Stäng fönster NORRTÄLJE KYRKBYN 3:1 - husnr 1, FASTERNA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Fasterna kyrka (akt.), FASTERNA KYRKA (akt.) | |
| 2008-12 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiören är så luftig som exteriören antyder. Lanterninen ger ett rikt överljus och rummet är sparsamt dekorerat med klassicistiska dekorelement. Golven är lagda av tegel, väggarna slätputsade och vitkalkade och innertaken är trätunnvalv. Vapenhuset i väster har hantverksmässigt enkelt utförda snickerier som därigenom idag har dokument- och upplevelsevärden. Övriga ingångar har mindre vindfång. Kyrkorummet är i det närmaste symmetriskt med orgelläktare i väster, läktare med sittplatser i söder och norr samt dörrar symmetriskt i samtliga valvpelare. Även takkronorna är symmetriskt placerade med en större malmkrona i korsmitten och mindre kronor i södra, västra och norra korsarmarna. De slutna bänkarna, liksom taklisten med tandsnitt som löper genom hela kyrkorummet bidrar ytterligare till ett lugnt och sammanhållet kyrkorum. Bänkarna i markplan moderniserades 1938 för större bekvämlighet men är utseendemässigt obetydligt förändrade, bänkarna på läktarna har även kvar ursprungliga ryggstöd och sitsar. Bänkar, läktare och innerdörrar är ådringsmålade i varmt gula och bruna toner med förgylld dekor. Koret i öster har en altaranordning som är omsorgsfullt bygd efter platsen. Altarprydnanden från omkring 1844 ryms innanför två pilastrar och utgörs av en oljemålning, föreställande Kristus i Getsemane och kröns av en förgylld Jehovasol placerad ovanför taklisten. På båda sidor om altaranordningen finns dörrar till sakristian. Altaret av trä samt den rundade altarringen är från kyrkans byggnadstid och marmorerade i gråblå kulörer. I korets norra sida finns predikstol med kvadratisk plan och halvrunt ljudtak. Predikstolen nås genom en murad trappa i väggen. Orgeln är ursprungligen byggd av P Z Strand 1834. Strands orgel kompletterades med ytterligare stämmor 1938 men finns i huvudsak kvar oförändrad. Under 1990-talet gjordes en mindre renovering efter att riksantikvarieämbetet avstyrkt utbyte av orgeln pga dess stora kulturhistoriska värden. I koret har inventarier som minner om kyrkans äldre föregångare samlats. Under korgolvet finns också det Oxentiernska gravvalvet från den tidgare kyrkan. Gravvavlvet anlades på 1600-talet och öppnades senast i samband med en renovering av kyrkan 1938. I den södra sidan av koret står en dopfunt sammanfogad av två dopfuntar från 1200-talets slut eller 1300-talets början och i golvet ligger täckhällen från en tumba från 1600-talets början och i väggen är ytterligare en gravhäll av släkten Oxentierna inmurad. På murpelaren i södra delen av koret hänger begravningsvapen för Gabriel Bengtsson Oxentierna, död 1656 . De många begravningsvapnen i västra korsarmen påminner om den roll adelsläkterna spelat i socknen och för kyrkan. I den västra korsarmen återfinns ett tjugotal vapen av bl a släkterna Oxenstierna, Reuterskiöld och Le Febure Lilienberg. Sakristian är ljus och har högt i tak. Utmärkande detaljer är en vit kakelugn med blå dekor , antagligen jämngammal med kyrkan samt inramade vackra laverade nybyggnadsritningar. Kyrkan har förändrats mycket lite sedan den uppfördes. De invändiga snickerierna fick vid en restaurering 1938 annan färgsättning och nya tegelgolv lades. En äldre färgsättning har återskapats i slutet av 1990-talet, om den är ursprunglig är dock inte helt säkert. Yttertakets täckning har bytts ut vid något tillfälle under sent 1800-tal eller tidigt 1900-tal. |
