Stäng fönster SVALÖV KÅGERÖD 18:1 - husnr 1, KÅGERÖDS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Kågeröds kyrka (akt.), KÅGERÖDS KYRKA (akt.) | |
| 2015-03 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Vapenhuset i tornet i väster har golv av ljusgula mönstrade klinkerplattor. Reliefmönstret består av formpressade korslagda liljor. Längs kanterna ligger plattor med en reliefmönstrad meanderbård. Väggarna har en bröstningspanel av mörk ek med speglar och profiler. Ovanför den är väggar och tak putsade och kalkade. Längs väggarna står bänkar av mörk ek. Tornet täcks av ett kryssvalv murat av tegel i halvstens tjocklek. Ribborna har tresidig utformning och är inte fyrkantiga som i långhusets valv. Detta kan tyda på att valvet i tornet är slaget tidigare än de i långhuset. Tre valvribbor har i sin nedre tegelsten uthuggen dekor i form av ansikten. Valvpelarna och kragbanden döljs av bröstningspanelen. I den spetsbågiga öppningen i tornbågen sitter ett glasparti med en raksluten pardörr. Dörren har spegelfyllningar av trä nedtill och åtta kvadratiska glasrutor i överdelen på varje dörrblad. Kyrkorummet består av ett enskeppigt långhus med sex valvtravéer. Den ursprungliga romanska delen utgörs av de två västra travéerna. Koret är inrett i den östra valvtravén. Tvärskeppet mot norr ligger mellan andra och tredje valvtravén med uppgång på ömse sidor om valvpelaren. Kyrkorummet upptas till största delen av bänkarna på ömse sidor om mittgången. Predikstolen och dopfunten står på kyrkans södra sida. På golvet i långhus, kor, nykyrka och sakristia ligger åttakantiga gula tegelplattor och mindre svarta plattor. Långhusets väggar har bröstningspanel lika vapenhuset. Väggarna för övrigt är putsade och kalkvittade. Alla valv är av tegel, putsade och kalkade. Det första valvet är ett korsvalv med spetsbågiga gördel- och sköldbågar. Valvribborna är fyrkantiga. Målningar i valvet visar bilder från yttersta domen. De saliga visas i norra valvkappan, de förtappade i södra kappan och de sju dödssynderna visas i västra valvkappan. Det andra valvet är ett stjärnvalv med åtta valvribbor som strålar ut från en cirkelformad slutsten i valvhjässan. Ribborna är fyrkantiga och avsmalnande mot valvpelarna. Valvet har målningar med scener från skapelseberättelsen och syndafallet. Bl a visas skapelsen av himlavalvet, fiskarna och Adam och Eva. Mot nordöst visas Adams möte med Eva, syndafallet, förvisningen ur paradiset samt Adams fördömelse av Eva. Valven är också dekorerade med växtornament, längs gördel och sköldbågar finns akantusslingor och ribborna är målade med schakmönster och ”spetsar”. Dessa målningar är gjorda av Everlövsgruppen, troligen vid 1400-talets slut. Tredje till sjätte valvtravén är kryssvalv som är sparsamt målade. I den fjärde travén avbildas 16 vapensköldar, bl a till Otto Brahe och Beata Bille. Dessa målningar är gjorda mellan 1544-1571. Till nykyrkan leder två trappsteg av huggen granit på ömse sidor om en valvpelare. Taket täcks av ett putsat och vitkalkat tunnvalv av tegel. Det finns även två rundbågade valvbågar i taket som är putsade och målade som en tegelstensmur i rött med vita fogar. Nykyrkan har bänkar av enklare karaktär än i långhuset. I nykyrkans norra del finns ett upphöjt podium för orgel och kör. Podiet har en barriär mot söder med målade paneler med apostlarna. (Beskriven under inventarier). En tegeltrappa från podiet leder ner till ett vindfång med en utgång. Därifrån går en betongtrappa ner till källarens två rum, med golv och tak av betong och putsade, omålade väggar. Sakristian utgörs av den södra utbyggnaden vid koret. Under sakristian finns Brahegravkoret vilket har varit Knutstorps gravkor. Sakristian har golv lika långhuset och ett nedsänkt tak av skivor, vilket även täcker övre delen av valvet in till sakristian. Gravkoret nås genom en eklucka i golvet, en tegeltrappa leder ner i rummet som har golv av rött tegel. Taket täcks av ett ribblöst kryssvalv som utgår från rummets hörn. Väggar och tak är putsade och vitkalkade. De gravlagda kremerades 1980 och askan lades i en murad vitmålad sarkofag som står mitt i rummet. Längs långhusets västra vägg leder en trätrappa upp till ett vilplan. Därifrån nås tornets övre våningar genom en liten stickbågig muröppning med en bräddörr. Tornets valv är tilläggsisolerat utan något golv på andra våningen. Väggarna är putsade och vitkalkade. Från ett vilplan går en trappa upp till klockvåningen som upptas av klockstolen. Från klockvåningen är det öppet upp till nock i tornet. Taklaget i tornet är till största delen av ek av senmedeltida typ med sekundära inslag av fur. Det består av sparrar, hanband och tassar. Takstolarna är sammanbundna genom långremmar över hanbjälkarna och tassarna. Tassarna, av olika längd, är antagligen avsågade bindbjälkar. Vinden över långhus nås med lös stege genom en lucka i långhusets västra valvkappa. Vinden besöktes inte vid denna inventering. Det gamla vapenhusets ingång till långhuset är igensatt och Braheepitafiet sitter för dörren. Gamla vapenhuset nås utifrån och används som förråd. Här förvaras också den ursprungliga järnbeslagna ytterporten. Golvet är av tegel, väggarna är putsade och vitkalkade, taket har omålad pärlspontpanel. Längs väggarna finns murade bänkar. Inredning och inventarier Altaret är murat av rött tegel, putsat och rödmålat med vita fogar. Baktill i altaret finns en murad nisch. Alarskivan är av två ekplankor. Altaret är möjligen från 1500- talet. Altarringen är av ek och tresidig med balusteformade brädor, profilerad överliggare och tygklätt knäfall. Altaruppsatsen, från 1703, restaurerad 1984, är tillverkad av bildhuggaren Gustaf Kihlman (även stavat Kilman). Altaruppsatsen, i barockstil, är rikt dekorerad med utskurna träfigurer och ornament målade i mestadels pastellfärger. I mitten finns en ljusblå tavla med ett krucifix flankerat av Maria och Johannes, under krucifixet finns en dödskalle med korslagda benknotor. Mittavlan flankeras av spiralvridna kolonner med utskurna blomgirlander. Kolonnerna kröns av korintiska kapitäl och ovan dem finns änglahuvuden. Vid sidorna står två fristående figurer, Petrus till vänster och Paulus till höger. De står på postament av akantuslövverk. Ovanför mittavlan finns en arkitrav som kröns av en oval skulpterad bild föreställande uppståndelsen. Den omges av ett akantuslövverk. Vid sidorna och över den övre bilden står tre putti. Dopfunten är av sandsten från 1100-talet. Cuppan har rak form upptill samt sneda och rakt avsmalnande sidor nertill. Skaftet är åttkantigt, foten är fyrkantig nederst och avsmalnande mot skaftet. I fotens ovankant finns en åttakantig rundstav. Cuppan är dekorerad med en hålkäl överst och därunder en rundbågsfris med snibbar mellan rundbågarna. Predikstolen, från 1696 och restaurerad 1984, är av målat trä och tillverkad av Gustaf Kihlman. Korgen har en sexsidig form med fyra skulpterade sidor med reliefer inom vita rundbågar. Bilderna framställer Kristi korsfästelse, Kopparormen i öknen, Kristi dop i Jordan och Abraham vill offra Isak. Detta anges i textfält nedanför bilderna. I vinklarna mellan sidorna står skulpterade evangelister med sina attribut. Evangelisterna bär joniska kapitäl och står på postament. Ovanför evangelisterna finns änglahuvuden. Korgen avslutas nedtill av ytterligare textfält och utskurna volutformade akantusblad. Predikstolen står på en vitkalkad murad tegelpelare. Uppgången till predikstolen är genom en dörr i en träkarm med skulpterat överstycke bestående av ett ansikte flankerat av två nakna figuriner. Ovan predikstolen finns en sexsidig baldakin med utskurna figurer. Bänkinredningen är från 1695 och ombyggd i början av 1900-talet. Nykyrkans bänkar är från 1780. Bänkarna i renässanskaraktär är av ek från Knutstorp. Gavlarna har utskurna reliefer och krönen är volutformade. Utformningen är olika på gavlarna. En del bänkar har dörrar. Längst fram står patronusbänkar som har högre gavlar med reliefer av vapensköldar. Klockar- och prästbänk har reliefer av vinrankor och blomdekor. Bänkarna i nykyrkan är enklare och utan dekor. Orgeln, från 1980 av Anders Persson i Viken, har arton stämmor och pedal. Två stämmor är från kyrkans äldre orgel från 1876 byggd av A.V. Lundahl. Orgelfasaden är från sent 1800-tal. Fasaden är gråmålad med detaljer i rött och guld. Den är tredelad med synliga pipor mellan kannelerade pilastrar. Mittpartiet är förhöjt med ett gavelkrön och piporna omges upptill av rundbågar. Läktarbarriären är från 1693 och restaurerades 1984. Den består av tretton målade ekpaneler med bilder av Kristus och de tolv apostlarna. Apostlarna är målade framifrån utom Judas som är målad i profil. Alla bär sina attribut i händerna. Storklockan är gjuten 1851 av C.A. Norling i Jönköping. I klockan ingår malm från en äldre klocka från 1300-talet gjuten av Andreas. Lillklockan är gjuten 1558 av Lauris Madsen i Köpenhamn. Båda klockorna är av malm och har inskriptioner. Övrigt Braheepitafiet från 1613 är en målning på ek föreställande korsfästelsen med Abraham och Isak samt kopparormen i bakgrunden. Framför korsfästelsen till vänster står Otto Brahe med fem söner och till höger står hans hustru Beata Bille med fem döttrar. Bland sönerna syns den världsberömde astronomen Tycho Brahe. Tavlan flankeras av dubbla korintiska kolonner med änglaansikten. Vid sidorna finns snidade vingar. Ovan målningen finns en arkitrav och ovanför den ytterligare en målning och ett textfält med gavelkrön. Gravhällar av kalksten från 1500-talet står uppställda i sakristian. På den ena är Otto Brahe och hans hustru Beata Bille avbildade. Tre träskulpturer av ek från 1400-talet som eventuellt har tillhört ett altarskåp. |
