Stäng fönster BJUV BJUV 25:1 - husnr 1, BJUVS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| BJUVS KYRKA (akt.) | |
| 2014-02 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Långhuset är valvslaget med tre valvtravéer kryssvalv tillkomna på 1400-talet. I valven finns medeltida kalkmålningar bevarade vilka togs fram 1919. Kalkmålningarna har tillskrivits Tåstarpsgruppen och dateras grovt till 1450-1500. Från tiden före valvslagningen finns äldre målningar bevarade. Målningarna dateras till romansk tid, cirka 1175, och tillskrivs Sireköpingemästaren. Bland kyrkans äldsta inventarier finns ett triumfkrucifix från 1500-talet och predikstol och altaruppsats från 1756. En bänkinredning utförd i renässansstil har tidigare funnits i kyrkan. Sedan tvärskeppets tillkomst har kyrkans interiör genomgått ett flertal större renoveringar. En piporgel tillkom vid 1854 tillverkad av Sven Fogelberg. År 1867 gjordes en del ändringar av kyrkorummet under ledning av prosten Melin. Sakristian, samt nytt golv, nya bänkar, nytt altare och altaruppsats tillkom. Altaret ställdes i en valvöppning till sakristian som skärmades av från koret med ett korskrank och ny altaruppsats i nygotisk stil. 1912-14 genomgick kyrkan en ny renovering efter ritningar av arkitekten Theodor Wåhlin. Nytt golv och nya bänkar gjordes ånyo och Ullbergs altaruppsats återplacerades på altaret medan Melins altaruppsats ställdes in i sakristian. Under 1938 revs orgelläktaren i långhusets västra del och en ny byggdes i nykyrkan där den gamla orgelfasaden återplacerades med nytt orgelverk. Under 1950-talet flyttades 1800-talets altaruppsats in i korsarmen och uppsatsen från 1700-talet renoverades. Wåhlins inredning ersattes 1975 av en ny ritad av arkitekt Torsten Leon Nilsson. Sakristian byggdes om med ny inredning och altaret flyttades ett stycke mot väster. En skiljevägg mellan långhus och vapenhus murades, nya golv och bänkar tillverkades och i nykyrkan minskades orgelläktaren från 1938. Sedan 1975 har endast mindre förändringar skett. Ett wc har tillkommit i ett av förråden i läktarunderbyggnaden och fasta bänkar i korsarmen har ersatts med lösa stolar. Vapenhuset Invändigt är kyrkans utrymmen i stort sett genomgående med undantag för vapenhuset i tornets bottenvåning, sakristian och inbyggnader för toalett och förråd i norra korsarmen. Tornet har fyra våningar. Nederst finns det kryssvälvda vapenhuset vars valv utgår från ytterväggarna utan murade valvpelare eller konsoler. Valvet är ett halvstensvalv med ribbor av rektangulärt tvärsnitt och möjligen samtida med tornet. Valv och väggar är putsade och vitmålade. Mot norra väggen står en gravhäll från 1600 eller 1700-talet av kalksten. Golvet är lagt med murtegel med halvstens förskjutning. Tornbågen är rundbågig utan markerade vederlag och öppningen försedd med en spaljévägg från 1975 med dörr som leder in till kyrkorummet. Kyrkorum Kyrkorummet utgörs av långhuset, nykyrkan och koret. Långhuset upptas av öppna bänkar i två bänkkvarter. I långhusets sydöstra hörn står predikstolen och dopfunten står i det nordöstra hörnet. I de två östra sköldbågarna på långhusets norra sida finns två spetsbågsformade valvöppningar in till nykyrkan. Ingång till sakristian finns också genom en dörr i korets östra mur. Väggarna i kyrkorummet, är putsade och vitkalkade. Fönstren vidgar sig kraftigt in mot kyrkorummet i stora öppningar med stickbågiga fönstervalv. Golvet i mittgången är lagt av murtegel med fiskbensmönster liksom i kor och korsarm. I bänkkvarteren är golvet lagt som i vapenhuset. Kryssvalven i långhuset är uppbyggda på tresprångiga pilastrar och pilasterkapitäl av två utskjutande tegelskift. Gördelbågar och sköldbågar är spetsbågiga och valvribborna har rektangulärt tvärsnitt. Utsmyckningen målad i rött och grått består av olika bårder utmed valvribborna eller enstaka cirkelornament, målade rosor och bokstäver/bomärken. I västra valvtravén samt i korets valvkryss finns fem cirklar målade och valvkrysset har murade flikar mellan valvribborna. Fragment av de romanska kalkmålningarna finns bevarade i triumfbågen samt på triumfbågsmuren d.v.s., långhusets gavelsida. Målningar är också synliga ovan valven på gavelmuren och på långhusets norra sida. De romanska målningarna har bestått av olika bildscener och rikt utformade ornamentala bårder. Bland bildscenerna har man identifierat Jesu födelse, Tre vise männens tillbedjan och Majestas Domini (Herren på sin himmelska tron). I koret står altaret med altaruppsats samt flyttbara knäfall. Korgolvet är lagt i samma nivå som långhusgolvet. En grund nisch finns i norra väggen som en pendang till fönsternischen i söder. I nischen fanns tidigare en målning föreställande en vy över Jerusalem vilken tillkom i samband med kyrkans renovering 1867. Koret är kryssvälvt med ett valv som har liknande uppbyggnad som långhusets valv. Triumfbågen är närmast rundbågig, men något förhöjd vid valvkrönet. Valvanfangen är utkragande och utförd med skråkant. En valvbåge (tribunbågen) intill korets östra vägg är utförd på samma sätt. På triumfbågens vederlag ligger en trabesbjälke på vilken står ett medeltida krucifix, upptill fästat i en inmurad bjälke i valvbågens krön. Tre trappsteg av lågerhuggen kalksten leder upp till sakristans dörr i östra kormuren. I nykyrkan finns en inredning av lösa stolar, och en orgelläktare som upptas i sin helhet mot kyrkorummet av orgelhuset. Fasaden med synliga pipor når ända upp till innertakets högsta punkt. Spelbordet står nedanför läktaren, i nykyrkans nordvästra hörn. Läktarinbyggnadens innervägg mot kyrkorummet är putsad och vitmålad med en pardörr som har samma färgsättning som kyrkans bänkar i grått och rött. Innertaket som troligen är från 1975 består av ett tunnvalv av vitkalkade brädor. Under orgelläktaren finns en inbyggnad med toalett, förråd och vindfång till norra kyrkporten. Sakristian I sakristian ligger ett rött tegelgolv utfört på samma vis som i vapenhuset och väggarna är putsade och vitmålade. Sakristians innertak är ett brädtak av vitkalkad ek liksom den fasta skåpsinredningen från 1975. Tornvåningarna och vindar Tornets övre våningar nås via det utvändiga trapphuset på norra sidan. Andra våningen utgörs av utrymmet mellan valvens ovansida och tredje våningens golvbjälklag. Tornvalvet är oisolerat och ligger fritt utan golvbjälklag. Bjälklagen till de övriga våningarna är av ek och oisolerade. Trätrappor från andra och tredje våningsplan leder upp till klockvåningen som upptas av klockstolen av fur. Innerväggarna i tornet är tunt putsade och vitmålade och murverket är därmed inte synligt. Tornets taklag är av fur med delar av ek, bland annat finns äldre remstycken av ek bevarade. Taklaget är uppbyggt med en hjärtstock och sparrarverk fogade till remstycken av fur längs murkrönet. Ingång till kyrkvindarna är numera från nykyrkan genom en öppning i innertaket över läktaren. En äldre ingång har tidigare funnits via en öppning som ännu anas i sydvästra valvsvickeln till långhusets västra valvkappa. Öppningen är numera igenmurad. Långhusvinden, korvinden och nykyrkans valv är tilläggsisolerade. Det medeltida murverket till långhuset och koret är synligt invändigt från vinden. Murverket är utfört med utdragna fogar och partier av äldre puts finns bevarat där romanska målningsrester syns på långhusets norra och östra sida, samt korets östra och norra sida. I långhusets västra del finns på vardera norra och södra sidan en inmurad bjälke belägen ett par skift nedanför murkrönet. Bjälkarnas funktion är okänd men kan möjligen ha haft en tryckavlastande funktion för kyrkans ursprungliga portalöppningar. Taklag över koret och långhuset är av bilad fur och består av sparrar med lodräta stödben, hanband och bindjälkar samt två remstycken. Nykyrkans taklag är uppfört med bilade eller sågade sparrar med dubbla hanband. Det nedre hanbandet och snedsträvorna fogade till detta bär också upp innertaket, vilket troligtvis är fästat vid dess undersida. Inredning och inventarier Altaret är av vitputsat tegel med altarskiva av kalksten med lågerhuggna sidor. Altaret tillverkades 1914 men flyttades fram ett stycke västerut vid renoveringen 1975. Altaruppsatsen tillverkades av Johan Ullberg 1756. Uppsatsen består av ett centralmotiv i hög relief med framställning av nattvarden, upptill med drapering i vitt och guld. Centralmotivet flankeras av vridna, rödmålade kolonner med slingrande vinrankor i grönt och guld på blomsterprydda postament. På vardera sidan om dessa finns en kvinnofigur med draperad och försilvrad klädnad och den ena håller i en bok och ett kors och den andra ett hjärta och ett ankare. Över mittavlan finns en förkroppad arkitrav på vilken står änglar med stavar och palmkvistar. Överst finns en textavla omfattad av akantus och voluter i guld och beige och det hela kröns av en glob med kors. Altaruppsatsen restaurerades 1950 då den ursprungliga färgsättningen återställdes och konserverande åtgärder utfördes cirka år 2000. Sidofigurerna och änglarna är rekonstruktioner. 1867 års altaruppsats med korskrank och kors troligen komponerad av Prosten Melin finns bevarad men står inte i kyrkan längre. Altarringen består av lösa flyttbara delar med knäfall tillverkat efter ritningar av Torsten Leon Nilsson 1975. En äldre altarring, troligen 1800-tal, med sammetsklätt knäfall och skrank genombrutet med korsprydda rundbågar finns bevarad. Dopfunten är av brunrött, glaserat stengods ritad av arkitekten Torsten Leon Nilsson och tillverkad vid Höganäsbolaget. Foten, skaftet och cuppan har rund planform och sidorna är raka. På cuppan finns ett textband samt inristad dekor i form av fyra cirklar med motiv i form av en fisk, en fågel, en bikupa och vågor. Foten till en äldre dopfunt finns bevarad. Funtens fot är rund, profilerad och med fyra flikar nedtill samt är försedd med uttömningshål. En medeltida dop- eller vigvattenskål av sten utan uttömningshål står i församlingshemmet. Skålen är rundat kvadratisk till formen och urholkningen är rund. Predikstolen med tillhörande baldakin tillverkades 1756 av Johan Ullberg. Predikstol och baldakin restaurerades 1950 då ursprunglig färgsättning i vit marmorering med röda, blå och förgyllda detaljer återställdes. Predikstolens korg och baldakin är rikt dekorerad med akantus, voluter, blomster och bladverk. En dörr och trappa togs sannolikt bort när predikstolen flyttades under 1800-talet Lösa skulpturdelar som kan ha suttit ovanpå den borttagna prediktstolsdörren finns bevarade. Den nuvarande trappan är sentida, möjligen nytillverkad 1975. I långhuset finns en öppen bänkinredning från 1975 ritad av Torsten Leon Nilsson. Bänkarna är gråmålade med röda detaljer på bänkgavlarna. Delar av en bänkinredning från tidigt 1900-tal ritad av Theodor Wåhlin finns bevarad samt snidade överstycken till äldre bänkgavlar. Orgeln är från 1977, byggd av Fredriksborgs Orgelbyggeri v/ Troels Krohn, Hillerød efter ritningar upprättade av arkitekt Torsten Leon Nilsson i samråd med Finn Krohn. Den har 19 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Orgelfasaden är av ljusbetsad ek och orgelhuset av ekfanér Fasaden är indelad i tre sektioner med synliga pipor och brutna krön. Kyrkklockorna utgörs av en storklocka av malm omgjuten av M. Ohlssons klockgjuteri 1923 samt en lillklocka av malm från 1844. Övrigt Triumfkrucifixet är tillverkat av ek omkring år 1500. Krucifixet är utfört i en blandning av gotisk och romansk stil med ett kors i grönt och guld och kristusfiguren i törnekrona och tre spikar och förgyllt höftskynke. Korset är fäst på en i modern tid tillverkad trabesbjälke i triumfbågen. Dopfatet av mässing är från 1646 med driven och punsad dekor. I skålen finns en framställning av Kristi dop och på brättet inskriptioner. En gravhäll i kalksten från 1600- eller 1700-talet finns i vapenhuset. Kormattan är av ylle och komponerad och tillverkad av Hillevi Nilsson- Kjellhard 1951. En ljuskrona av kristall och mässing hänger i nykyrkan. Ljuskronan tillverkades i Böhmen 1681 och skänktes till kyrkan 1822. En ljuskrona från medeltiden som tillhört Bjuvs kyrka finns numera på Lunds universitets hisoriska museum. Ljuskronan är tillverkad av järnbleck. |
