Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster KÖPING BRO PRÄSTGÅRD 1:4 - husnr 1, BRO KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

BRO KYRKA (akt.)
2005-11
Interiörbeskrivning
Kyrkorummet är täckt med tre medeltida stjärnvalv, det mellersta vidare än de båda andra. Valven vilar på pelare och framme i koret på en inre stödmur. Kalkmålningar finns inte kvar, men längst ned på korets valvribbor har ansikten skulpterats. Putsytorna är släta, strukna med en gulaktig kalkfärg. Fyra gravhällar är infästa på västra väggen. Fönstrens inre bågar har blyinfattade gula/vita rutor av frostat katedralglas, tillkomna vid inre förnyelse 1906. Lika gamla är korets och mittgångens golv, bestående av grå och bruna kalkstensplattor i mönster.

Den slutna bänkinredningens fasader är till sina äldre delar från 1600-talet, med utskurna profiler, medan ryggar och sitsar byggdes 1906. Sedan dess består även den blågröna/turkosblå färgen. Likadant färgsatt är predikstolen från 1757 - ursprungligen marmorerad - med samtida uppgång. Korgen har svängd barock/rokokoform, överdådigt prydd med förgyllda träsniderier.

Koret ligger två steg över skeppet och har på norra och södra väggarna två inmurade gravhällar av brun kalksten. Altarringen från 1906 är tresidig med rundade hörn, har balusterräcken och knäfallsstoppning av röd ”sjagg”. Altaret är murat, putsat och påbyggt med trä.

Altarprydnaden från 1731, skulpterad och förgylld, går i stramare barock än förut beskrivna predikstol.

I väster är en läktare med barriär och orgelfasad i nyklassicistisk stil, målade med aningen grönare, mattare färg än övriga snickerier. Läktaren stöds av runda pelare, målade i mossgrön ton.

Norr om koret leder en rundbågig portal till sakristian, byggd 1842 då den ersatte en medeltida, trängre föregångare. Dörren dit är järnbeslagen och gråmålad. Sakristians inbyggda skåp och sittbänkar tillhör originalinredningen, liksom den nu igensatta kakelugnen. Det murade tegeltunnvalvet på järnbalkar blev däremot nyslaget 1898.