Stäng fönster EKSJÖ HÖREDA 4:1 - husnr 1, HÖREDA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HÖREDA KYRKA (akt.) | |
| 2006-03-16 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Invändigt är kyrkan disponerad som en korskyrka med kor i söder och orgelläktare i norr. Samtliga väggar är likvärdigt behandlade med slät puts och vitkalkade ytor. Golvet är ett lackat furugolv i hela kyrkan utom i vapenhuset som har ett modernt kalkstensgolv. Taket i norra skeppet är tunnvälvt medan det i korsarmarna är plant, i båda fallen klädda med grålaserad pärlspont. Fönstren är spetsbågiga och stora och deras nuvarande form härrör från 1882. Innerfönster har aldrig monterats. Tidigare fanns det en skillnad i taknivå mellan västra respektive östra skeppet, samt i golvnivå mellan storkyrkan och tvärskeppen, men idag finns det få spår som markerar de olika byggnadsdelarnas ålder. I sydöstra hörnet av östra korsarmen finns ett skåp för liggande förvaring av textilier, ovanpå det står det gamla altarkorset med svepeduk från 1800-talets början. Den samtida kolonnuppställning som korset från början stod under står idag som portal kring entren i västra korsarmen. Sakristian har samma golv- och väggbehandling som övriga utrymmen i kyrkorummet, medan taket är ett äldre brädtak. I sakristiefönstret finns en glasmålning som sattes in 1930 men som har ett äldre ursprung. Enligt uppgift är det gjort av glasmästare Almquist på 1880-talet. Tornet i norr är välbevarat och på andra tornvåningen finns till och med det hjul bevarat som användes när tornet uppfördes och klockorna monterades. I botten är vapenhuset, med kalkstensgolv, putsade väggar och pärlspont i taket som i övriga kyrkan. Inredningen följer inte någon enhetlig stil utan minner istället om flera tidsepoker som varit betydelsefulla för kyrkan. På väggarna i främst gamla delen av kyrkan hänger flera medeltida träfigurer både bemålade och nästan trärena. Kyrkans nuvarande disposition som korskyrka minner om 1700-talets befolkningsökning då det norra skeppet byggdes, i övrigt är spåren från denna tid få. Predikstolen som är målad i heltäckande grönt med förgyllda enkla symboler i speglarna minner om nyklassicistiska stilideal från 1800-talets början. Orgelfasad, nummertavla, bänkinredning, takbjälkarnas utsirade ändhuvuden, balusterdockor på trappräcken till läktare och predikstol är typiska uttryck för det sena 1800-talet, liksom pärlspontstaket. Kyrkans altare med altartavla och glasmålningar bär tidstypiska vittnesmål om 1920- och 30-tal. Bänkgavlarna förenklades vid samma tid genom att det övre treklöverkorset sågades av, färger skrapades av och laserades istället i grönt. Bänkskärmarna har samma enkla spegelindelning som altarrundeln, som nästan är helt trären bortsett från en målad guldlist och en svag lasyr. Utrymmet under orgelläktaren är endast till viss del inrett med små skåp under trapporna, i övrigt har utrymmet tagits i anspråk för en barnhörna och informationshyllor genom att avlägsna de bakersta bänkraderna. |
