Stäng fönster ÄLVDALEN SÄRNABYN 3:27 - husnr 1, SÄRNA GAMMELKYRKA
Byggnad - Beskrivning
| SÄRNA GAMMELKYRKA (akt.) | |
| 2004-08-17 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
En uppfattning av kyrkans ursprungliga inredning ger 1695-års inventarium. Kyrkoherden Gabriel Florœus (vars gravhäll är bevarad i mittgången) svarade själv för större delar av nya kyrkans invändiga snickeriarbeten och inredningar, bl.a. predikstolen. Av hans verk är endast en ljuskrona av trä, som bär årtalet 1688, bevarad. I samband med 1766-års ombyggnad av kyrkan förnyades större delar av inredningen, bl.a. berördes golv, väggfodring, dörrar, bänkar, läktare, lister. Även altaruppsättningen och predikstolen förnyades. År 1771 påbörjades måleriarbeten invändigt, varvid kyrkan ommålades med rik utsmyckning på valv och väggar; i långhus, sakristia och vapenhus. Även den fasta inredningen berördes. År 1843, i nyklassicismens spår, beslutade sockenstämman att kyrkan skulle vitlimmas invändigt. Med få undantag övermålades hela den rika dekoren från 1700-talet; samtidigt utfördes de nuvarande apostlabilderna som är målade på väggar och läktarbarriär. Det är dessa åtgärder som fortfarande präglar kyrkans interiör i dag. Kyrkorummets innerväggar och tunnvalv är brädklädda och vitmålade men vissa målade de-korativa inslag förekommer. Långhusets väggar har bröstmålning i grått med röd rand i övre del. Vapenhuset har panelade väggar och platt tak av bräder med liknande färgsättning som kyrkorummet. Vapenhuset har väggbänkar längs med kortsidorna. Över dörröppningen till långhuset finns en målad inskription från 1843, som påminner om den då utförda upprusningen av kyrkan. Dörrarna mot vapenhuset och sakristian är plankdörrar pålagda med profilerad panel, vinklad i mönster. Invändigt är dörrar, dörr- och fönsterfoder målade i grått. Övergången mellan vägg och tak markeras av en bred och dekorerad taklist. Befintliga golv utgörs av skurade brädgolv, de är dock troligen insatta på 1950-talet. Efter att man 1881 uppfört Särnas nya kyrka såldes största delen av inventarierna och inredningen på auktion. Delar av den befintliga inredningen utgörs därför av stilkopior som tillkommit i samband med 1950-talets restaurering. Detta gäller även den dekorativa färgsättningen. Inredning och inventarier Nuvarande altartavla tillkom 1775. Den föreställer Kristi himmelsfärd och är målad av skilderimålaren Anders Berglin från Hackås i Jämtland. Den barocka inramningen är utförd av bildhuggare Mäster Granberg och sonen Pål Jonsson från Klövsjö i Jämtland. Bakom altaruppsatsen finns en samtida färgrik draperimålning utförd på väggen kring altartavlan. Nuvarande altarbord med knäfall är uppställt på ett podium som omsluts av en altarring. Al-tarbord, altarring och kyrkobänkarna härstammar från restaureringen på 1950-talet. De har samma utförande, med speglar och lister, samt även en gemensam färgsättning. Den äldre inramade altartavlan som numera hänger på långhusets södra sida införlivades med kyrkan 1689. Tavlan är ett provinsiellt arbete med naivistisk karaktär. Den föreställer nattvardens instiftelse. Nuvarande predikstol är troligen från 1760-talet. Den har dörr med omfattning; trappa med räcke och fyllningar; korg med utsmyckning av speglar, profiler, kolonner; samt ljudtak med utsmyckning i underkant och hängande duva. Färgsättningen härstammar troligen från 1950-talets restaurering. Ett särdrag för Särnas predikstol är den bakom korgen högt placerade fönsteröppningen. Läktaren i väster tillkom vid 1760-talets ombyggnad. Den bärs av fyra svarvade kolonner kring mittgången. Den har böjd och svagt utskjutande läktarbarriär i mittdelen. Bröstningens speglar är utsmyckade med apostlabilder, vilka tillkom 1843. Läktaren nås genom tvillingtrappor uppsatta på var sin sida om dörren mot vapenhuset. Kyrkan har två kvarter av slutna rödmålade bänkar, om ca 13 bänkrader, samt slutna korbänkar. De ursprungliga slutna bänkarna såldes på auktion 1881. Bänkarna som därefter insattes som tillfällig ersättning var öppna. I samband med restaureringen 1954 återskapades slutna bänkar enligt den ursprungliga uppsättningen. Utförandet och färgsättningen går igen i altarringen och altarbordet. Vid bänkkvarterens framsida reser sig en ”pyramidisk äreport” med två spiror och vars valv numera finns i sakristian. Den utfördes 1775 och har samma upphovsmän som altartavlans inramning. I kyrktornet hänger numera endast en liten klocka. Stora klockan från 1694 flyttades över 1879 till nya kyrkan, där den förstördes vid branden 1893. Lillklockan flyttades vid samma tillfälle till en stapel vid Gördalens begravningsplats. Övriga upplysningar År 2000 återfördes till kyrkan den medeltida helgonbilden, som funnits på Historiska museet sedan 1880. Bilden av helgonbiskopen Martin av Tours har funnits i Gammelkyrkans före-gångare. Kyrkan har även en illa medfaren träskulptur av Norges skyddshelgon, den helige Olav, som dyrkades som helgon i hela Norden under medeltiden. I långhusets mittgång ligger en gravhäll av gjutjärn över kyrkoherden Gabriel Florœus, verksam under 1680-talet och upphovsman till större delen av kyrkans ursprungliga inventarier. |
