Stäng fönster GÖTEBORG NORDSTADEN 11:6 - husnr 1, CHRISTINÆ KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| CHRISTINÆ KYRKA (akt.) | |
| 2005-07-22 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Christinæ kyrka är en salskyrka med ett ljust och rymligt kyrkorum. Korinredningen, läktaren, orgelfronten och ett flertal andra inventarier har ett sammanhållet formspråk och en gemensam färgsättning - ljust pärlgrått med förgyllda detaljer. Detta låter de polykromt bemålade fönstren i kyrkans östra del samt de talrika vapensköldarna i kor och gravkor dra till sig den första uppmärksamheten. Kyrkan har omsorgsfullt utformade och påkostade inventarier, majoriteten i nyklassicism från årtiondena innan sekelskiftet 1800. Nygotiska inslag, såsom orgelfronten och flera innerdörrar, ansluter till den gemensamma färgskalan. Inventarierna är dekorerade med förgyllda träsniderier av hög klass. Det tillbyggda gravkoret ger kyrkorummet ytterligare känsla av rymd, då ljus från öster strömmar in i koret genom två höga valv. KORET ligger i öster. ALTARET (altarbord och altaruppsats) tillverkades 1798. ALTARUPPSATSEN är skulpterad i trä, spetsbågig i formen och sträcker sig upp till taklisten. Uppsatsen är tillverkad av bildhuggare Mattias Wingmarck, med utgångspunkt i den akvarellskiss till en oljemålning som framställts av konstnären Jean Louis Desprez 1795. Per Estenberg, elev till Desprez, utformade omfattningen år 1796. Snickeriarbetet utfördes av C G Rosenbrock. ALTARTAVLAN framställer den lidande Kristus. Den korsfäste Kristusfiguren, en flod av ljusstrålar och några ljungande blixtar är förgyllda, medan det omgivande klipp- och stadslandskapet (Jerusalem) är hållet i grå nyanser. Altartavlans omfattning är ljusare grå med förgyllda detaljer. På vardera sidan om altarmotivet reser sig kannelerade pilastrar med joniska kapitäl och nedanför krucifixet står bibelordet "Det är fullkomnadt". I spetsbågen slingrar vinrankor. ALTARBORDET är försett med spegeldekorer i form av och förgyllda lister. På framsidan återfinns fyra rikt snidade och förgyllda änglaansikten som sammanbinds av vinrankor och flankeras av horisontella sädesaxknippen. Sidospeglarna är prydda med förgyllda kransar av vindruvsrankor och sädesax. Den tresidiga ALTARRINGEN är 0,9 m hög och är utförd i snidat trä i from av balusterdockor och spegelpartier med förgylld utsmyckning. Den är sannolikt tillverkad år 1817. DOPFUNTEN är av trä, vit med förgyllda detaljer, har åttakantig cuppa och två änglar vid basen. Dopfunten tillkom 1932 men formspråk och färgsättning är tydligt inspirerad av äldre inredning. PREDIKSTOLEN och PRÄSTESTOLEN vid den norra väggen tillverkades av snickaren Carsten G Rosenbrock, murarmästare Joh. Jansson och bildhuggare Mattias Wingmarck år 1798. De är sammanbyggda, väggfasta och utförda i snidat trä. Predikstolens ljust gråmålade korg är tvåsidig med raka sidor som är försedda med förgylld dekor. Ovanför korgen finns ett spetsbågigt väggparti i snidat trä som inramas av två kannelerade pilastrar med joniska kapitäl. Pilastrarna bär en fyrsidig baldakin som kröns av en rikt snidad och förgylld triangel samt två puttis. En snidad blå mantel med förgyllda fransar bildar fond under baldakinen. Predikstolens trappa leder ner till den så kallade prästestolen - en äldre form av sakristia som förr var vanlig i de västra delarna av Sverige. Den har fem runda fönsteröppningar mot koret och en dörr mot öster. Kyrkans FÖNSTER sätter stor prägel på kyrkorummet då de är många, stora och de flesta har glasmålningar. Fönstren i kor och långhus har masverksinspirerade träspröjsar. De sex innerfönstren i den västra änden av kyrkan har diagonalställda små blyinfattade rutor. I kyrkans östra ända samt i det anslutande gravkoret har alla innerfönster glasmosaikmålningar från 1879-1901. De är utformade av konstnären Reinhold Callmander och tillverkade av blyglasmästaren C. F. Eberling. De föreställer apostlarna Petrus och Paulus, landskapsvapnen i Dalsland, Halland, Göteborg, Skåne och Bohuslän samt evangelisterna och profeten Jesaja. GRAVKORET som ansluter till koret i öster. På var sida om altaruppsatsen, innanför altarringen, leder trätrappor upp till smidesgrindar satta i spetsbågiga muröppningar. Öppningarna når nästan upp till taklisten. De släpper in ljus och skänker koret en ytterligare känsla av rymd. Genom muröppningarna syns delar av gravkorets inredning i form av målade fönster, skulpturer i nischer och en stor samling vapensköldar. Aschebergs kista av metall står på en katafalk från 1871. Vid långväggen står en marmorsarkofag från 1762, tillhörig en fröken Hamilton. Det är okänt varför den flyttats dit. Aschebergs kista kan bara skymtas från kyrkorummet då den är dold av muren bakom altaruppsatsen. LÄKTAREN sträcker sig utefter långhusets västvägg och har två flyglar som sträcker sig längs långsidorna, fram till entréerna i vindfången. Grundfärgen är ljust pärlgrå. Den vilar på tolv kolonner, fyra fyrkantiga och åtta runda. De har kannelering med förgyllning. De runda kolonnerna har förgyllda joniska kapitäl, de fyrkantiga är enklare utformade och troligtvis äldre. Läktarfronten är nyklassiskt utformad med formelement som spegelfält och tandstensmönster. Framför orgeln är barriären prydd med genombrutna, förgyllda sniderier. Golvet är av trä och läktarens undersida är enkelt indelad med profilerade lister. Läktaren fick sitt nuvarande utseende åren 1786-1788, i samband med ett orgelbyte. Arbetet utfördes bl.a. av mäster Lohman, snickaren Carsten G Rosenbrock, bildhuggaren Peter Sacco, snickaremästaren Bengt Carlberg och målare/förgyllare Anders Bruhn. ORGELN är byggd år 1864 av den danska firman Marcussen & Søn. Den är placerad på läktaren, vid västväggen. Orgelfasaden är uppbyggd med inspiration från en gotisk trappstegsgavel och uppvisar spetsbågar, fialer, fyrpass och stilelement från rosettfönster. Fasaden är mycket stor och utgör ett imponerande blickfång på läktaren. Färgen är bruten vit, som läktaren, med förgyllda detaljer. VÄGGARNA i kyrkorummet och de flesta av kyrkans övriga utrymmen är putsade med ett hydrauliskt kalkbruk. Efter renoveringen år 2000-2001 är väggarna målade med linoljefärg i en ljust gulvit nyans. INNERTAKET i kyrkan är tvådelat, bestående av en högre tunnvälvd mittsektion och ett lägre, lätt välvt ytterparti som möts över koret. Det är i grunden ett paneltak som putsats och målats vitt. I mötet mellan väggar och tak samt mellan de två taksektionerna löper kraftiga profilerade lister som målats grå. I mittsektionen löper tre gråmålade bjälkar tvärs över långhuset. GOLVET i långhusets gångytor, koret, sakristian och vapenhusen är belagda med gråbruna kalkstensplattor. I bänkkvarteren ligger ett brädgolv som är ljust gråmålat med linoljefärg. Området innanför altarringen utgörs av ekparkett. Korets golv ligger ett steg över långhuset. INNERDÖRRARNA till vindfången och vapenhuset i tornet är målade i ljust grått. De sitter i spetsbågade öppningar och har nygotisk dekor. Sakristians dörr är troligtvis från 1923, en spegeldörr med enklare dekor. KYRKBÄNKARNA tillverkades sannolikt 1862 men har byggts om sedan dess. De är placerade i fyra kvarter, öppna med enkla spegelmotiv. De är laserade i en rödbrun kulör. En bänkrad framme vid koret och två i den bakre delen av kyrkan har tagits bort. Längst bak, på den södra sidan, står tre bord och lösa stolar. På den norra sidan visas flera av kyrkans äldre tillhörigheter, de flesta i glasmontrar. I passagen till tornet finns två små LÄKTARUNDERBYGGNADER, ljust gråmålade och enkelt utformade med väggar i stående slät panel. SAKRISTIAN ligger vid korets norra sida och tillkom 1923. Den har putsade väggar, kopplade fönster i träbågar och stengolv. Kyrkans egentliga VAPENHUS ligger i bottenvåningen på TORNET. Rummet är högt i tak och tre fönster högt upp på väggen släpper in ljus ovanför den mjukt spetsbågiga porten. En gråmålad trätrappa med svarvat räcke leder upp i tornet. Kyrkan har en stor mängd ÖVRIGA INVENTARIER som samverkar till helhetskaraktären av påkostad stadskyrka med lång tradition. Då församlingen genom tiderna haft prominenta medlemmar äger kyrkan ett stort antal donerade föremål av högt konstnärligt, historiskt, lokalhistoriskt och personhistoriskt värde. GOLVURET är tillverkat av Anders Andersson år 1711 och har skänkt till kyrkan av släkten Tham. Över uret hänger den Hamiltonska vapenskölden, på motstående vägg kansler Fehmans vapen och i gravkoret finns en större samling sköldar. Kyrkan har haft betydligt fler vapensköldar och epitafier, men många har förstörts i bränderna. Två stora KANDELABRAR av bronserat gjutjärn flankerar altarringen. De är tillverkade 1887 på Götaverken, efter ritningar av Y Rasmussen. NUMMERTAVLORNA tillverkades samtidigt som bl.a. predikstol och altaruppsats 1797-1798. Den flerfärgade KORMATTAN, tillverkad av Agda Österberg, har ett non-figurativt mönster som samspelar med glasmålningarna. I långhusets nordvästra hörn visas flera äldre inventarier, bland annat en KOLLEKTKISTA med tillhörande skylt från 1600-talet, en INSAMLINGSSKÅL från kyrkans första tid, den AKVARELL som framställts för kyrkan av Jean Louis Desprez samt flera äldre BIBLAR och andra dokument. Tre stora MÄSSINGSKRONOR hänger i mittgången. En skänktes till kyrkan 1656 och två 1684. Två mindre kronor hänger under läktaren och längs väggarna sitter lampetter av mässing och glas. För en utförligare materialgenomgång hänvisas till "Inventering av Göteborgs kyrkobyggnader, Rapport 2, Christinae kyrka", Göteborgs kyrkoförvaltning, 2002. |
