rokoko i västra Sverige. Stilen är mjuk och färgerna betydligt ljusare och lättare än barockens tunga färg- och formskala. Takmålningen är också ett tidigt exempel på bruket att använda oljefärg i taket som blev vanligt under första hälften av 1700-talet. Takmålningens motiv är inspirerat av bibelns sista bok (Johannes Uppenbarelse) och behandlar den yttersta domen. Ovanför altaret är treenigheten framställd och vid kyrkans mitt återfinns Jesus på sin himmelska tron. Kring honom har de tolv apostlarna slagit sig ner och längst bak i kyrkan är de onda makterna avbildade. Runt dessa centrala gestalter grupperar sig de vanliga människorna som antingen söker sig till den himmelska tronen eller är neddragna i ondskans makt och fördärv. I mötet mellan tak och vägg löper en bred profilerad list, laserad i en brun kulör och nedtill avslutad med en grisaillemålad fris. Färgsättning och dekor är med största sannolikhet samtida med takmålningarna. ÖVRIGT MÅLERI Mesta delen av de högklassiga marmoreringarna kan härledas till de genomgripande förändringsarbetena på 1920-talet. Då restaurerades bl a altaret, altargruppen, altarringen och bänkkvarteren, men även nya tillskott som innerdörrar och dörrar på bänkkvarteren marmorerades. Arbetet skedde under ledning av dekorationsmålare Filip Månsson och arkitekt Axel Forssén. Vid kyrkans restaurering 1925-1926 återfanns några rokokodekorationer i färg från andra hälften av 1700-talet på en av logerna. Målningarna fungerade som förlaga för den konstnärliga dekorationen av läktar- och logedörrarna som gjordes av C. M. Zellman år 1926. Det är troligt att originalmåleriet vid detta tillfälle konserverades och bättrades. SAKRISTIAN är inrymd i läktarunderbyggnaden i den norra korsarmen. Den ligger mot ytterväggen, har ett fönster och nås via en entré i norra fasaden. I anslutning till sakristian finns en toalett och ett klädskåp. VAPENHUSET ligger i tornets bottenvåning. Innertaket består av ett brädtak som har en enkel dekorativ bemålning i svart och ljusbrunt. Mitt i taket finns en målad kompasstjärna och vid anslutningen mellan tak och vägg löper ett svart dekorband. Väggarna är vita och slätputsade. Ett flertal vapensköldar i metall finns uppmonterade högt upp på väggarna. Golvet består av obearbetade skifferhällar från Bohuslän. En rundbågig pardörr sitter mellan vapenhus och långhus, två enkla bräddörrar som leder upp till tornet respektive in till en skrubb. Bland ÖVRIGA INVENTARIER kan märkas att det i alla långhusets fönster, undantaget läktarvåningens fönster, samt längs orgelläktarens barriär står rader av äldre ljushållare i svarvat trä. Längs mittgången i långhus och korsarmar hänger ljuskronor av mässing. I de båda korsarmarna är tre epitafier av marmor infällda i väggarna. |
