Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster ORUST PRÄSTBACKA 3:1 - husnr 1, RÖRA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

RÖRA KYRKA (akt.)
2003-11-10
Interiörbeskrivning
KYRKORUMMET är präglat av nyklassicism, hållet i ljusa grå kulörer och vitt. Koret har tresidig avslutning åt öster och ingen särskild markering mot långhuset, annat än att korgolvet är två steg högre. Sakristia är tillbyggd på korets östvägg, med ingång genom en skärmvägg bakom altaret. Läktaren är ovanligt djup, upptar två av kyrkorummets fem fönsteraxlar.

GOLVET är ett lackat trägolv, sannolikt från 1939. VÄGGARNA är slätputsade och vita, med en bröstning av trä inne i bänkkvarteren. En skärmvägg bakom altaret är sammanbyggd med en altaruppsats. Skärmväggen är i övrigt indelad i fält, målade i ljust blått inom ett grått ramverk och med förgylld och skulpterad dekor längs överkanten. Dörrar på sidorna leder in till sakristian. Skärmväggen troligen byggd 1939. TAKET är ett välvt plant brädtak, avvalmat över koret. Taket är ljust grålaserat. I mötet mellan tak och vägg en profilerad taklist med tandsnitt, målad i grått.
INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset, samt mitt på södra långsidan. Spegeldörrar med tre fyllningar, gråmålade. Av yngre datum FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i vitt. Fönstren är kopplade och av yngre datum.

SAKRISTIA - På korets östsida, byggd 1986. Sakristian har en utformning som helt ansluter till kyrkobyggnaden i övrigt, med vitputsade väggar och ett rundbågigt fönster. Enhetligt utformad skåpsinredning i lackat trä. Också i den tidigare sakristian, bakom skärmväggen, finns skåpsinredning från denna tid.

VAPENHUS - I tornets bottenvåning. Golvet är ett lackat brädgolv, väggarna vitputsade väggar brädtaket är grålaserat på samma sätt som inne i kyrkorummet. Trappa till läktaren på norrsidan. Hela interiören troligen från 1939, även trappan. Ytterportens insida indelad i spegelfält, lackad och är nytillverkad med traditionell utformning.

INREDNING:

ALTARE - Av trä, placerat mot skärmväggen i koret, och sammanbyggt med altaruppsatsen. Sidorna är indelade i spegelfält. Altaret är målat i grått med förgyllda lister runt speglarna. Från byggnadstiden.
ALTARUPPSATS - Hög altaruppsats, når upp till taklisten. Sammanbyggd med skärmväggen i koret. Huvudmotivet är en kalvariegrupp, med ett krucifix, målat och förgyllt omgiven av två skulpturer av den sörjande Maria och Maria Magdalena. Gruppen är placerad framför en blå bakgrund med skulpterade änglar i överdelen, och flankerade av två halvrunda pilastrar som bär upp ett skulpterat och förgyllt gavelstycke, med en treenighetssymbol omgiven av en strålkrans. Ramverket är från kyrkans byggnadstid, skulpturerna utförda av Carl Johan Dyfverman 1885. På skrämväggen vid sidorna om altaruppsatsen är monterade ytterligare fyra skulpturer av Dyfverman, föreställande de fyra evangelisterna.
ALTARRING - Halvrund altarring, öppen i sidorna, med vitmålade svarvade balusterdockor med förgyllda ringar. Överliggare och knäfall klädda med rödbrunt tyg. Från byggnadstiden, något ombyggd senare.
PREDIKSTOL - Placerad på norrsidan. Består av korg, trappa, ryggstycke och ljudtak. Enhetligt utförd i nyklassicistisk stil, gråmålad med förgyllda ornament. KORGEN är rund, med förgyllda reliefer på sidorna föreställande, Bibeln, lagtavlorna och i mitten det allseende ögat omgiven av en strålkrans. Profilerade över och underkantslister. TRAPPAN har ett räcke med kraftig profilerad överliggare. Korgen och trappan placerade på ett fundament med sidorna indelade i spegelfält. Fundamentet är yngre än resten av predikstolen. RYGGSTYCKET är indelat i tre spegelfält. LJUDTAKET är runt liksom korgen, klockformat med en kraftig förgylld list runt kanten, och kröns av ett kors. Predikstolen är från kyrkans byggnadstid.

DOPFUNT - Kyrkan har en MEDELTIDA dopfunt, placerad på korets norra sida. Cuppan är rundad, av täljsten och har ett uttömningshål i botten. På cuppans sidor löper ett reliefmönster med bibliska motiv inom arkadbågar. Funten har också ett smalt skaft, med en repstavsdekoration, men den egentliga foten saknas. Den står därför på ett modernare träfundament från 1939. Funten är sannolikt från 1100-talet. Stod i gamla kyrkan, återinsattes i nya kyrkan vid renoveringen 1939.

BÄNKINREDNING - Sluten bänkinredning med spegeldörrar, ansluter till ytterväggarna. Målad i grått med förgyllda lister runt speglarna och röd och mörkgrå överkantslist. Insidan målad i rödbrun mahognyådring. Bänkdörrarna är av äldre datum, förmodligen från byggnadstiden medan själva bänkarna är ombyggda 1939. De bakersta bänkarna borttagna på 1990-talet.
LÄKTARE - I väster, uppburen av två fyrkantiga pelare. Läktarbröstningen indelad i spegelfält, ljusgrå med förgyllda lister inom ett mellangrått ramverk. Profilerade över- och underkantslister. Sannolikt samtida med orgeln, dvs 1883.
ORGEL - Nyklassicistiskt orgelhus, med tre pipöppningar, flankerade av pilastrar. Mittpartiet är högre och kröns av ett gavelfält. Ljust gråmålat med förgyllda dekorationer. Från 1883, ursprungliga verket av Molander. Nuvarande orgelverk från 1959 av Hammarbergs.

NUMMERTAVLOR - Två stycken, placerade på korets snedväggar. Svarta rektangulära siffertavlor omgivna av profilerade och förgyllda ramar. Från 1883.
KLOCKOR - Två klockor i tornet: 1. Av malm med ornament i relief. Omgjuten 1702 av M. Peter Böök i Göteborg. 2. Gjuten 1881 i Kalmar av J. P. Forsberg.
ÄLDRE INREDNINGSDETALJER - I kyrkorummet finns flera detaljer från Röra gamla kyrka. Det är den gamla altaruppsatsen (på södra långväggen), predikstolen (på läktaren) och speglar med målningar från läktare, predikstolbarriär och bänkar (på väggen under läktaren). Altaruppsats och predikstol år 1600-talsarbeten. Altaruppsatsen från 1623, målad 1624 av Johan Jonsen i Dale, senare av Baltzar Wuchter 1667. Predikstolen från 1668, målad 1670 av Baltzar Wuchter. På gamla kyrkans bänkdörrar (på norrsidan) målningar av de sju dygderna, utförda av Jonas Ahlstedt 1752. Speglarna på sydsidan är 1600-talsarbeten, möjligen med målningskomplettering 1752.