Stäng fönster SÄTER SKEDVI KYRKBY 32:2 - husnr 1, STORA SKEDVI KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| STORA SKEDVI KYRKA (akt.) | |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkans inre miljö och inredning har under århundraden utvecklats och förändrats i takt med utbyggnadsetapper, förnyelser och restaureringar. Mittskeppet utsmyckades med målningar under 1500-talets första hälft. Norra sidoskeppet tillkom 1658 och det södra 1683, men inte förrän 1729 blir välvningen slutförd i norra skeppet. Redan 1669 påbörjades en utvidgning av befintliga fönster, ett arbete som pågick in på 1720-talet. Kortillbyggnaden utfördes under året 1735 och tornet stod färdigt 1764, därmed hade kyrkan också fått sitt vapenhus och sin orgelläktare. Ytterligare en förstoring av samtliga fönster utfördes på 1810-talet, med stor inverkan på upplevelsen såväl utvändigt som invändigt. På 1820-talet sker en omfattande förnyelse av kyrkorummet och inredningen; bl.a. berörs då bänkinredning, golv, altare, predikstol och färgsättning. Liknande åtgärder genomförs på 1870-talet; altare och läktare samt färgsättning ändras på nytt. Sin nuvarande karaktär invändigt får kyrkan i samband med 1920-talets genomgripande re-staurering, vilken även märkbart berörde byggnadens exteriör. I synnerhet förändrades kyrko-rummets dekorativa prägel då mittskeppets 1500-tals överkalkade valvmålningar togs fram, medan stilmålningar utfördes av Filip Månsson på sidoskeppens valv samt i koret. Samtidigt revs sidoläktarna medan orgelläktaren byggdes om och allt trävirke ommålades. Nuvarande kyrkorum är helt övervälvt; mittskeppet och sidoskeppen med stjärnvalv. Sido-skeppens valv saknar dock ribbor. Mitt- och sidoskepp åtskiljs av åttkantiga murpelare. Kyr-kan har tre travéer och ett tillbyggt kor med tresidig avslutning i förlängningen av mittskeppet. Kyrkans ursprungliga golv anges ha varit utförda av tegel. Tegelgolven ersattes 1822 med brädgolv som förnyades vid senaste renoveringen på 1990-talet. Det förhöjda golvet i korpartiet har ett schackrutigt målat mönster i grått och brunt Vapenhuset fick sitt nuvarande utseende i samband med restaureringen på 1920-talet. Den järnsmidda porten satt ursprungligen i den sydvästra ingången. Läktaren i väster uppfördes 1762 i samband med tornets tillkomst. Vapenhusets övervåning utgör bakre delen av orgelläktaren. Sakristian uppfördes på 1690-talet, norr om koret. Den har sällsynta cellvalv, stora spröjsade fönster försedda med träluckor i norr och öster. Enligt källorna skall ett fönster ha igenmurats i sakristian 1849, i västra väggen. I anslutning till detta skapades en skiljevägg med dörringång i västra delen av sakristian. Den öppna spisen uppfördes 1735. Dörren mot kyrkorummet är sannolikt samtida med sakristians tillkomst. Inredning och inventarier Altaret präglas av 1920-talets restaurering och tillverkades 1924 av Johan Görsson. Altartavlan är däremot målad i Stockholm 1735 av hovmålaren Engelhardt Schröder och inköpt av församlingen året efter. Ramen med urtavla och urverk är samtida, ramen utfördes av Olof Gerdman och urverket av Georg Berglin i Kyrkbyn. Uppsättningen kompletterades 1867 med sniderier och kandelabrar. Samtidigt tillkom altarringen av trä med balustrader och knäfall. Predikstolen är utförd 1827 av Johan Görsson, som några år tidigare (1822-24) även svarade för den nya bänkinredningen samt det nya altaret. Predikstolen är delvis uppförd med delar från den föregående, vilken daterades till 1633. Den nya predikstolen utsmyckades 1870 med förgyllda bildhuggeriarbeten utförda av Erik Andersson. Timglaset dateras till 1760. Kyrkan har även ett sidoaltare, dopaltare, i norra skeppets avslutning mot ost. Ovanför detta hänger ett altarskåp med två dörrar. Skåpet med utsökta sniderier och figurer är från 1400-talet. Dopfunten står numera i koret. Den är utförd av brun kalksten med huggen dekor och inköptes 1675, dopfatet är däremot från 1922. Kyrkans triumfkrucifix är uppsatt i kortravén. Det härstammar från medeltiden men restaurerades 1738 och därefter 1922. Kyrkan har fasta slutna bänkar med dörrar. Nuvarande bänkinredning härstammar från 1823, då bänkarna förnyades i samband med en genomgripande renovering av interiörerna. Bänkar-na är disponerade i fyra rader, varav de mittersta är sammanfogade. Sidoskeppens kvarter ligger mot de yttre väggarna. Bänkraderna delas av tvärgångar, mot bl.a. sidoportalerna i västra delen. Söder om koret kompletteras bänkarna med stolsrader. I samband med senaste större inre restaureringen, 1991, avlägsnades främre bänkraden samt bänkar under läktaren. Samtidigt avkortades sidoskeppens bänkar. Till bänkinredningen hör träkandelabrar uppsatta på vissa bänkrader, de tillkom på 1860-talet. Nummertavlorna på pelarna i kortravén är från 1867 och utförda av H.P. Damström. Södra väggens innerdörrar, pardörrar, med masverk och inglasning i överdel är i nygotisk stil och marmorerade. De härstammar troligen från 1920-talets restaurering. Över kyrkans mittgång hänger ljuskronor i mässing från 1656, 1672, 1700, 1711. Ljuskronor med glasprismor, av den typ som är bevarad i sakristian, lär tidigare ha förekommit i kyrkorummet. Kyrkan fick sin första västra läktare 1682 då orgeln flyttades från högkoret. På 1760-talet, i samband med uppförandet av tornet, uppfördes en ny orgelläktare över den befintliga. Nuva-rande läktare sträcker sig in i tornet genom valvöppningen och över vapenhuset, där själva orgeln är uppsatt. Läktaren präglas till sin stil av barocken och har insvängt mittparti som bärs av marmorerade träpelare. Läktaren byggdes ut 1991 och anslöts med trappa till kyrkorummet. Del av utrymmet under läktaren inreddes för olika ändamål. Kyrkan fick sin första orgel redan 1576. År 1652 tillkom en ny kororgel om 20 stämmor, vil-ken flyttades 1682 från högkoret (gapskulle?) till en läktare i väster. Denna orgel ombyggdes och tillbyggdes 1729. Ett nytt orgelverk uppförde 1838 av Gustav Andersson, som även till-förde nuvarande praktfulla orgelfasad. Den ombyggdes helt 1922 och utökades 1937 till 30 stämmor, av J. Magnusson. Den anses vara Dalarnas största orgel. En ny kororgel anskaffades 1970. Mellanklockan och storklockan är omgjutna 1739 medan lillklockan är gjuten 1808. Övriga upplysningar På kyrkans södra mur finns ett inmurat solur som härrör från 1700-talet. Tornurets tavlor som endast har timvisare inköptes från Stjärnsund 1806 och installerades följande år. |
