Stäng fönster TANUM NAVERSTAD 1:2 - husnr 1, NAVERSTADS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| NAVERSTADS KYRKA (akt.) | |
| 2003-09-24 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
KYRKORUMMET är stämningsfullt med viktiga blickfång i predikstol, altaruppsats och de välbevarade takmålningarna. Koret är smalare än långhuset och är rakt avslutat åt öster. Det skiljs från långhuset genom en vid triumfbåge, återuppmurad vid renoveringen 1927-28. Korgolvet är ett steg högre än i långhuset, och innanför altarringen är golvet ytterligare ett steg högre. Sakristia finns på korets norrsida. Under läktaren i väster är sedan 1992 ett utrymme avdelat för kapprum, läktartrappa mm. Akustiken är god. GOLVET i mittgång och kor är belagt med kalkstensplattor, från 1927-28. Inne i bänkkvarteren, liksom innanför altarringen finns ett lackat trägolv. VÄGGARNA är slätputsade och målade i ljust grårosa. TAKET är ett välvt plant brädtak, såväl i långhuset som i koret. Båda taken är täckta med målningar. MÅLNINGARNA täcker hela takytorna, med dekorativa bårder runt om. Över långhuset en enda stor målning, föreställande den yttersta domen, med Kristus i mitten och olika tillhörande scener runt om, bl a skärselden längst i väster, ovanför läktaren. Kristus placering i taket är orienterad efter den ursprungliga sydportalens placering, så att man när man kom in i kyrkan hade skärselden till vänster, och de övriga scenerna till höger, närmare koret. Målningen över koret föreställer den kristne vandringsmannen (efter försättsbilden i Kristens resa av J. Bunyan 1727) som på vandring genom en farlig värld får kraft genom tron på dopet och nattvarden, på tio guds bud, och på uppståndelsen, detta symboliserat genom tre solstrålar som från dessa tre symboler strålar ner i hans hand. TAKMÅLNINGARNA utfördes av Christian von Schönfelt 1731. De täcktes över 1892 med ny panel, men togs fram 1927-28 och restaurerades av C O Svenson. INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset, samt på korets sydsida. Spegeldörrar indelade i tre likstora speglar, målade i grågrön lasering med brun omfattning kring speglarna. Kordörrens insida är klädd med liggande profilerad panel, målad i grågrön lasering. Troligen från 1927-28. Kordörren sitter ytterst i en djup raksluten portnisch, som inåt kyrkorummet har sin frilagda MEDELTIDA omfattning av kvaderhuggen granit blottad. FÖNSTREN är halvhöga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i vitt, och med innanfönster. I väster, över läktaren, sitter ett runt fönster. Fönstren troligen från 1927-28. Fönstren sitter i djupa, inåt vidgande fönsternischer. Mellan fönstren på både norr- och sydväggarna finns med en rits i putsen markerade de äldre fönstren som fanns i kyrkan från troligen 1600-tal fram till 1822, då de nuvarande fönsteröppningarna togs upp. SAKRISTIA - På korets norrsida, byggd 1927-28. Inredningen är från samma tid, med golv av brunfernissade brädor, vitputsade väggar med en mörkbrun spegelfältsindelad bröstning, och ett gråmålat brädtak med dekorationsmålad taklist. Brun spegeldörr till vindfånget. Också skåpsinredningen är från denna tid, invändigt ombyggd 1991-92. Ett blyinfattat fönster åt norr skänker ljus i rummet. VAPENHUS - Inget egentligt vapenhus finns i kyrkan. Denna funktion fylls dock av det förrum som finns under läktaren, med kapprum, WC och trappa upp till läktaren. Utrymmet har samma golv och väggar som kyrkorummet i övrigt. Ett lågt halvrunt överljusfönster sitter över ytterdörrarna, vars insida är, liksom dörrarna in till kyrkorummet, indelade i tre likstora speglar, målade i grågrön lasering med brun omfattning kring speglarna. Dörrarna från 1927-28. Ytterdörrarna sitter ytterst i en djup och välvd PORTNISCH, upptagen 1822-24. Som omfattning inåt kyrkan har man dock använt vad som måste vara omfattningen från den tidigare MEDELTIDA sydportalen, med släthuggna granitkvaderstenar och med anfangsstenar som har profilerade kanter. INREDNING: ALTARE - I öster, placerad någon meter från korets östvägg. Murat, med slätputsade sidor, dekorativt målade i ljust grått och brunrött, hjulkors på framsidan. Murat 1927 på gammal grund. Täckt med en tjock granithäll, troligen från det medeltida altaret, 1840-1927 placerad över prosten Geinscheins grav. ALTARUPPSATS - Tredelad altaruppsats, placerad på altarets bakkant. Tre smala höga målningar inom arkadbågar, och med marmorerade kolonner emellan. Målningen i mitten föreställer korsfästelsen, till höger uppståndelsen och till vänster Getsemane. Över och under målningarna finns texttavlor: Över med monogram för kung Fredrik I och Ulrika Eleonora; under med bibelcitat korresponderande till de tre målningarna. Allt kröns av ett trekantigt gavelstycke, med en målning av Guds Lamm. Altaruppsatsen är ett 1600-talsarbete, ommålat av Christian von Schönfeldt på 1720-talet (åtminstone ramverket, målningarna möjligen 1600-tal). Restaurerad av C.O. Svensson 1928. ALTARRING - Sluten rektangulär altarring, med insvängda hörn. Hörn och mittparti är slutna, med ett gallerverk däremellan. Målad i grått med gröna palmkvistar i hörnen och ett förgyllt ornament (kors och palmkvist). Överliggare och knäfall klädda i blått tyg. Troligen från 1822-24, möjligen ombyggd senare. PREDIKSTOL - Placerad i nordöstra långhushörnet, bestående av trappa, korg och ljudtak. TRAPPAN har ett räcke med genombrutet gallerverk, brunmålat med gråmarmorerade pelare och svart överliggare. KORGEN är åttkantig. På sidorna finns apostlamålningar inom arkadbågar. Över och under målningarna finns textfält med apostlarnas namn, samt ett bibelcitat ("LUCAE 21: HIMMEL O IORD SKULE FORGA MEN"). I hörnen står svarvade balusterformade kolonner på förkroppningar i underkanten, och bär upp motsvarande förkroppningar i den kraftigt skulpterade överkanten. Målad i svart och brunrött med grå marmoreringar, samt sparsamma förgyllningar. Korgen vilar på ett skrånande underrede med profileringar, brunt med marmoreringar. LJUDTAKET är åttkantigt, har profilerad kantlist och ovanpå hörnen korskrönta obelisker, samt längs underkanten nedhängande skulpterade blomornament. PREDIKSTOLEN är ett barockarbete från 1600-talet, kompletterat med nytt ljudtak och trappa 1927-28. Korgen och underredet restaurerade 1928 av C.O. Svenson. DOPFUNT - I koret framför södra bänkkvarteret. Av grå granit i två stycken. Sjukantig med skulpterat skaft. Strama former, med viss jugendinspiration. Från 1922. Samma typ som i Tjärnö, Resö, Rönnäng och Klövedal. BÄNKINREDNING - Sluten bänkinredning längs ytterväggarna, med spegeldörrar. Utsidan målad i ljusgrå lasering med marmorering i speglarna, och med mörkt grågrön överliggare. Raka säten med fyllningar i ryggstöden, ådrade i rödbrun mahognyimitation. Bänkdörrarna är av äldre datum, förmodligen från 1822-24 medan själva bänkarna är nybyggda 1927-28. Renoverad med bibehållna dörrar och ommålad 1928, restaurerad 1961 med bibehållande av 1928 års målning. Ommålade 1992. KORBÄNKAR - Två vid norra respektive södra korväggen, i utförande som bänkinredningen i övrigt. Från 1927-28. LÄKTARE - I väster, uppburen av smäckra runda pelare, marmorerade i rödgrått. Åtta finns inne i kyrkorummet, ytterligare fyra står inne under läktarunderbyggnaden. Läktarbarriären är indelad i spegelfält, relativt små, och med profilerade över- och underkantslister. Barriären är målad i mahognybrun svampning, med mörkare bruna lister. I speglarna finns målningar föreställande Kristus och apostlarna. Utförda av C.O. Svensson 1928, efter förebilder av Christian von Schönfeldt i Säve och Svarteborgs kyrkor. Bröstningsmålningar av denne har funnits i Naverstad men borttogs 1892. Läktarens exakta ålder osäker, men den är säkerligen påverkad av arbetena i kyrkan 1822-24. ORGEL - Orgelfasaden har en nyklassicistisk utformning, med ett förhöjt mittparti och rundbågiga pipöpningar. Fasaden är målad i grått med marmoreringar, och med förgyllda lister och kröndekorationer. Från 1859 (eller möjligen 1892). Nuvarande orgelverk byggt 1960 av Grönvalls orgelbyggeri, Lilla Edet. NUMMERTAVLA - På ståndare vid korbänksgavlarna. Rektangulära svarta siffertavlor, omgivna av profilerade ramar med skulpterade krön. Ramarna är målade i grått och brunrött med marmoreringar, och med några förgyllningar. Från tiden kring sekelskiftet 1900, möjligen 1892. KLOCKOR - I klockstapeln hänger två klockor. DEN ÖVRE saknar inskriptioner. Senmedeltida. DEN UNDRE har inskriptioner, gjuten i Ystad 1929. |
