Stäng fönster HALMSTAD TÖNNERSJÖ 8:1 - husnr 1, TÖNNERSJÖ KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| TÖNNERSJÖ KYRKA (akt.) | |
| 2000-09-20 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
HELHET- Kyrkan har ett långhus i fyra travéer med ett avsmalnande kor (ligger i förband med långhuset), försett med absid med hjälmvalv. Mellan kor och absid finns en stötfog som tyder på att absiden är senare tillbyggd. Vid långhusets andra travé från öster, skjuter korsarmar ut mot norr och söder. I den södra korsarmen finns en samlingsal/sakristia och i den norra finns orgelläktare och under detta pannrum i källaren. VÄGG- Kalkavfärgade. Kalkfärgen bruten med grå umbra och guldockra. FÖNSTER- Fönsterbänkarna är slätputsade och målade med en oljefärg i lika kulör som väggarna. Fönsterbågarna är målade i ljust grå kulör. TAK- Valven är kalkavfärgade i lika kulör som väggarna. TORN- ENTRÈ- I änden av tredje travén mot väster fanns mellan åren 1684-1860 en läktare. Denna borttogs 1860 när långhuset förlängdes med den fjärde travén, västtornet uppfördes och kyrkan försågs med ingång från väster. Denna ingång sattes senare igen, för att åter öppnas upp 1952 och försågs då med vindfång. Vindfånget omgestaltades 1997, då rumsavskiljande skärmväggar av stående bräder med olika bredd och målade i vit kulör med ljust gråblå kröningslist, monterades. Väggen har kapphyllor mot entrédörren. LÅNGHUS- GOLV- Golvet i långhuset är belagt med ett trärent brädgolv i öst-västlig riktning, partiellt ilagat. På golvet i mittgången ligger en ljust gråblå heltäckningsmatta. VÄGG- Under södra långsidans fönster, längst fram i väster, under predikstolen, sitter en gravhäll från 1643 med förgylld text, inmurad i väggen. I en reseberättelse av Hofberg står att det framme i koret finns en gravhäll med inskrift "Susanne Nilsdoter döde den 3 Martii 1643 G.G.H.E.G.O" med en sköld med ett bomärke under. Hällen låg alltså ursprungligen över en grav i koret. Den inmurades i väggen i början av 1950-talet. FÖNSTER- Långhuset har tre fönster mot norr och tre mot söder. De sitter i fasade nischer. Fönstren är rundbågeformade och har blyinfattat glas i innerbågen samt spröjsade ytterbågar. Blyspröjningen är rombisk i mitten med ljust, vitt, glas och gula, avlånga fält mot kanterna. Innerfönstret har tre lufter med korspost, det översta är rundbågeformat. I fönsterbänken är fördjupningar för avledande av ev kondensvatten till små i muren infällda vattenuppsamlare av plåt. Radiatorer sitter under varje fönster i långhuset samt två på ömse sidor om koravskiljande väggar. TAK- Gotiska kryssvalv med synliga valvribbor i långhusets fyra travéer. I valvkappan i nordöstra valvbågen, i andra travén från väster, finns ett fält i putsen, antingen efter ett skvallerhål eller en tidigare rökutgång för en kamin. ÖVRIGT- Nedanför predikstolen, framför södra bänkraden står en gråblå målad ambo med mikrofon. I nordöstra hörnet sitter en stor nummertavla med svart botten och förgylld, nygotisk ram. Längst fram i långhuset, på en vitmålad konsol mot norra väggen, öster om fönstret, väggen står en trären ekskulptur av Maria med barnet. Väster om samma fönster, står två kolorerade träskulpturer av Matheus och Johannes. På motsvarande ställe mot södra väggen, står en dito skulptur av Markus. De tre sistnämnda härrör från en altaruppsättning från 1648. KORSARMAR I N OCH S - Korsarmarna uppfördes som vapenhus och antas vara från 1400-talet. De byggdes dock om till korsarmar 1855. SÖDRA KORSARMEN- I södra korsarmen stod ursprungligen bänkinredning. Nuvarande funktion är som samlingssal. Här finns ett ovalt bord och stolar av avlutat trä i mitten, bänkinredning med textilskåp och diskho mot väster, ett enkelt altare av trä målat i vit kulör, piscina i sandsten monterad på östra väggen, samt städ- och textilförvaringsutrymmen på ömse sidor om entrépartiet. Väggen är av stående hyvlade brädor, figursågad kröningslist i ljust grå kulör med trepass, dörrar i mörkt gråblå kulör med förgyllda lister. Denna utformning fick rummet vid en genomgripande renovering och omgestaltning 1997. Då uppfördes även en rumsavskiljande vägg mot långhuset av stående, hyvlade bräder av varierande bredd, täckmålade i vit kulör med ljusgrå kröningslist. I väggen sitter en trefyllnadspardörr i blågrå kulör med förgyllda fyllnadslister. Denna samt kröningslisten flyttades fram till denna vägg från en tidigare förrådsvägg vid södra korsarmen. Vid omnämnda renovering lades ett nytt tegelgolv in i södra korsarmen. På norra väggen hänger ett series pastorium med svart botten och förgylld ram. NORRA KORSARMEN- Norra korsarmen innehåller läktare och därunder ett pannrum. LÄKTARE- På orgelläktaren finns orgeln med spelbord i väster, verk mot norr och fasad i nygotisk stil, i vit kulör med mörkt gråblå fyllningar med förgyllda lister, stjärnor och en lyra i toppen. Här finns även två bänkar lika kyrkans övriga bänkinredning. 1871 fick kyrkan sin första orgel, den placerades mot västra gaveln och då sattes västingången åter igen. 1952 byggdes orgeln om och placerades i norra korsarmen. GOLV- På orgelläktarens golv ligger en heltäckningsmatta av naturmaterial i gråblå kulör. På östra väggen hänger en nummertavla i empir, med svart fyllning, förgylld ram samt en tympanongavel med en stjärna i. Spotlights belyser valvbågen. I spetsbågeöppningen sitter på ömse sidor två smidda detaljer. Tre lackade furusteg leder ner till långhuset. INNERDÖRRAR- Till norra korsarmen och orgelläktaren finns en entré från norr. Entrén, som ligger lägre än läktaren inrymmer mot väster ett apparatrum. Framför detta finns två träluckor i golvet, under vilka en trätrappa leder ner till pannrummet. Väster om entrén finns ett litet skåp där repet till det gamla mekaniska orgelmaskineriet sitter. Åt detta håll leder också en smal trätrappa upp till läktaren. På en liten trappavsats finns ett litet förrådsutrymme mot väster. Därefter svänger trappen av mot söder och en trefyllnads, enkeldörr i vit kulör, som leder till läktaren. LÄKTARBARRIÄR- Läktarbarriären är tät och målad i vit kulör med mörkt gråblå fyllningar och delvis förgyllt listverk. I varje fyllning finns en blomma med åtta strålar målad i mitten. KOR OCH ABSID- Koret avskiljs från långhuset av en rundvälvd tribunbåge. GOLV- Golvet utgörs av ett tegelgolv som 1996-97 hittades under ett bef. trägolv. Tegelgolvet ligger i nivå med kyrkans övriga golv. I absiden syns det att golvet har sänkts ca tre decimeter. VÄGG- I absiden är väggarna vitkalkade. En bit ut på väggen, norr om fönster, finns rester efter ett, troligtvis, medeltida, måleri i rödbrun kulör med svart kant. FÖNSTER- Ett spetsbågeformat litet smalt fönster, sitter djupt in i en nisch mot väster. Det återupptogs 1990. Nischen är rundbågeformad i framkant. INNERDÖRRAR- På ömse sidor om altaret finns dörrar med rombiskt spröjsverk och mönsterblästrat glas. Äggformade dörrknoppar. Dessa leder in till den absidiala koravslutningen. Utrymmet har fungerat som sakristia. Mot söder finns en tvåfyllnads pardörr med överljus. Överljuset består av tre lufter med korspost. Övre fönstret är rundbågeformat. Utformningen i övrigt är lika kyrkans övriga fönster. TAK- Gotiska kryssvalv med synliga valvribbor, dock något mer tryckta i koret än i långhuset. ÖVRIGT- Två vattenburna radiatorer sitter längst fram i absiden. I korbågen står ett litet fyrkantigt, gråblå målat bord. FAST INREDNING- BÄNKINREDNING- Kyrkans långhus har sexton bänkar med front vid korsarmen och längst fram i öster. Bänkarna är fristående och täckmålade i gråblå kulör. Sidostyckena är figursågade med en förgylld rundel i överkant. I hörnen på frontpartierna finns svarvade dockor med förgyllda detaljer. Ryggstöden har två spegelfyllningar. PREDIKSTOL- Predikstolen är från 1629 och representerar Christian den IV:s stil. Den restaurerades 1956 av Erik Sköld, Halmstad. I dag är den monterad i långhusets sydöstra hörn där den ursprungligen var placerad, men från 1855-1996 var den placerad i sydöstra hörnet, framför södra korsarmen. Vid flytten tillverkades en ny trappa och piedestal, med laserade sidostycken i rödbrun kulör och steg laserade i ekimiterande kulör, och stolen placerades ca 10 cm lägre. Predikstolen pryds av de fyra evangelisterna samt Kristus. De snidade träfigurerna omges av en rundbågeformad portik med tympanongavel. Portiken pryds av förgylld bladornamentik mot svart botten, trekantsgavel med förgyllt tandsnitt samt med ett änglahuvud i mitten. I samtliga hörn står röd- och grönmarmorerade kolonner med joniska kapitäl. Vid basen sköldar med porträtt, m.m. SPECIFIKA INVENTARIER- DOPFUNT- En dopfunt av mörkbetsad ek från 1922 och runt dopfat av silver från 1965, står längst fram, innan koret, på norra sidan. ALTARE OCH ALTARUPPSATS- Altaruppsatsen i nygotisk stil är placerad rakt under tribunbågen. Altaruppsättningen är i nygotisk stil från 1873 och har tre spetsbågar med vita ramar, mörkt gråblå fyllningar och med listverk och övrig förgylld dekor i form stjärnor, tre- och fyrpass, bladornamentik och kors. I den mittersta spetsbågen står ett förgyllt kors med svepduk och törnekrona. Altaret är vitmålat med ett mörkt gråblått kors i mitten. Altarringen är uppbyggd av tunna, vitmålade, spetsbågar med trepass mellan varje båge i toppen. Den är målad i vit kulör med förgyllda detaljer. Knäfallet har ett rödbrunt tyg. Två klädda pallar står vid altaret innanför ringen. ÖVRIGT- I östra hörnet, framför samlingssalen i söder, står ett golvur från 1797, restaurerat och kompletterat 1956. Mörkt gråblå kulör med förgyllda lister. I västra hörnet står en kista, brunlaserad, med förtennade smidesbeslag. Myntinkast i toppen. I östra hörnet framför orgelläktaren, på en gråblå piedestal, står en senmedeltida träskulptur av Kristus från 1400-talets första hälft. En kolorerad basunängel från 1700-talets början hänger i spetsbågen framför orgelläktaren. En ljusglob av svart smide står nedanför Maria-skulpturen. |
