Stäng fönster GÖTEBORG HOVÅS 3:314 - husnr 1, ASKIMS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ASKIMS KYRKA (akt.) | |
| 2005-12-08 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
INTERIÖRBESKRIVNING Askims kyrka är en salskyrka med tresidigt avslutat kor i söder. Vapenhuset ligger i norrtornets bottenvåning. Sakristian ligger i en låg, rakt avslutad tillbyggnad öster om koret. Interiören har genomgått tre stora renoveringar; 1921 efter förslag av arkitekt Yngve Rasmussen, 1940-41 under arkitekt Axel Forssén och 1998-99 efter ritningar av arkitekt Magnus Wångblad. Mycket av 1800-talskyrkans karaktär och interiöra delar har bevarats vid renoveringarna. Kyrkorummet är ljust och luftigt med ljusa färger och många stora fönster. Den stora altaruppsatsen är framträdande i kyrkorummet. ___________________________________________________________________________ GOLVET är täckt med rektangulära kalkstenshällar. De slätputsade VÄGGARNA är målade i en brutet vit kulör, SOCKLAR och golvlister är grå. Sockeln är utbyggd och döljer värmeledningsrör. INNERTAKET är inklätt med masonit och målat i brutet vitt. Valvet är något indraget från fasaderna och längs kanterna löper en bred sarg. Den vilar till synes på väggmonterade konsoler, men det är en del av takstolen som givits en dekorativ utformning i sin nedre del. Takets mittendel är ett spegelvalv, valmat i tre fält över koret och rakt avslutat i rummets norra ända. Mellan valvet och sargen löper en kraftig profilerad trälist, målad i blågrått med en rödbrun dekorlinje. I mötet mellan tak och vägg syns kraftiga bjälkar som, liksom den blottade delen av takstolen, är gråmålade. De flesta av kyrkans FÖNSTER är stora och spetsbågiga, smårutsindelade med ett smäckert spröjsverk som inspirerats av gotiska masverk. Spröjsarna bildar två spetsbågar krönta av ett fyrpass. Den övre delen av bågen är fast och tillverkad av gjutjärn, den nedre består av löstagbara träbågar. Bågarna är ljust gråmålade. Fönstren sitter i djupa slätputsade nischer som vidgar sig inåt rummet. De två KORFÖNSTREN på var sida om altaret har i blyinfattat målat glas utfört av konstnären Gunnar Erik Ström år 1933. Målningarna i starka färger avbildar bibliska scener. INNERDÖRRARNA är gråmålade spegeldörrar, sannolikt ursprungliga sedan byggnadstiden respektive sakristians uppförande. Entrédörren i vapenhuset samt dörren mellan vapenhus och långhus är dubbla, övriga är enkla. I läktarunderbyggnaden sitter modernare spegeldörrar och i utrymmet bakom koret sitter en masonitklädd trädörr. LÅNGHUSET har två BÄNKKVARTER. Bänkarna är ursprungliga, och har sannolikt inte genomgått någon större ombyggnad. De har dekorativt utformade gavlar med ett ganska enkelt med tidstypiskt uttryck. Bänkarna är färgsatta i en ljusbrun träimitation med brunröda detaljer. Det tresidigt avslutade KORET ligger två steg över långhuset. I den östra änden har en kalkstenstäckt ramp tillkommit. Altaret och altaruppsatsen är placerade ett steg över koret, på ett podium av trä. ALTARUPPSATSEN räddades undan branden i Askims gamla kyrka 1876, men den skadades och fick renoveras. Den är utförd i snidat och målat trä och skars år 1726 av bildhuggare Nils Gustafsson Kihlman, Borås. Tavlan är utförd i barock och uppbyggd i tre avdelningar, avdelade med horisontella listverk. Den är rikt dekorerad med snidad och förgylld växtornamentik. Centralt sitter en snidad framställning av Kristus på korset, i en rundbågig omfattning. Den flankeras av skulpturer som framställer apostlarna Petrus och Paulus. Ytterst står dekorativt snidade oljelampor. I överstycket sitter en målad pannå som visar Kristi gravläggning, flankerad av två puttis. Uppsatsen kröns av en trästatyett föreställande Kristus med segerfana. I understycket sitter en målad text och två krönta monogram. Altaruppsatsen är fristående och vilar på en hög gråmålad sockel som formgivits i med altaret som utgångspunkt. ALTARET är ursprungligt, men flyttat. Det är av trä och färgsatt i ljusgrått med mörkgrå detaljer. Framsidan och kortsidorna är försedda med försänkta, stickbågiga nischer som avdelas med pilastrar. Bordsskivan vilar på en smal spegeldekorerad fris. ALTARRINGEN i ljusgrått målat trä är troligtvis ursprunglig, men den har dock kortats. Formen är tresidig med rundade hörn. Barriären är genombruten och består av gråmarmorerade svarvade balusterdockor. Knäfallet och överliggaren är stoppade och klädda med mörkröd sammet. PREDIKSTOLEN är ursprunglig och står vid den östra väggen, i mötet mellan kor och långhus. Den är tillverkad i snidat och målat trä, marmorerat i grått och blått med detaljer i guld och rött. Korgen är åttakantig, delvis sammanbyggd med väggen och har fem slutna sidor. Sidorna är spegeldekorerade och mitt i speglarna sitter kristna symboler. Över- och nederkanten är utkragad och profilerad. Korgen vilar på en räfflad kolonn med en slät fot och kapitäl med förgyllda detaljer. Korgens undersida är åttadelad och spegeldekorerad. I speglarna sitter noteringar om ommålningar av kyrkorummet. Trappan från koret har ett genombrutet räcke bestående av svarvade balusterdockor. DOPFUNTEN i ljusgrå granit är tillverkad 1912 och påminner i formen om en medeltida funt. Den släta foten och det avsmalnande skaftet är tillverkade i ett stycke. Cuppans underkant är mjukt välvd och sidorna är raka. Längs överkanten löper en mjuk vågform. Den böljande formen förstärks av två parallella försänkta linjer i cuppans sidor, som följer överkantens form. Texten "Askims kyrka 1912" är inhuggen i cuppans sida. Ovansidan är plan med en rund fördjupning för dopskålen. LÄKTAREN i kyrkorummets norra ända har ett mittparti som är utkragat i två sektioner. På LÄKTARBARRIÄREN sitter färgstarka målningar av Joël Mila. Motiven som utgår från "Det stora gästabudet" är utförda på pannåer och tillkom 1974-75. Längs barriärens över- och nederkant sitter profilerade listverk. På läktarens golv ligger en gråblå heltäckningsmatta. Möbleringen består bl.a. av lösa stolar och två äldre bänkar, enklare utformade än långhusets. På läktaren finns även ett kontor för organisten och ett förvaringsrum. ORGELN har kvar den ursprungliga FASADEN i ljust gråmålat trä med förgyllda detaljer. Den nedre delen av fasaden är enkelt utformad och har karaktären av en sockel åt den rikare dekorerade överdelen. Den är tredelad med synliga pipfält i rundbågiga omfattningar. Det mittersta fältet är högre och bryter igenom den i övrigt plana överlinjen. Mellan pipfälten står kolonner med skaftringar och växtdekorerade kapitäl. Rundbågarna framhävs med förgyllda lister och längs bågarnas innerkanter sitter en rundbågefris. Överkanten markeras med utkragade profilerade lister. På översidans hörn och mittfältets krön sitter skulpterade förgyllda bladornament. ORGELVERKET byggdes av Hammarbergs orgelbyggeri, Göteborg, år 1974. LÄKTARUNDERBYGGNADEN tillkom 1998-99. Den är ganska diskret i sin utformning och har underordnat sig kyrkorummets utseende. SAKRISTIAN uppfördes vid korets norra sida år 1941. Den byggdes ut år 1970. VAPENHUSET har GOLV av kalkstensplattor, VÄGGARNA är vitputsade, TAKET är av vitmålad träpanel. Trappan upp till läktaren och tornet är av gråmålat trä och har ett genombrutet räcke med smäckra svarvade balusterdockor. Över den dubbla entrédörren sitter ett spetsbågigt spröjsat överljusfönster. Bland ÖVRIGA INVENTARIER märks två NUMMERTAVLOR i snidat och målat trä, tillverkade på 1800-talet. De är fristånde och skulpterade med klassicistiska motiv. De har tidigare stått i Domkyrkan och kom till Askims kyrka år 1916. Ett GOLVUR tillverkat av Olof Rising, Göteborg, och en järnskodd TRÄKISTA av trä från 1700-talet räddades då den gamla kyrkan brann. För en utförligare materialbeskrivning hänvisas till "Rums- och kulörbeskrivning" Arkitekttriangeln AB 1998-07-01 |
