Stäng fönster LUND GÖDELÖV 25:1 - husnr 1, GÖDELÖVS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Gödelövs kyrka (akt.), GÖDELÖVS KYRKA (akt.) | |
| 2014-07 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkan nås via vapenhusets entrédörr åt söder genom ett vindfång i nygotisk stil som tillkom vid ombyggnaden 1905. Vapenhuset är rymligt och har ett plant innertak i furu med ramverk och fyllningar av diagonalställd pärlspont. Längs samtliga väggar finns sittbänkar i sten, vilka kläddes in i ekådrat trä 1905. Golvet är belagt med kvadratiska kalkstensplattor i grått och rött lagda i ett diagonalställt mönster. Uppe i det nordöstra hörnet, i väggen mot långhuset, finns ett bevarat romanskt fönster med omfattning i kvaderhuggen sandsten. I vapenhuset förvaras även kyrkans gamla kyrkklocka. Från vapenhuset finns en stor rundbågig öppning in mot långhuset. Öppningen utgjorde det romanska långhusets sydportal och togs upp 1905 i samband med att den tidigare västportalen sattes igen. Det romanska långhuset omfattar de två första travéerna från vapenhuset sett, och täcks av två sekundärt tillkomna ribbvalv. Gördel- och sköldbågarna är spetsbågiga och valvens ribbor, vilka avsmalnar neråt, vilar på tresprångiga pilastrar med enkelt profilerade kapitäl. Långhusvalven är målade i rött, gråblått och vitt. Målningarna utgörs av kvaderimiterande mönster som följer valvens arkitektoniska uppbyggnad med ribbor och bågar. Röda och blå växtslingor med treklöverlika blad följer ribborna och bågarna i valvkapporna. Konsthistorikern Knud Banning har tillskrivit målningarna Skanörsgruppen som var verksamma under årtiondena kring 1400-talets mitt. Uppe i hörnet av den östra travéns södra valvkappa finns en barockmålning i form av baldakinmålning i blått och gult, vilken markerar predikstolens tidigare plats. Kyrkbänkarna är ordnade längs mittgångens två sidor. I tornbågen i kyrkorummets västra del avgränsas tornets bottenvåning från långhuset av ett lägre skrank på båda sidor om podiets trappa. På podiet står kyrkans orgel. Rummet täcks av ett ursprungligt kryssvalv som vilar i väggarna. Valvet putsades om under en interiör restaurering 2014 och är avfärgat i en ljust gul kulör. Långhuskoret tillkom under 1400-talet och sträcker sig två travéer österut. De två kryssvalven uppfördes samtidigt som långhuskoret och vilar på murväggarna. Långhuskorets valv är toppigare och något högre än valven i långhuset. Stickbågiga fönster finns bevarade i den östra och södra muren och döljer sig under den nuvarande putsen. En prästingång i öster murades igen vid uppförandet av sakristian 1905. Sakristian uppfördes 1905 efter ritningar av Henrik Sjöström och nås från en ingång i koret. Inredningen är ekådrad och är ritad i nygotisk stil med boasering och innerdörrar. Den västra väggen täcks av skåp för textilförvaring m.m. Sakristian har två fönster åt norr samt en prästingång i den östra väggen. Under sakristian finns ett pannrum. Tornets andra våning nås från utsidan genom utbygganden i tornets sydöstra hörn via en snäv och mycket brant murad trappa. Ingången till kyrkans vindar sker genom en öppning i den östra muren mot långhuset. Tornets konstruktion består av bilad ek i varierande dimensioner. Klockvåningen har fyra rundbågiga ljudöppningar i tegel. Klockbocken är tillverkad i ek och furu. Taklaget över långhus och långhuskor är av furu med inslag av ek. Spår efter hak och dymlingar tyder på att takstolarna innehåller en del äldre, återanvänt virke. Ett mindre antal stickbjälkar är utförda i omsorgsfullt bilad ek med dekorativt huggna ändar. Även några av stödbenen är tillverkade i ek. I mitten på långhusets norra vägg finns slätstruken puts ovan svicklarna, vilken tyder på att långhuset haft ett platt trätak. En horisontell markering i putsen för takbrädorna styrker det antagandet. Vinden över vapenhuset har ett taklag i furu. Knappt en meter av det romanska långhusets södra yttermur syns från vapenhusets vind, vilken är avfärgad i vitt och bär flera partier med avfärgning i rött och svartgrått. Kalkmålningarna på muren hör sannolikt till vapenhusets tidigare interiör. Vapenhusets gavelkrön åt söder är avfärgat vitt och visar att gavelkrönet varit avsevärt mindre än vad det är idag. Inredning och inventarier Kyrkans fasta inredning är till stor del tillkommen vid restaureringen 1905 och ritad av arkitekt Henrik Sjöström. Altaret är i nygotik och är liksom altarringen ritat av Henrik Sjöström. Dess sidor är indelade i fält med gotiskt arkadmotiv och fyrpassdekor. Altaruppsatsen är i snidad ek och köptes in från Lübeck av patronus Gyllenkrok på Björnstorps gods. Den är daterad till 1500-talet, men ramen anses vara sekundär. Professor Otto Rydbeck nämner även i en skrivelse 1927 att altaruppsatsen försetts med ”sedermera tillfogade sidopartier”. Altaruppsatsens motiv är hämtade ur passionshistorien. Mittpartiet visar scener från Golgata, de övriga fyra fälten visar scener från korsfästelsen. Petrus och Paulus är lågt placerade i varsitt flankerande yttre fält. Altartavlan konserverades under vintern 2014, det spekulerades då i huruvida altaruppsatsen kan ha varit bemålad. Altarringen har ett genombrutet räckverk med femkantig form och är liksom altaret tillverkat i ek. Knäfallet och överliggaren är klädda i vinrött, sammetsliknande tyg. Dopfunten kom till Gödelövs kyrka vid restaureringen 1905. Tidigare hade den tillhört kyrkan i Östra Tunhem i Västergötland som revs under 1800-talet. Enligt Hilder Verners Antikvariska berättelser från 1870 ska dopfunten ha påträffats på en bondgård, nära platsen för den rivna medeltidskyrkan, där funtens cuppa användes som vattenkärl åt kreaturen. Dopfunten är tillverkad i sandsten och cuppan är dekorerad med fyra scener i kraftig relief som avskiljs av människoansikten. Motiven föreställer en bevingad drake, ett fyrfota djur, en hund samt två liggande djur bitandes i ett träd eller möjligen ett stående kors. Upptill avslutas cuppan av en kraftigt förenklad meanderbård, ett motiv som enligt Lars Tynell (1915) inte förekommer i den skånska funtornamentiken och i övrigt enbart finns på funten i Löderups kyrka. Professor Otto Rydbeck har daterat funten till 1100 eller 1200-tal. Predikstolen med tillhörande baldakin är placerad i den nordöstra delen av långhusets östra travé och är daterad av Otto Rydbeck till 1580. Korgen är sexsidig och vilar på en pelare som tillkom 1905 då även predikstolens trappa tillfogades. I korgens fyllningar står de fyra evangelisterna på utskjutande postament. Rydbeck menade i en skrivelse 1927 att skulpturerna är av senare datum och att predikstolen är hårt restaurerad. Korg och baldakin är polykromt bemålade och konserverades år 2014. Bänkinredningen tillkom vid 1905 års restaurering och ritades av arkitekt Henrik Sjöström, och ersatte då en sluten bänkinredning från 1500/1600-talet. Den nuvarande öppna bänkinredningen är tillverkad i oljad ek med accenter i svart, rött och guld. Gavlarna har en arkitektonisk utformning bestående av en pilaster som till hälften dekorerats med en rödtonad kannelering, vilken vilar på en bas och en sockel med svartmålad nedre del. Överst kröns gaveln av en sköld med mittmedaljong som omges av växtslingor. Orgeln är byggd av Mårtenssons Orgelfabrik i Lund 1948 och ersatte då kyrkans äldre orgel som var tillverkad av Sven Fogelberg i Lund år 1871. Fasaden är ritad i nygotisk stil av Henrik Sjöström 1905. Orgeln, som är placerad på ett podium, har en fasad med högt sockelparti och, är indelad i ett högre mittparti med synliga metallpipor och två lägre sidopartier. Fasaden är i oljad ek och kröns av fialer med arkitektoniska motiv samt klöverbladskors. Kyrkklockan i tornet är tillverkad i malm av Hannas klockgjuteri 1997, och bär texten Gödelövs kyrka 1997. Ära Gud i höjden. Kyrkklockan som står i vapenhuset är daterad till 1560-tal och är smyckad med dekorativa lister, textband och växtbård. Klockan är i malm. |
