Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster GÖTEBORG OLIVEDAL 36:2 - husnr 1, OSCAR FREDRIKS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

OSCAR FREDRIKS KYRKA (akt.)
2005-08-11
Interiörbeskrivning
Kyrkorummet är öppet, ljust och luftigt med en anslående takhöjd. Det yttre systemet av strävpelare avlastar valvtrycket och möjliggör det höga mittpartiet. I det inre blir denna upplösning av muren ännu mer påfallande.

Oscar Fredriks kyrka räknas som en pseudobasilika; dvs. en blandning av en basilika (mittskeppet är högre än sidoskeppen med fönster och eget tak) och hallkyrka (sidoskeppen är lika höga som mittskeppet, båda under gemensamt tak). Oscar Fredriks kyrka har ett förhöjt mittskepp i likhet med en basilika, men saknar kleristoriefönster.

Planformen är originell; ett mellanting mellan rektangeln och det latinska korset. Tvärskeppen är mycket korta, varför själva kyrkorummet får närmast en rektangulär form. Koret ligger i öster och kyrkorummet har läktare i tvärskeppen samt åt väster, där orgeln är placerad. På grund av platsens topografi förlades tornet i nordost, i stället för som brukligt i väster.

Utmärkande för interiören är långhuset med sina höga spetsbågiga stjärnvalv och korpartiets målade glasfönster och dekormålningar, skapade av konstnären Albert Eldh under 1900-talets första hälft. Mycket av ursprunglig inredning finns bevarad. Åt norr och väster sitter stora rosettfönster

Interiörens nuvarande utseende är ett resultat av den senaste omfattande restaureringen under 1970-talet.
______________________________________________________________________________

GOLVEN i kyrkorummet, vindfången och entréhallarna täcks av mönsterlagda konststensplattor i beige, gult, rött och svart. Bänkkvarteren omges av dekorativa bårder. Detta bårdmönster är idag delvis skymt där bänkarna har förlängts. Cementmosaikgolvet levererades sannolikt från Skånska Cementgjuteriet i Limhamn. I bänkkvarteren ligger ett upphöjt grönmålat trägolv. Där kyrkbänkarna och altarringen tagits bort ligger sedan 1970-talet rödbruna cementplattor. Trapphusen har golvytor av granit. Orgelläktargolvet täcks av en heltäckningsmatta från 1970-talets restaurering medan tvärskeppsläktarnas brunmålade brädgolv fortfarande exponeras.

VÄGGARNA är inte speciellt påtagliga i kyrkorummet. Konstruktionen med höga valv och stora fönster lämnar inte mycket väggytor. Dekormåleriet i koret och kyrkans östra ände beskrivs nedan. Kyrkorummets övriga väggar är odekorerade och putsade med kalkputs. De är målade i gulvitt med en målad grön bröstning upp till fönsterhöjd och som omfattning kring dörröppningarna.

Kyrkans INNERTAK är välvt. Valven är uppmurade i tegel och putsade. Korsmitten täcks av ett väldigt stjärnvalv, övriga travéer av fyrkappiga ribbvalv. Valvkapporna återfick vid restaureringen på 1970-talet en gul bottenfärg i överensstämmelse med framtagna prov. Valvribborna accentueras av en mörkare gul nyans. De höga, spetsiga valvbågarna är rikt dekorerade med bladslingor i rött och gult från 1893, vilka frilades från övermålade färgskikt vid samma restaurering. Valven bärs upp av granitpelare i form av kolonnknippen med målade och förgyllda kapitäl, sannolikt av cement. Östra delen av kyrkorummet har den rikaste takutsmyckningen.

KORET är tiosidigt med sju väggar. Det domineras av sina fem blyinfattade glasmålningar utförda av konstnären Albert Eldh och tillkomna 1931-38. De framställer som genomgående motiv "uppenbarelseljusets framträngande i världen". De två väggarna närmast långhuset har fönster med ofärgat antikglaset från renoveringen på 1970-talet. Korets kupolvalv målades av Albert Eldh år 1915 och har en krans av stiliserade änglar med olika attribut, kors- och växtdekorationer mot en blå grund. I blindarkaden på korväggens nedre partier finns ornamentala dekorationer i brunt och grönt, vilka togs fram vid den senaste restaureringen.

Det nuvarande ALTARET anskaffades 1978 i samband med omdispositionen av koret. Altarbordet av bok är fristående och placerat i korets mitt med altarskåpet som fond. Det omgärdas av en tvådelad altarring i ljust trä och lösa stolar. Korets inredning är ritad av arkitekt Börje Blomé. ALTARTAVLAN, en triptyk från 1946 är ett verk av Göteborgskonstnären Erik Abrahamsson, tillverkat i furu av bildhuggarbröderna Ivar och Lars Lindecrantz. Mittdelen (corpus) är indelad i sex fält; flyglarna i vardera fyra. Fälten är försedda med snidade figurer i klara färger mot en förgylld bakgrund.

Koret omges till största delen av en KAPELLKRANS, bestående av sju små utrymmen som bl.a. inrymmer skrudkammare, sakristia och samtalsrum. Taken är välvda, golven täcks av ekparkett från 1940-talet och i inredningen märks ursprungliga inventarier såsom rikt snidade möbler. De två utrymmena längst åt väster är öppna och valven pryds av rika ornamentsmålningar av Albert Eldh från 1915. I det sydvästra står kyrkans URSPRUNGLIGA ALTARUPPSATS, ritad av Helgo Zettervall. Den rikt smyckade altarprydnaden i nygotisk stil har ett framskjutet mittparti i form av en spetsbågig nisch med en Kristusbild. Sidopartierna kröns av änglafigurer. Den är tillverkad i massiv ek av Jönköpings Mekaniska Snickerifabrik och skulpturerna av bildhuggerifirman Junghändel & Richter, Göteborg. Podiet byggdes 1966. På motstående sida står det ursprungliga skrudskåpet med äldre textilier.

Koret flankeras av två valv med vardera två slutna ytterväggar. Valven fungerade ursprungligen som sidokapell. Väggpartierna är dekorerade med MURALMÅLNINGAR i al seccoteknik, utförda av Albert Eldh år 1915. De framställer "De tre vise männen", "Jesu dop", "Korsfästelsen" och "Uppståndelsen".

Kyrkans sexkantiga PREDIKSTOL från 1893 ritades av Helgo Zettervall. Den har flyttats flera gånger men återfick vid restaureringen 1978 sin ursprungliga plats, delvis sammanbyggd med pelaren vid kortrappans södra sida. Predikstolen är rikt snidad i ek och målad i beigebruna nyanser med detaljer i guld. Korgens spetsbågiga nischer har skulpturer avbildande de fyra evangelisterna med sina attribut. Predikstolen är försedd med svängd trätrappa med utsirat smidesräcke samt ett underrede av kolonner i olika höjd. Den rikt utskurna sexkantiga baldakinen är delvis sammanbyggd med pelaren och får ytterligare stöd från smidesstänger fästa i valvet. Baldakinen har änglaskulpturer i hörnen och kröns av en genombruten tornprydnad. Predikstolen har sannolikt kvar sin färgställning från 1940. Den är tillverkad av Jönköpings Mekaniska Snickerifabrik och skulpturerna av bildhuggerifirman Junghändel & Richter, Göteborg.

Kyrkans DOPFUNT från 1893 står strax nedanför kortrappan. Funten tillverkades av gotländsk sandsten av skulptören Erik Kjellström, Stockholm. Den har en rund cuppa som övergår i åttakantig form upptill, fyrsidig fot och skaft i form av fyra kolonner i rödbrun marmor. Dopfatet är av hamrad mässing.

KYRKORUMMETS uttryck domineras av valvbågarna med granitpelare och av de stora fönsterpartierna. De höga, spetsbågiga FÖNSTREN är av flera olika storlekar och blom- och fyrpassdekoren i överdelen skiljer sig något i utförande. Ram- och spröjsverk (s.k. masverk) är utförda av formgjuten gråmålad cement. De delas av mittkolonnetter och horisontella järnspröjsar. Innerbågarna är av fur med patinerat antikglas i blyspröjs från 1940. Klarglaset i det övre masverket härrör från den senaste restaureringen på 1970-talet. De stora målade ROSETTFÖNSTREN i norra tvärskeppet och på västra gaveln är ursprungliga. Detsamma gäller sannolikt huvuddelen av fönstren i koromgången och trapphusen.

Kyrkans öppna BÄNKINREDNING i furu ritades, i likhet med kyrkans övriga snickerier, av Helgo Zettervall. Gavlar och bänkskärmar har snidad dekor i form av tre- och fyrpass, stjärnor samt växtformationer. De är färgsatta i två bruna nyanser, delvis i träimitation, med detaljer i rödbrunt och mörkrött. Sitsarna är något skålade, de raka ryggarna är dekorerade med speglar och inredningen är färgsatt i tre ganska klara gröna nyanser. Lösa stolar med grön klädsel har tillkommit i inredningen.

Av de ursprungliga LÄKTARNA återstår idag tvärskeppets läktare samt orgelläktaren, vilken sträcker sig över hela kyrkans bredd i väster. Läktarna utmed sidoskeppen revs 1940. Läktarfronterna är av snidad furu genombrutna med fyrpassformationer. Vid den senaste restaureringen av kyrkan försågs de med överliggare av mässing. Läktarnas undersidor är panelklädda och indelade i kassetter med dekorerade partier. Färgsättningen i gråbrunt härrör från 1940-talet. Träbjälklaget vilar på järnbalkar, som bärs upp av målade gjutjärnskolonner. Läktarskranken liksom kyrkbänkarna levererades av C D Elfvin & Co Möbelfabrik i Göteborg. Läktarna i korsarmarna drogs in ett stycke i samband med 1940 års restaurering. Orgelläktaren har däremot utökats vid ett flertal tillfällen, senast 1940. Orgelläktarskranket är idag brutet med framskjutande mittparti. På läktarna finns avsatsbyggd bänkinredning av samma slag som i långhuset, dock med annan färgsättning. På orgelläktaren återstår endast ett fåtal bänkar.

ORGELN är byggd av Olof Hammarbergs orgelbyggeri i Göteborg år 1969. Orgelverket har 45 stämmor fördelade på tre manualer och en pedal. I samband med installationen av den nya orgeln tillkom ett ljudande ryggpositiv (ritat av Hammarberg) i läktarbarriärens mitt. Den ursprungliga ORGELFASADEN bibehölls utan några förändringar. Den är niodelad med ett gråbrunt ramverk som pryds av olika gotiska formelement i rött och guld. Fasadpiporna, även de dekorerade, dominerar uttrycket. Härutöver finns tvärgående, rikt utsirade och genombrutna smidesband vid sidorna. Fasaden är lägst i mitten, så att det bakomliggande rosettfönstret inte skyms. Färgsättningen härrör troligtvis från 1940.

Kyrkans dörrsnickerier härrör huvudsakligen från kyrkans byggnadstid, och levererades från Jönköpings snickerifabrik. INNERDÖRRARNA i kyrkorummet är rikt utsirade fyllningsdörrar av fernissad brunlaserad ek med tätningslister av läder. De glasade vindfången vid sidoingångarna är från 1970-talet. År 1929 togs en dörröppning upp mellan kyrkans dåvarande arkivrum och norra sidokapellet. Dörröppningen från koromgången till södra kapellet tillkom 1940. På 1970-talet fick de nya dörrar av fernissad bok. Dörrsnickerierna mellan samtalsrummet och hallen i koromgången är också från denna restaurering.

ÖVRIGT
Två stora, rikt utsirade LJUSKRONOR från 1893 hänger i kyrkorummet. Mindre varianter finns också i kyrkan. De tillverkades i smidesjärn av smedmästaren Olof Olsson efter ritningar av byggnadskontrollanten och arkitekten J Emil Billing. Från början var de målade i svart och guld, men vissa är nu helt förgyllda. Ursprungliga NUMMERTAVLOR av två olika utföranden, med trästegar och små skåp för siffrorna, finns runt om i kyrkorummet. En s.k. KUNGASTOL i snidat trä står i koret.

I förråds- och biutrymmen i kyrkan förvaras ytterligare ursprungliga inventarier, såsom det URSPRUNGLIGA ALTARET och ALTARRINGEN och en tavla av B Beskow från 1896 som skildrar kyrkans tillkomsthistoria.

Bland annat vid orgelläktaren finns prov på kyrkorummets tidigare färgsättning från 1893, 1915 samt 1940.