Stäng fönster GÖTEBORG TORSLANDA 35:1 - husnr 2, TORSLANDA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| TORSLANDA KYRKA (akt.) | |
| 2005-01-17 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Långhus och kor Kyrkorummet är ljust och enskeppigt med en närhet mellan bänkrader och kor. 1700-talets stora ombyggnader som bl a gav kyrkan ett fullbrett tresidigt avslutat kor och flera ganska stora fönster samverkar med den rika utsmyckning i träarbeten från olika tider till en helhet som formar kyrkans interiör. Koret ligger 16 cm över långhusets nivå. Mittgången har handikappanpassats (2002) genom en lutning så att steg har kunnat undvikas. Golvet är belagt med grå kalkstensplattor. Trägolvet i bänkkvarteren ligger ca 5 cm över mittgången. Väggarna är vitkalkade. Under putsen döljer sig rester av medeltida kalkmålningar på den norra väggen. I cirkelrunda fält visades framställningar ur bibeln, bl a Jesu födelse. Barnet ligger på marken omgiven av en strålgloria, målningarna hittades vid en renovering 1898. Efter avfotografering putsades målningarna över. Koret omsluts av en bröstningspanel av trä målad i en ljusgrön kulör. Vid bänkkvarteren är ytterväggarna täckta av en masonitklädd träpanel. Panelen är målad i samma rödbruna ton som kvarterens insida. Långhuset och koret har ett tunnvälvt innertak av trä. Tvärs över kyrkorummet, från långsida till långsida, löper fyra grova bjälkar. Taket har idag en ljust gråblå kulör. Fönstren sitter i djupa nischer. Nischerna är rundbågiga och vidgar sig inåt rummet. Fönstrens bågar och karmar är målade i ljust grått. Långhusets fönster - karmar och bågar - har ett ålderdomligt utförande, med separata ytter och innerbågar. Trots att de har ett enhetligt utseende är det troligt att de är från olika tider. De äldsta skulle kunna vara från 1806 och 1835. Endast två av fönstren är idag öppningsbara: det östligaste av långhusets fönster mot norr (intill predikstolen), och det i långhustets sydvästra hörn. Korets båda fönster tillkom vid 1956 år renovering. De är liksom övriga fönster utförda av trä, men saknar spröjsindelning. Korfönstren försågs med glasmålningar av konstnären Fritiof Swensson. Idag är en fönsterhalva på var sida om koret utsmyckat med glasmålningar. Altarbordet och altarringen är från 1900, skänkta av släkterna Schoug och Malmgren. Altarskåpet bär inskriptionen ANO 1690, men är troligen från 1400-talet. Skåpet har tidigare stått på altarbordet, men är sedan 1988 placerat på ett podium intill korets östvägg. Altarskåpet visar Gud Fader med en spira och glob runt honom står elva apostlar, aposteln Judas har ersatts av s t Olof. Skulpturerna står i nicsher under baldakiner med masverk. Kyrkans triumfkrucifix är troligen tillverkat under 1400-talet. Korsändarna avslutas med ett fyrpass. Kristi huvud med törnekrona omsluts av en gloria. Dopfunten är av täljsten. Den tillskrivs mästaren Thorbillus och dateras till 1200-talets första hälft. Funten är nu placerad på modernt fundament av granit. Ytterligare en dopfunt står vid altaret, den är av trä med inskriptionen 1690 och har fina sniderier. Basunängel är en gåva till kyrkan från år 1737. Ängeln håller ett förgyllt horn i höger hand och ett textband med inskriptionen "Står upp i döde och kommer för Domen" i den vänstra. Predikstolens korg är sexsidig och har inskriptionen 1627. Ljudtaket antas vara från 1669. Porträtten runt korgen föreställer de fyra evangelisterna. Sidorna avgränsas med kolonetter med joniska kapitäl som ned till har små kvadratiska diamantsnitt. Övredelen har inramade texttavlor på frisen och i hörnen finns konsoller med bevingade änglahuvuden. Bänkarna är ritade av Sigfrid Ericson 1956 för att efterlikna 1600-talets bänkinredning som bytts ut 1898 då nya bänkar byggdes enligt ritningar av Adrian C Peterson. Bänkarna har slutna kvarter med marmorerade fyllningar på dörrarna. Kvarteren är utvändigt målade i olika grågröna kulörer. Dörrarna har en något ljusare grågrön ton än gavlarna. Överliggaren är mörkare. Gavlarna har marmoreringsmålade fält, i ljusgrått och brunt. Lister omkring fälten och under överliggaren är vita och rödbruna. Dörrarnas påmålade siffror är bruna. Invändigt är bänkarna lasyrmålade i rödbrunt. Läktaren byggdes 1671 och bärs upp av fjorton träklädda gjutjärnskolonner som 1898 ersatte de tidigare pelarna. Vid 1956 års renovering kläddes pelarna med brädor. Pelarinklädnaderna är gröngrå med marmoreringar i ljusare gröngrått och brunt. Man bytte också ut den gamla läktartrappan. Läktarbarriären har rundbågade nischer med halvkolonetter, i dessa är oljefärgstryck föreställande Kristus och apostlarna infällda. Målningarna konserverades 1956 av Thorbjörn Engblad, 1988 av Karl Gutjahr och 2004 av Leif Berg K-Konservator. Läktarbarriärens ursprungliga färgsättning från 1671 återställdes av Engblad 1956. De ursprungliga färgerna skrapades fram under tre färgskikt. Överst fanns en brun ekådring från 1898. Läktarbarriärens insida är målad i en gröngrå kulör. Taket under läktaren har samma ljust gråblå kulör som långhusets tunnvalv. Orgelläktaren fick 1999 ny golvbeläggning av furu. Orgel anskaffades 1857. Den tillverkades av orgelbyggare Söderling från Göteborg. Idag återstår troligen mycket lite av det ursprungliga orgelverket. Det har byggts om 1923, 1956 och 1973. Orgelfasaden ser dock ut att vara i det närmaste oförändrad. Orgelfasaden är idag marmoreringsmålad i gröngrå toner, med lister i guld, rött och mörkgrått. Den nedre outsmyckade delen är målad i en enfärgad ljus gröngrå kulör. Vapenhus Vapenhuset byggdes 1766 och har sedan utvidgats 1973 och 1984. Vapenhuset utgörs av ett entrérum med ett toalettrum, ett avlångt samlingsrum och där innanför ett förrådsrum. På golvet ligger kalkstensplattor från 1956. Väggarna är putsade och vitmålade. Innertaket är plant och av trä. 1984 målades taket med en ljust blågrön alkydoljefärg. Dubbeldörren till kyrkorummet är från 1956. Öppningen breddades men för övrigt har den nya dörren samma utförande som den tidigare. Dörren tillverkades troligen av furu. Den är utförd som en ramverksdörr, med tre speglar per dörrblad. Ramarna är täckmålade i en gröngrå kulör. Speglarna är marmoreringsmålade i ljusgrått och brunt. Listerna omkring speglarna är målade i tre olika gröngrå toner. Från samlingsrummet leder en slät vit dörr till förrådet. Dörren, inklusive karm, är från 1973. Handikapptoaletten inreddes 1984, genom en sammanslagning av en passage och en mindre toalett. Byggnadsdelen uppfördes 1973. Väggen mot kyrkorummet är klädd med träfiberskiva. Övriga tre väggar är putsade. Samtliga väggar är vita. Snedtaket är klätt med träpanel. Dörren från 1984. Sakristia Sakristian byggdes 1806 framför en befintlig öppning till koret och rummet utvidgades 1956. Golvnivå ligger tre steg under korets golv. Det är belagt med kalkstensplattor från 1956. Tidigare hade sakristian troligen ett brädgolv. Väggarna är vitmålad puts. Innertaket är plant av spontade brädor. Taket har en ljusgrå kulör. Sakristians dörr till koret är från 1898. Den är utförd "i gammal stil, med beslag och lås af konstsmide." . Sin nuvarande lasyrmålade gröngrå ytan fick den troligen 1956. Sakristians utgång har två dörrar. Dels den tidigare beskrivna ytterdörren från 1956, dels en äldre inåtgående dörr. Den senare är utförd som en ramverksdörr med fem speglar. Färsättningen, med gröngrå ramar och marmoreringsmålade spegelfält, är från 1956. |
